POSITIV historia, igångsättning utan epidural?

Mitt tips är att ta det som det kommer och se hur förlossningen känns. Du behöver inte bestämma något i förväg.

Jag har inte tagit eda, eller någon annan form av smärtlindrign utöver alvedon, vid någon av mina tre förlossningar varav en var igångsatt. Jag var inställd på att ta all smärtlindring som bara gick att få och är absolut inte någon förespråkare av naturlig födsel, men det behövdes helt enkelt inte för min del.

Jag blev igångsatt när jag gått 2 veckor över tiden. Efter två doser Cytotec startade värkarna. Jag klarade mig jättebra med en morfinspruta och sedan lustgas. Jag öppnade mig rätt snabbt, tror det tog knappt 6 timmar tills jag var helt öppen. Och det gjorde inte superont. Nu var det här mitt andra barn och jag gjort 2 hinnsvepningar dagarna innan, samt att jag läckte vatten och vattnet gick på förlossningen innan första dosen, så min kropp var nog redo att föda barn.

Jag har fött 6 barn varav 2 stycken (nr 4 och 5) var igångsättningar. Med mitt första barn tog jag mer eller mindre allt jag kom över, bla eda medan jag klarat mig på lustgas vid de andra förlossningarna. Jag har haft väldigt ont sista timmen, har i övrigt kommit långt på att slappna av och andas djupt.

Hur man själv vill göra och vad man behöver känner man bäst av själv när man är mitt uppe i det.

Jag blev igångsatt utan Eda eftersom det inte fanns tid för det. Allt gick så fort! 4 timmar efter första dosen så kom han:)

Jag blev igångsatt. Lustgasen mådde jag illa av och epidural fanns det ingen tid för (barnmorskan var på vift för länge *heja Malmö*). Och det gick att föda helt utan bedövning och hjälpmedel när man blev igångsatt, kanske ingen favorit, fast klart det gör ont, gör det ju för alla. Men lillan kom ut och både hon och jag mådde bra. Var bara mentalt inställd på ngn smärtlindring, går säkert mkt lättare om du hinner förbereda dig på att föda utan. De tjatade om morfin och är stolt jag klarade utan. Lycka till!

Jag blev igångsatt med min första. Tappen eller kroppen var inte det minsta redo. Jag fick en gel kl 14 och 21 var hon ute. Det var förbaskat intensivt, men när man väl är där får man någon jävlar anamma över sig och "jag ska klara det!". Tro på dig själv, på att kvinnokroppen är gjord för att föda och att kvinnor föder varje minut jorden runt i mycket sämre miljö än vi. Du har rätt inställning och det är 95% av jobbet! :) Lycka till!