• MrsP79

    Änglamammor, sorgen och ny graviditet

    Åh, kära du, jag beklagar så väldigt mycket att er lille pojke inte kunde vara med er längre! Vet de varför han dog?

    Jag förlorade min tredje pojke på liknande sätt för snart sex år sen, i v. 22. Minskade fosterrörelser och han konstaterades död några dagar senare. Plötslig spädbarnsdöd i magen sa läkare. Det är det värsta jag har varit med om, hela världen rämnade. Hade jag inte haft två barn sen innan vet jag inte hur det hade gått.

    Kom ihåg att låta alla känslor komma, och att alla känslor är tillåtna! Jag kände enorma skuldkänslor, speciellt när jag tänkte på att jag kanske ville bli gravid igen. Hela kroppen skrek ju efter en bebis, men jag ville ju inte ha något annat barn egentligen, jag ville ju ha tillbaka honom! Trots att jag var livrädd att jag skulle förlora även nästa barn, började vi försöka ett par månader senare, men det tog nästan ett år att bli gravid igen. Längtan efter ett nytt barn var starkare än rädslan över att det skulle gå fel igen. Allt gick bra, var hos Bm varannan vecka (minst) under den graviditeten, men det var jobbigt ändå. Jag blev även igångsatt två dagar innan bf.

    Sörj tillsammans, kom ihåg att du har ett barn, om än i himlen! Vill ni ha fler barn, så kom ihåg att chansen att det går bra är mycket, mycket större än risken att det går fel.

    Många kramar!

  • MrsP79

    Ok, hoppas att ni får konstaterat vad det var. Jag gick på Trombyl under nästa graviditet, de sa att det kunde hjälpa både mot infarkter i moderkakan (även om de inte kunde se att det var så) och mot havandeskapsförgiftning (som jag hade de två första gångerna).

    Ja, jag håller med om att det kändes väldigt underligt, för att inte säga fruktansvärt orättvist, att föda ut sitt barn men inte få det med hem. Det var liksom så jättefel, går inte att beskriva. Önskar så att ni inte hade behövt gå igenom det.

    Ta hand om dig, ta en timme och en dag i taget.

    Kram

Svar på tråden Änglamammor, sorgen och ny graviditet