Vad har jag att vänta mig?

Ta en ordentlig funderare på om du verkligen vill en abort, det är din sista chans till ett barn med tanke på din ålder.

Du kan sjukskriva dig själv en vecka.

Man har möjlighet att prata om saken innan. Alla kan vända sig till kuratorer på vårdcentralen eller någon privat psykolog oavsett orsak, men räkna med väntetid. Boka en tid i god tid, du kan alltid avboka om du inte behöver den.

Fundera över det där riktigt noga. Vad säger magkänslan på riktigt om du inte tystar den?

Tack
Men, snälla ni, jag är säker på mitt beslut. Det betyder inte att det är lätt. Det känns fördjävligt. Men, det hjälper mig inte att få råd att fundera på beslutet. Det är taget. Jag behöver hjälp, stöd, råd för att ta mig igenom detta

Jag gjorde min medicinska abort idag. Hade läst mycket om det här inne och var inställd på att det skulle göra ont. Tog 4 tabletter på morgonen (vaginalt) och lite värktabletter. Kände ganska omgående att det började värka lite. Men höll igång och gick ut med hunden, dammsög och lite sånt. En h efter jag tagit tabletterna så blev jag kallsvettig och spydde. Blödningen hade ej kommit igång. En timme senare kom blödningen igång och då började smärtan från helvetet. Det var nu dags att ta två tabletter vaginalt till. Jag såg vid ngt tlllfälle när jag satt på toa att de tabletter jag tagit på morgonen inte lösts upp och tryckte upp dem igen. Jag tog morfin två gånger men spydde upp det direkt. Likaså med alevedon som var allt jsg hade kvar. Jag låg på badrumsgolvet och skakade av frossa, illamående och fruktansvärda smärtor. Efter två h på golvet kom min sambo hem och hjälpte mig få i mig lite vatten och även morfin som supp. Då började det hjälpa lite och jag var så trött och utmattad att jag till och med kunde vila i sängen. Smärtan blev mindre men kom och gick och jag tog morfin en gång till. Var fruktansvärt trött och chockad. Nu är det drygt 12 h sedan jag inledde behandlingen. Jag har lite ont i magen fortfarande. Blödningen är inte så mycket men visst det rinner ur en när jag sitter på toa. Trött och utmattad och tänker stanna hemma från jobb imo oxå. Men sen tror jag det är lugnt. Det värsta med denna dagen var absolut smärtan. Blödningen kan jag ta men smärtan var fruktansvärd. Och frossan och kallsvettnlngen att skaka så och frysa. Att jag fick krypa på golvet för jag var så yr. Och att man fick så dåligt med smärtstillande som jag dessutom spydde upp. Som tur är hade jag en läkare som kunde fixa så jsg kunde ta det som supp i stället annars hade det varit katastrof. Men bra och fint bemötande på kk.

Lucka till och hoppas det går bättre för dig.

Hej!

Jag genom gick en kirurgisk abort igår i v7. Upplevde också massor av jobbiga känslor innan även om beslutet kändes rätt. På flera av abortmottagningarna jag vände mig (upptäckte att jag var gravid den 22 dec så fick vänds mig till flera i mellandagarna för att få tid) så erbjuds man samtalsstöd. Även barnmorskan var jättebra vid besöket när jag beskrev mina känslor och min partner fick även berätta hans känslor. Så mitt tips är att vänd dig till en abortmottagning, det finns stöd att få. Lycka till

Förlåt men får jag fråga om du hade preventivmedel när du blev gravid? Är så rädd för att bli det själv.

Jag tog de sista tabletterna för medicinsk abort idag, i sen vecka 5. Det har varit mycket mindre smärtsamt än jag trodde.

Träffade gyn i torsdags, hon sa att jag var längre gången än jag hade sagt till henne. När jag träffade henne var min sista mens första dag för 5 1/2 vecka sen, hon sa att jag var i vecka 6+2, hade för mycket att tänka på än att ifrågasätta då men nu i efterhand tycker jag det är helskumt. En liten stund senare träffade jag barnmorska, hon var helt fantastisk och gav mig stöd och lugnade mig. Fick första tabletten av henne och resten att ta med hem.

Fredag var "mellandag", hade lite lätt mensvärk då och då under dagen. Mådde lite illamående men inget som direkt störde. 

Lördag tidig morgon började jag med 2 alvedon och 1 ipren, 30 min senare tog jag 4 cytotec högt upp i slidan. 3 timmar senare svalde jag 2 cytotec till. Blödningen kom igång nån timme efter att jag tagit de första cytotec. Hade rätt rejäl mensvärk och lite innan 13 tog jag ny dos smärtstillande samt en oxynorm (morfin) och något efter så försvann nästan all värk. Har kunnnat vara ute på stan och gått en promenad utan problem. 

Har blött som en väldigt riklig mens och det har även kommit ut en del slemklumpar varav en ganska stor, använt stora nattbindor och behövt byta med några timmars mellanrum. 

Fick lite biverkningar av oxynormen men annars har det känts som rejäl mensvärk och nu mot kvällen har det nästan helt släppt. 

Blev ett långt inlägg men vill dela med mig av en bra erfarenhet av medicinsk abort i vimmlet av alla hemska.

Gör bara abort om du absolut är säker på att du inte vill ha barnet för abort är ingen lätt grej att gå igenom.

Blev oplanerat gravid i höstas ett par månader efter min andra förlossning så vi bestämde oss för abort. Psykiskt har det inte varit några större problem för jag var helt hundra på att vi inte kunde behålla men jag drabbades av lättare blodbrist efter aborten så jag mådde piss rent fysiskt i nån månad innan jag kom på benen ordentligt igen. Jag har till och med sagt till min sambo att om jag skulle bli gravid Igen finns det inte en chans i världen att jag går igenom en abort igen. Tar hellre smärtorna i en förlossning än blödningarna vid en abort igen..