• Orkide

    Äntligen gravid

    Efter tre års syskonförsök med (ett missfall för två år sedan) är vi äntligen gravid igen.

    MEN jag är så orolig hela tiden. Det känns som att jag bär på ett missfall. Jag har inga symptom alls vilket spär på min oro. Jag tänker att om jag förlorar detta barn så vet jag inte om jag orkar försöka i tre år till.

    Finna det fler där ute som har svårt att känna glädje? Och är konstant orolig.

    Jag är gravid i v 4+2.

  • Svar på tråden Äntligen gravid
  • Orkide
    Tess1984 skrev 2018-01-13 09:13:39 följande:

    Hej och grattis.

    Jag är också gravid efter 6 års kamp, i bagaget har vi upprepade missfall och flera ivf försök så jag förstår verkligen din oro. Jag har varit på flera ultaljud och allt ser bra ut, är i vecka 12 nu.

    saken är den att jag knappt haft symtom, möjligtvis under ruvningstiden men då hade kroppen massa andra hormoner, några dagar efter plus försvann de flesta symtomen och jag var orolig för missfall, runt vecka 6-7 kom hungern och det är mitt enda symtom och sitter fortfarande i, nu i vecka 12 har brösten börjat spänna lite , så lite symtom i början är ingen fara de kommer säkert lite senare,lycka till.


    Tack för svar. Grattis till dig och din lilla bebis. Hur gjorde du för att slappna av. Jag kunde inte ens jobba torsdag och fredag.

    Vid mina andra graviditeter har jag varit hård i magen och haft vita flytningar men nu verkligen inga. En bränande känsla eller rinnande känsla i magen. Men det känns som tecken på missfall. Om tre veckor ska jag på ultraljud. Men sist såg vi hjärtat men fem dagar senare fick vi missfall så längtar bara till v 12.
  • Orkide
    Tess1984 skrev 2018-01-13 13:49:15 följande:

    Tack. Jag tror inte jag har kunnat slappna av faktiskt, det var en jobbig ivf behandling denna gången,jag har svårt att fatta det än och nästa vecka är det dags för kub och jag är lika nervös som de andra ultraljuden.

    Jag hade förresten också som mensvärk de första veckorna, trodde nästan det var kört, det sticker även till i livmodern ibland och gör än idag.

    Vita flytningar har jag haft mer nu de senaste veckorna och i början knappt så mina symtom har kommit senare, hoppas du kan slappna av lite mer och njuta, kanske boka in ett ultraljud om några veckor som kan lugna? kram


    Hur många ivf gjorde ni?

    Jag hoppas att fler symptom kommer snart så man slipper oroa sig så mycket.

    Ska ni göra kub?
  • Orkide
    Älskadeunge skrev 2018-01-13 15:34:18 följande:

    Jag är också gravid, tog trippeldos letrozol. Är i v. 6 (5+1) och jag känner mig inte alls gravid på samma sätt som med första dottern. Då mådde jag jätte illa, hade kraftig molande värk i livmodern, jätte ömma bröst. Så jag går och oroar mig precis som du. För jag känner mig inte gravid. Försöker att intala mig själv att alla graviditeter är olika. Ska på ultraljud på torsdag och hoppas då på att få se en normal graviditet.

    Jag hoppas och tror att det är bra för oss båda trots att vi saknar symtom.


    Grattis till dig. Jag tog också letrozol. Men typ 9 omgångar.

    Hur har du lyckats sysselsätta dig? Varje minut är jag orolig. I torsdags gick jag från jobbet för att jag trodde missfall var på g och jag höll på att bryta ihop.

    Ja jag hoppas verkligen att allt ska gå vägen för oss!!
  • Orkide
    Älskadeunge skrev 2018-01-13 19:35:59 följande:

    Grattis till dig också, glömde gratta dig första gången jag skrev.

    Jag kan knappt sysselsätta mig. Jag gör dumma saker som att söka på missfall, MA, om att inte ha symtom tidigt i graviditeten. Det gör inte saken bättre, ger bara massa ångest. Jag tog ett nytt graviditetstest idag, fastän jag vet att jag är gravid. Så löjligt egentligen. Jag vet inte säkert, men kanske kan vara att det är svårt att bli gravid från start som gör det så svårt.


    Säkert. Många rycker på axlarna och säger det som sker det sker. Men det är väl för att de kan bli gravid aigen månaden efter. Vi vet ju inte när eller om vi kan bli gravida igen.
  • Orkide
    Semlan83 skrev 2018-01-13 20:19:42 följande:

    Det är för tidigt för symtom. Försök att ta det lugnt. Kände mig lite spänd i kroppen i samma veva som jag plussade (v.5) men annars kände jag ingenting förrän i v.7. Då kom illamåendet med besked. Men inte ens det är ju självklart. Alla graviditeter är olika. Det kommer säkert att gå bra.


    Tack du har ju rätt <3 Jag jämför ju med när jag varit gravid förut och de symptomen jag haft då.
  • Orkide
    Muse skrev 2018-01-13 20:32:50 följande:

    Jag försöker mest acceptera att det är så det är. Träffade min barnmorska för några dagar sedan och hon konstaterade att graviditeten för vissa handlar om att stå ut, inte njuta. I mitt fall har jag ett barn sedan tidigare som kom som ett mirakel efter flera års ofrivillig barnlöshet och otaliga ivf-försök. Är nu gravid igen efter ytterligare några år med behandlingar och flera missfall.


    Ja stå ut är nog det man får göra första veckorna. Men tiden går så oerhört sakta. Vad har du fått göra för behandlingar (om du vill berätta).
  • Orkide
    hanna8911 skrev 2018-01-14 00:14:16 följande:

    Hej! Och grattis till ditt pluss! Äntligen! Jag har precis samma oro som dig! Känner mig inte gravid och har knappt några symtom. Är i v 6+5 idag och tycker jag borde känna mer. Ska på tidigt vul om 1v så då vet jag! Förbereder mig på det värsta..


    Tack och grattis du med. Vad skönt med VUL snart. Jag har också bokat den 31 januari. Nu måste dagarna bara gå snabbare!! <3 Har du haft några symptom?

    Jag jobbar på förskola och rädd för att överanstränga mig där. Vad jobbar ni andra med? Och hur gör ni för att minska stress?
  • Orkide
    Muse skrev 2018-01-14 08:27:51 följande:

    @orkide. Jadu, vad har jag inte provat genom åren... Mina första försök var för ungefär åtta år sedan. Då testade jag metformin, pergotime, levaxin, akupunktur (vilket kan ha effekt just vid min problematik) och ett antal ivf-försök. Det enda resultatet var tyvärr ett utomkveds och en krossad relation.

    Min dotter kom sedan till ganska snabbt med pergotime sedan jag träffat min nuvarande sambo. När det var dags för syskon var det däremot tvärstopp igen och efter ett års misslyckade försök med pergotime, letrozol och stimulering med Gonal f blev det ivf igen som hittills har resulterat i flera graviditeter, men inga barn. Så, som du förstår försöker jag nu låta bli att hoppas för mycket trots att jag har sett hjärtslag. Så, stå ut är nog det enda man kan göra ibland.


    Ja då har du verkigen provat rubbet <3 Det är tur att det finns hjälp att få. För mig är du en superkvinna som har ett så pass bra tankesätt kring det här efter allt du genomgått. Kram
  • Orkide
    hanna8911 skrev 2018-01-14 09:55:21 följande:

    Vad skönt!? Då har du också ett datum att fokusera på! Jag har lite ömma bröstvårtor, lite gasig mage kanske men det är det hela. Molvärken är inte varje dag men kommer då och då.

    Jag jobbar som barnsjuksköterska på en neo avdelning! Ganska högt tempo många gånger men jag älskar mitt jobb och tycker det är en befrielse att gå dit just nu!


    Ja å ja läängtar så tills UL.

    Jag låg inne på neo med dottern å det var så underbar personal. Ni är riktiga hjältar.
  • Orkide
    KCEG skrev 2018-01-23 10:08:49 följande:

    Jaaaaaaaaa! GRATTIS! 

    Jag har ju följt dig och vad glad jag blev nu, men jag förstår din oro. Drömmer mardrömmar, om att barnet inte lever. Jag gick in i vecka 8 idag. Efter två års försök och ett MA och ett missfall i bagaget är mina känslor upp och ner. 

    Jag vågar inte vara helt glad, man tar inte ut segern i förskott. 

    Vet inte heller vad jag ska göra om det går åt pipsvängen, jag kommer inte heller orka.. som det känns just nu. 


    Hej,

    Så skönt med folk som förstår. Det känns så mycket jobbigare när man försökt o kämpar så pass länge. Oron att starta om processen nä fy.

    Har du gjort något tidigt ultraljud än och kolla in bebisen? Jag ska dit nästa onsdag. Känns som en evighet dit !!

    Kram
  • Orkide
    KCEG skrev 2018-01-24 08:31:53 följande:

    Jag ska göra ett tidigt ultraljud imorgon, i vecka 8+2 det ska bli skönt, men är otroligt nervös för att det inte är som det ska. 

    Samtidigt som man gärna vill veta det nu, så tidigt som möjligt.

    Så det är blandade känslor.. kul men nervöst! 

    Kram


    Jag håller tummarna för dig! Vilken känsla att få göra sitt UL. Jag har lite mixade känslor med det eftersom sista graviditeten så gjorde jag mitt ultraljud och allt såg toppen ut och tre dagar senare började missfallet :-/ Ska försöka boka en vecka efter mitt ultraljud å sen kanske min oro lägger sig hehe.

    Hör av dig imorgon efter ultraljudet jag ska tänka på dig hela dagen <3
  • Orkide
    KCEG skrev 2018-01-25 13:33:45 följande:

    Nu....hemkommen efter vårt första VUL 7+2 vi såg ett fint tickande hjärta, en liten böna som är enligt storlek för sin tid. Än så länge är allt bra... det får man vara glad för. Hoppas pyret stannar.....


    Vad skönt att VUL stämde med dina beräkningar Grattis en milstolpe avklarad !!
  • Orkide
    KCEG skrev 2018-01-25 15:19:40 följande:

    Tack! Så känns det verkligen, nu är nästa inskrivningen i vecka 10 på mvc.

    Då hoppas jag att allt ser fint ut. Då blir det ett till vul. 

    När ska du göra vul?


    På onsdag. Känns som en evighet dit kan jag säga. Har du också BF i september?
  • Orkide
    KCEG skrev 2018-01-26 09:36:44 följande:

    Det förstår jag, alla dagar känns som veckor... tiden kan lixom inte gå fort nog. 

    Jag har BF 11/ 9 

    Känns så sjukt, jag har fortfarande svårt och förstå att vi faktiskt väntar tillökning. Det är svårt att ta in efter allt, kanske rent självförsvar.. man förväntar sig inte att det ska gå på ngt vis. Det kan bli tufft mentalt, att våga tro och hoppas på att det ska gå bra. 

    När har du BF?


    Jag har just nu BF 21 september. Men jag tror att jag borde få ändra till kanske 19:e för min ägglossning kom två dagar tidigare än vanligt.

    Sover du dåligt på nätterna? Jag vaknar varje natt och kan vara vaken 1-2 timmar såå frustrerande.
  • Orkide
    Humlan88 skrev 2018-01-27 08:08:25 följande:

    Förstår. Har 4 missfall bakom mig, är i v 10+2 nu och igår efter ett tungt lyft började jag blöder. Upphörde sedan och har än så länge inte kommit mer. Men förstår din oro


    Å vad tuft :-/ Har bara haft ett och det satte sina spår. Har du varit och kollat upp varför du blödde?
  • Orkide
    Muse skrev 2018-01-28 20:47:48 följande:

    Nu är nog resan över för mig. Började blöda inatt och det blir bara värre och värre. Tredje missfallet på rad, vet ärligt talat inte om jag orkar mer. Blir rätt dålig varje graviditet så det går ut över min sambo och dotter (och jobbet, men det känns sekundärt). Hoppas det går vägen för er andra ??


    Ånej jag är såledsen för er skull. Helt blankt i huvudet nu men jag hoppas att ni tar hand om er. Stora kramar <3
Svar på tråden Äntligen gravid