Hur borde arbetslivet förändras och vad borde göras? 6 timmars arbetsdag?
Varför är det så här tror ni och varför gör politikerna och arbetsgivarna så sjukt lite åt det?
Problemet är väl att det är ett personligt ansvar att kombinera arbete och privatliv. Många misslyckas och "går in i väggen". Sluta ha så höga krav på standarden. Acceptera att köra en äldre bil. Strunta i att renovera bostäder som har fullt acceptabel standard men som du kanske tycker har fel tapeter och fel färg på köket. Acceptera att åka till närmaste stad på semester istället för att resa till Florida. Allt måste inte se perfekt ut utåt. Ta hand om er hälsa istället.
Problemet är väl att det är ett personligt ansvar att kombinera arbete och privatliv. Många misslyckas och "går in i väggen". Sluta ha så höga krav på standarden. Acceptera att köra en äldre bil. Strunta i att renovera bostäder som har fullt acceptabel standard men som du kanske tycker har fel tapeter och fel färg på köket. Acceptera att åka till närmaste stad på semester istället för att resa till Florida. Allt måste inte se perfekt ut utåt. Ta hand om er hälsa istället.
Dels minska sina egna förväntningar på prylar, resor osv.Men sedan så borde det finnas rimliga ramar för hur mycket en människa ska hinna med på jobbet under en arbetsdag.
Många gör flera personers jobb.
Problemet är väl att det är ett personligt ansvar att kombinera arbete och privatliv. Många misslyckas och "går in i väggen". Sluta ha så höga krav på standarden. Acceptera att köra en äldre bil. Strunta i att renovera bostäder som har fullt acceptabel standard men som du kanske tycker har fel tapeter och fel färg på köket. Acceptera att åka till närmaste stad på semester istället för att resa till Florida. Allt måste inte se perfekt ut utåt. Ta hand om er hälsa istället.
Hur borde arbetslivet förändras och vad borde göras? 6 timmars arbetsdag?
Varför är det så här tror ni och varför gör politikerna och arbetsgivarna så sjukt lite åt det?
Jag jobbar 100% och det räcker bara till det nödvändiga, 3/4 av min lön går till räkningar, resten till mat. Jag har inget jag kan dra ner på, och börjar känna mig rätt utbränd. Har inte många yrkeskategorier att söka jobb inom. Kan inte studera mer. Förslag?
Vi lever i världens mest jämställda land. Det är fantastiskt och positivt på många vis, men det har sitt pris. Vi förväntas sköta och orka både familj, fritid och jobb (helst heltid). Att kvinnor kommit in på arbetsmarknaden och kan göra karriär är bra, men det innebär att det ofta inte längre finns kvar någon hemma att ta hand om hem och barn och inte lika mycket tid.
Vi ska såklart inte gå tillbaka till då kvinnan förväntades vara hemmafru, men vi måste hitta en lösning med flexiblare arbetsliv och mer gemensamt arbetstagande. För att man ska orka behöver man återhämtning. De som går in i väggen är sällan de som jobbar mest. Snarare de som inte hittar en hälsosam balans mellan arbetsliv och privatliv, som trycks från båda håll av förväntningar de känner att de inte har möjlighet att leva upp till, som inte finner tiden till återhämtning.
Som en äldre släkting uttryckte sig.
Bättre lite smuts på golven än ett rent helvete.
De i min närhet som har psykisk ohälsa är till stor del medskyldiga.
I vår familj har vi prioriterat att vara hemma när barnen var små.
Jobbade 80% så länge jag fick.
Övertid och ev bonus tas ut i ledighet.
Bilar köps kontant då maken inte behöver någon penisförlängare.
Huset och trädgården ser vi som rekreation och inte statussymboler.
Konstigt att fokus läggs på den enskilda individen här i tråden och att ingen ser att arbetslivet är åt helvete pga kapitalismen. Det ska skäras ner och effektiviseras konstant. Lönerna ska pressas och mer ska bli gjort. Hur kan vi leva kvar i den totalt verklighetsfrånvända idén att vi ska fortsätta jobba 8 timmars arbetsdag när vi inte behöver det. Snart kommer robotarna att ta över och göra arbete billigare och stora delar av mänskligheten kommer att vara arbetslösa och oförmögna att försörja sig själv. Hela iden om sysselsättning och människors liv kommer behöva omvärderas. Varför delar vi inte i högre grad på skitgörat, de jobben längst ner som idag är längst avlönade och sliter ut människor och strävar efter jämlikhet på riktigt i arbetslivet för att kunna uppnå mer fritid och välmående. Kolla hälsosjuktalen som skenar...när ska makthavarna förstå hur fel vi lever. Hur många fler människor ska behöva offra sina liv och slitas ut för att en liten del högst upp i toppen ska dela på hela potten av livskvalitet och hälsa.
Drastiska åtgärder måste tas på alla plan det handlar inte om att ha för höga krav eller inte kunna prioritera rätt.
Det här programmet beskriver på det mest sanna och klarsynta sätt hur allt hänger ihop.
www.svtplay.se/video/15951602/lon-utan-jobb/dokument-utifran-lon-utan-jobb-avsnitt-1
Problemet är väl att det är ett personligt ansvar att kombinera arbete och privatliv. Många misslyckas och "går in i väggen". Sluta ha så höga krav på standarden. Acceptera att köra en äldre bil. Strunta i att renovera bostäder som har fullt acceptabel standard men som du kanske tycker har fel tapeter och fel färg på köket. Acceptera att åka till närmaste stad på semester istället för att resa till Florida. Allt måste inte se perfekt ut utåt. Ta hand om er hälsa istället.