• Cecili­a H
    Äldre 3 Jan 02:32
    976 visningar
    1 svar
    1
    976

    Ossäker på hur jag känner för svärmor

    Jag är ny här så hoppas denna tråd hamnar rätt, och att ni har överseende annars.

    Svärmödrar är en het potatis, kah har läst några andra trådar men hittar ingen jag riktigt kan relarera till så provar att skriva en egen.

    Min relation till min svärmor är god, dock är jag lite "vaksam" mot henne då hon tex kallat mig vid sambons ex's namn TVÅ gånger, "råkat" kalla min katt för exets katts namn, osv... Låter harmlöst men det är i kombination med att hon inte verkar särskilt intresserad av att lära känna mig heller. Men vi kommer överens och jag anser oss ändå en god relation.

    Dock är jag osäker på hur jag ska känna för min sambos relation till sin mamma. Han dansar alltid efter hennes pipa och skulle aldrig säga ifrån. Som tex när hon kallade mig för exets namn och han förblir tyst som en mussla. Jag skulle beskriva henne som ganska självupptagen och van vid att min sambo daddar med henne. Hon pratar alltid om sig själv och frågar sällan min sambo något om hans liv (och än mindre mig något). Min sambo tycker synd om henne som fått uppfostra tre barn själv eftersom hon är separerad, och verkar känna någon slags skuld till henne. Han tar ett väldigt stort ansvar gentemot henne och sina yngre syskon, och tar någon slags papparoll i familjen vilket jag tror hon tycker är mycket bekvämt.

    Nu börjar vi fundera på barn mrn det som oroar mig är hur han ska fixa att ha "två" papparoller? Hans mamma är en fullt frisk, arbetande kvinna som absolut klarar sig på egen hand, men som jag tror saknar bekvämligheten av en man hemma. Hans syskon är alla vuxna, en bor dock kvar hemma. Jag tycker inte riktigt det är rimligt att ställa upp så mkt som han gör och att han är för snäll. Tex så skjutsar han väldigt ofta fast det finns smidig kollektivtrafik. Han lät bli att dricka på nyår för att skjutsa sin mamma FAST hon har både eget körkort och busskort. "Men hon ville ju gärna dricka" (det ville han med). Han åker dit och möblerar om fast dom är två vuxna i hushållet som borde fixa det på egen hand osv... När han är hos henne och har en tid att passa med mig så drar hon gärna ut på tiden genom att be om hjälp osv, och han är för snäll för att säga nej vilket resulterar i att han blir sen.

    Jag ber om ursäkt för ett rörigt inlägg men hoppas ni förstår? Jag har pratat med honom men jag tycker han borde säga ifrån mer. Han är FÖR snäll men samtidigt älskar jag ju honom just för att han är så snäll och omtänksam. Men jag är rädd att han inte kommer kunna prioritera en ny familj med mig utan slitas emellan liksom...

    Någon som har några kloka ord eller erfarenheter att dela med sig av? Överreagerar jag??

    Mvh C

  • Svar på tråden Ossäker på hur jag känner för svärmor
  • Äldre 3 Jan 07:16
    #1

    Eftersom din sambo inte kommer ändra sig om sin mor så har du två alternativ:

    1. Acceptera läget och lev livet efter det.

    2. Acceptera inte och separera.

Svar på tråden Ossäker på hur jag känner för svärmor