• Äldre 7 Jan 10:30
    4109 visningar
    9 svar
    9
    4109

    Matvägrande unge

    Våran son var 2 streck över mittlinjen när han föddes på både vikt och längd. Allteftersom har vikten dalat och den ligger nu under mittlinjen. Han har alltså sjunkit 2 streck. Nu ska man inte haka upp sig på de då han är frisk, full av energi och bus. Han ser välmående ut. Han är nu 86 lång och väger ca 11230. Han är 1,5 år. Han är fruktansvärt dålig på att äta. Ibland nattäter han välling och ibland inte. De kan gå liksom över 12 timmar innan de är dags för frukost och han vill ändå inte ha nåt typ. Lite ost eller nån tugga på mackan.

    Mat så som lunch och middag är nästan lika hopplöst. Ibland äter han bara lite och ibland bra (för att vara Han, men ändå dåligt) mellisar är absolut ingen idé att ge för då kommer han äta ännu sämre vid rätta måltiderna.

    Oftast är de korv och makaroner som går hem. Men vi försöker variera kosten med kyckling och fisk. Med potatis och ibland ris.

    Vid en måltid blir vi så glad om han äter 4 -5 falukorvs skivor makaroner och broccoli. Broccoli kan han typ äta upp i ett nafs så de försöker vi servera sist.

    Oftast när sonen ska äta måste vi distrahera han lite med div leksaker eller iPad.

    Detta var nåt läkaren så var helt fel och tyckte vi skulle gå till psykolog.

    Det känns som vi är ensamma i vårt problem då alla vi frågat aldrig haft detta problem med sina barn.

    Detta är fruktansvärt frustrerande då vi vet att det blir ett projekt varje gång vi ska äta med distrasion, lek och typ tvångsmatning. (Inte att vi mular i mat när han inte vill. Inte så. ) men de känns som tvång då vi sitter 30-45 min o ger en tugga då och då. Bara för att han ska få i sig mat. Man försöker testa olika recept och låter han få äta själv så gott de går.

    Finns det nån där ute som har nåt tips på bra mat/frukost eller tips på hur man får barnet att äta mer.

    Ha en fin dag.

  • Svar på tråden Matvägrande unge
  • Äldre 7 Jan 10:32
    #1

    Tipsar om facebook-gruppen "barn med selektiv ätovilja". Har en icke-diagnostiserad son som äter en handfull olika livsmedel, har fått en hel del tips därifrån!

  • Anonym (Ojok)
    Äldre 7 Jan 10:34
    #2

    Men 4-5 korvskivor plus makaroner låter ju som mycket mat för en så liten.

  • trash panda
    Äldre 7 Jan 11:14
    #3

    Min dotter är lika gammal som din son. Hon ligger 3+ på kurvorna på både vikt och längd och äter stora portioner med god aptit och 4 falukorvskivor + makaroner och nån grönsak är vad hon skulle äta om hon äter MYCKET vid den måltiden. Att det tar 30 minuter för en sån liten att äta en sån stor portion är inte heller konstigt, en tugga då och då är standard här också. Det låter definitivt inte som nån matvägrande unge.

    (Hon är inte heller någon frukostätare. För henne funkar det bäst att vänta ett par timmar efter uppvaknandet och då äta det hon känner för. Ibland macka, ibland en frukt, ibland gröt. Hetsa inte, låt honom äta när han är hungrig.)

  • trash panda
    Äldre 7 Jan 11:16
    #4

    Och angående 12 timmar mellan kvällsmål och frukost så äter dottern sista gången kl 16-17, somnar kl 18, vaknar kl 06 och vill då inte ha frukost förrän kl 08. Det är inte farligt!

  • Äldre 7 Jan 12:21
    #5

    Nu minns jag inte riktigt förhållandet mellan vikt och längd på så små men är inte det där en ganska stadig vikt i förhållande till längden?

    Jag tycker det låter som en rätt normal unge och är han pigg, frisk och aktiv så får han i sig tillräckligt med mat. Det är vanligt att man som förälder tycker att de verkar leva på luft men ändå växer de och utvecklas.
    Tycker det är imponerande att han får i sig 4-5 korvskivor + makaroner, det är ju jättemycket!

    Mina tips är iaf att låta han äta själv. Blanda inte maten utan lägg varje sak för sig. Lägg inte på för mycket. Skär smörgåsar i små munsbitar. 
    Ät tillsammans! Att se andra äta kan uppmuntra barnet. 
    Låt honom ta mat från era tallrikar. Många barn är mer intresserade av vad andra äter. 

    Sen angående frukost så är han kanske inte en frukostmänniska. Vi är ju olika. Min ena unge är hungrig som en varg så fort hon slår upp ögonen, sen de andra två kan gå en halv dag utan mat om man inte påminner dem.
    Sen kan macka vara övermäktigt för en som är dålig på frukost. Prova yoghurt eller nåt, eller välling för all del. 

    Till sist, så länge han är frisk och utvecklas bra så tänk inte så mycket. Försök att inte göra en grej av att han inte äter för de märker att ni är pressade och då blir ätande en obehaglig grej.
    Och det gör inget att han inte äter jättevarierat. Man glömmer bort det fort men när man börjar med smakisar så får man lära sig att det tar ett bra tag för barn att lära sig tycka om varje ny smak. Vissa älskar mat direkt och andra tar god tid på sig att lära sig nya smaker.

  • Äldre 7 Jan 13:26
    #6

    Hade det likadant och har till viss del fortfarande, han är 2 nu.

    Vi fortsatte likadant och till sist blev det bättre. Finns inte så mycket mer man kan göra.


    ~ Sjuksköterska inom gynekologi och kvinnosjukvård ~
  • Äldre 7 Jan 16:02
    #7

    Menar du att han äter 4-5 korv skivor? Inte korv bitar? För det ser jag snarare som vuxen portion än barn!

  • Äldre 7 Jan 16:45
    #8

    Nu vet jag inte hur man svarar var och en så jag hoppas ni hittat hit ändå eller om nån kan förklara? Även om man kan få nån notis när det skrivs i ens tråd.

    Hur som.

    Fjanten:

    tyvärr har jag inte Facebook.

    Trash panda:

    Ja alltså 4-5 tunna korvskivor kan han äta. Plus makaroner. Men jag pratar inte om mängder av makaroner. Verkar som många tycker att det är mycket mat men lägger man upp de på hans tallrik så är det inte de. Måste väl tillägga att nån/några korvbitar (efter man skurit upp dom) hamnar på golvet eller utspottad i hakklappen. Och som sagt vi försöker variera kosten så de är inte den mängden vid varje måltid. Oftast äter han sämre. Detta är om han äter bra.

    Varför går han neråt i vikt? Varför har vi blivit hänvisad till dietist? Vi stressar absolut inte. Han får sitta och pilla bäst han vill tills han börjar slita i hakklappen och blir grinig. Då vet vi att han definitivt är färdig.

    Celaena:

    Japp alla dina tips har vi testat. Delar upp maten utan att blanda, låter han smaka våran mat om han vill, äta själv, sitter och pratar och inte stirrar på han liksom . Men pratar med han med såklart. Vi äter alltid tillsammans. Kan hända nångång att vi bara sällskapar men oftast äter vi nåt samtidigt.

    Nä alla är inte frukostmänniskor men de har alltid gått att få i lite. Vi kör 1 års gröten (pulvret som man blandar med vatten) distraherar man han så kan de gå att få i han hela gröten. Samma där med olika. Vi har gjort äggröra, prinskorv, yoghurt, gröt, macka (olika sorter med olika pålägg) och inte allt detta samtidigt såklart. Men valmöjligheter finns ju så han själv ska kunna välja vad han vill ha. Äggröra är nåt också som han börjat äta lite mer av. Dock inga mängder.

    Nä vi försöker att inte görs en grej av de men när bvc tjatar om vikten och försöker komma med tips efter tips för att få upp vikten blir de en grej av de. Ska tillägga att vi fettar all mat som går. Gröt , välling osv med rapsolja eller grädde i maten.

    De låter kanske som att han äter mycket och bra när jag förklarar men de är inga mängder och han kan typ hoppa över måltider nästintill. Välling har vi provat ge på morgon men den är nog för mättande för så äter han absolut inget förrens typ till kvällen.

    Snuttis2:

    Ja det är skivor jag pratar om. Tunna skivor. Nu äter ju alla olika mycket men för mig är det ingen vuxenportion. Själv äter jag ca 8-9 skivor.

    Vi försöker släppa alla dessa diskussioner och inte bry oss om detta för sonens skull och att han får äta när han vill och hur mycket han vill. Men så fort vågen stått still eller till o med att han gått ner i vikt dras alla känslor upp igen och man känner sig som en värdelös mamma/pappa och bvc tjatar om vikten vid VARJE besök. Och alla man pratar med har aldrig haft detta problem med sina barn så ingen vet hur vi ska göra.

  • Anonym (c)
    Äldre 7 Jan 19:57
    #9

    Vi har lite lika här hemma.

    Sonen kan äta ganska mycket när han väl har börjat men det tar ofta runt 15-20 min innan han börjar äta. Är jämt supergrinig när man sätter honom i stolen. Sen när han väl ätit några skedar brukar han äta bra så han är ju hungrig. Men det börjar ta på krafterna att orka med detta bråk vid varje måltid.

    Vi brukar också distrahera med plattan.. Är det så fel att man behöver prata med psykolog om Det? Känns som om det är väldigt vanligt..

Svar på tråden Matvägrande unge