Som frågan i rubriken lyder. Hur mycket pengar tycker du som är kvinna att en man minst ska tjäna för att du ska vara beredd att dejta honom? Utgå ifrån att du är ute efter ett seriöst förhållande.
Jag tror medelinkomsten för män är runt 26000 i månaden. Duger det för er eller ska han tjäna mer än så? Kan han ha en lägre lön? Skulle du rent av kunna tänka dig att dejta någon som är långtidsarbetslös eller går på socialbidrag?
Är medlem på flera dejtingsidor och får många svar, men efter ett tag slutar de att höra av sig. Beror det på att Jag är långtidssjukskriven och lever på soc sedan 25 år?
När jag och min man träffades så var vi unga och han arbetslös och då såg jag inga hinder med det.
Nu har jag barn och har ägnat mycket tid åt att skaffa mig en utbildning för att få en högre levnadsstandard. Det hade jag inte velat kasta bort varken för min egen del eller mitt barn. Så det hade varit viktigt för mig att om jag träffade en ny att han kunde försörja sig själv, men framförallt att han har samma värderingar som jag när det kommer till pengar och levnadsstandard.
Någon specifik summa har jag dock aldrig funderat över men ens hantering av den inkomst man har skulle jag säga har större betydelse än att ha en hög inkomst.
Jag blev tillsammans med en man som kan konsten att leva på 5000 i månaden. Det är mer attraktivt i mina ögon än en hög inkomst.
Det är svårt att säga en exakt summa, men minst ca 25 000. Skulle inte dejta en långtidssjukskriven eller någon som går på bidrag.
Mindre pengar går bra om han skulle råka bli arbetslös en kort period, men skulle jobba för att få ett jobb och att det inte skulle finnas någon anledning att han inte skulle få det.
Min sambo som nu är betydligt äldre än mig kommer också få mindre som pensionär, men kommer då ha några 100 000 sparat. Så jag kommer betala mer hemma, men inte försörja honom.
Jag själv har 32 800/månad och nästan 1 milj sparat, men det sitter fast i vårat hus (som jag köpte själv)
Anledningen är att jag vill leva ett aktivt liv med resor och andra saker, samt ha en vettig bostad (bostadsrätt/hus i dugligt skick) och inte behöva oroa mig för pengar. Jag vill inte heller försörja min man för att nå upp till det. Jag är en självständig kvinna som klarar mig själv och är hellre själv än med en man som duger eller är ok, jag vill ha en bra.
Om han pluggar, dvs är på väg mot att kunna försörja sig själv är det helt ok. Men jag vill inte dejta någon som går på socialbidrag eller är långtidsarbetslös.
Det handlar dels om att man vill ha en partner med lite mål i livet, som inte sitter hemma och tittar på Netflix hela dagarna, och dels att det är svårt att bygga upp ett fungerande liv på bara en inkomst. Då går det varken att köpa hus eller åka på semester.
Min partner tjänar ungefär som jag, vilket är perfekt. Vi är jämlika och han kan vara föräldraledig utan att familjens ekonomi kraschar.
Han behöver ha en årslön på minst 900.000 i alla fall. Tycker jag.
Och inga större skulder på något som inte kommer från en tillgång.
Han behöver ha en årslön på minst 900.000 i alla fall. Tycker jag.
Och inga större skulder på något som inte kommer från en tillgång.
Huvudsaken Att han tjänar penger men minst lika viktigt kunskap om att kunna hålla en ekonomi stabil.