• Äldre 16 Jan 09:48
    8667 visningar
    14 svar
    14
    8667

    Här går man och är kåt ett tag till då...

    Ja... under julhelg och ledighet exploderade jag av frustration över att vi inte inte haft sex på månader! Sist var väl oktober då jag helt enkelt lät honom slippa engagera sig bara jag fick kul! Men hur kul var Det??? Efter detta så försökte jag närma mig men blev inte elakt, men ändå, avvisad eftersom han inte är sugen. Och detta att bli avvisad är extra smärtsamt eftersom att jag då har jag visat med hela mitt väsen på ett behov jag har men som inte får någon uppmärksamhet. Att han älskar mig visar han mig varje dag och det tvivlar jag inte på att han gör.... men vafan! Jag är trött på att analysera sönder detta! Jag slutade göra närmanden för ett bra tag sen, dels för att jag får ge honom tid, men också för att jag blir sårad då det viftas bort.

    Är det mig det är fel på? Är det såhär det kommer vara för alltid? Vem tror han att han är som kan bestämma över min sexualitet? Tankar som odlar ilska och bitterhet, trots kärleken...

    Jag var så arg på honom efter månader av likande att allt naturligtvis kom ut i ett vansinnesutbrott! Kärnan var förvisso mina känslor men jag slängde såklart ur mig en massa tomma påståenden och hot... jag tappade fullständigt fokus och denna gång gjorde jag så fel man kan göra för att jag lät en lång tids frustration ta över.

    Finns inget annat att anmärka på, är ihop med min bästa vän och själsfrände som får mig att skratta varje dag... så efter ett dygn så gjorde jag det rätta och bad honom om ursäkt för vad som måste verkat som en blixt från klar himmel då inte jag heller visat intresse på länge.

    Jag tog vid där jag avslutade senast jag begättade hur jag kände angående sexbristen, och förklarade att jag inte slutat känna saknad och frustration. Så att jag vill vara vi två för alltid och att jag är beredd att fortsätta vänta på honom..

    Så han blev påmind om hur starkt jag känner för detta, och jag fortsätter vänta...

    Men för att komma ut ur mitt eget huvud så ber jag er om hjälp nu. Hur ska jag tänka när jag väntar??? Vad kan jag trösta mig med eftersom detta inte bara händer mig? Jag behöver höra historier från er i samma situation och hur ni står ut! Bomba mig med allt ni har! Distrahera mig med era tveksamma metoder, med solskenshistorier, med hur ni mediterar, med hur ni rersonerar när ni befinner er där jag är.

    Behöver inte så mycket av tröst i form av att det löser sig, eller att detta är naturligt, eller tips på vad han kan göra. Nu vill jag fokusera på oss som väntar och vad som hjälper mot frustrationen.

    Långt det blev... jag tror jag håller på att bli galen...

  • Svar på tråden Här går man och är kåt ett tag till då...
  • Anonym (Li)
    Äldre 16 Jan 10:15
    #1

    Han kanske inte älskar dig på det sättet längre?. Mer som att du är en fin människa men inget mer.

  • Ben66
    Äldre 16 Jan 10:32
    #2

    Försök att få med honom till en parterapeut.

    Får ni inte igång sexlivet efter detta får du bita ihop och vänta.

    Eller göra slut och förhoppningsvis träffa någon annan.

    Eller skaffa en älskare.

  • Ben66
    Äldre 16 Jan 10:41
    #3

    Insåg att jag inte svarade på din fråga.

    När du väntar kan du göra som mig.

    Engagera dig i en hobby där du kan bli av med din frustration. Jag har målat många tavlor deppiga färger.

    Besök massörer som ger din kropp endorfiner av beröringen.

    Börja träna för att få utlopp för ilska.

    Sluta visa din bitterhet. En partner blir inte kåt av detta.

    Vänta inte lika länge som mig. Sex år. Då är din själ och självkänsla död.

  • Anonym (Samma­_situa­tion)
    Äldre 16 Jan 11:29
    #4
    Vet inte om jag har något svar på dina frågor men jag känner igen mig totalt i din text.

    Min fru är likadan som din man. Knappt sugen på sex längre. Jag måste alltid ta initiativet. Hon tar aldrig initiativ. :(

    Vet inte heller vad man ska göra. Är ju inte så att jag kräver sex varje dag men kanske 1 gång i veckan eller så. Jag tycker sex är en viktig del i ett förhållande.

    Orkar snart inte ta initiativ längre. Se vad det leder till. Aldrig mera sex kanske.

    Ja vad ska man göra medans man väntar? Det är frågan.
  • Anonym (varfö­r?)
    Äldre 16 Jan 13:13
    #5

    Har du frågat honom varför han inte vill ha sex längre, eller oftare. OM han har ambitionen att ni ska få till ett bättre sexliv? Att gå och vänta som du gör en galen och får ens självkänsla att krackelera..

    Har du väl fått tillfredsställande svar från honom. i stil med "jag vill jättegärna att vi ska få till ett bra och regelbundet sexliv, och jag finner dig väldigt attraktiv och älskar dig, är villig att kämpa för detta så att vi får en bra relation. Kanske gå i terapi, rådgivning, testa lekar, kompromissa osv"

    I så fall hade jag skaffat mig en hobby, hållit mig aktiv med vänner, intressen, mediterat, tränat på gym osv för att få ur mig negativ energi och få feelgoodhormoner och må bra med mig själv. att upp en deadline för oss båda så att inte pressar varann innan denna. Men att ni kommunicerar och följer upp utvecklingen . Blir det inte bättre inom låt säga 6 månader, hade jag övervägt att lämna en sådan relation eftersom jag hade sett det som ett tecken på att min partner tappat attraktionen för mig.

  • Äldre 18 Jan 09:31
    #6

    Ni kan inte ana hur glad jag är över svar. Jag känner mig mycket mindre ensam nu!

  • Äldre 23 Jan 14:57
    #7

    Hej
    Jag samma problem.

    Som jag känner det blir jag så bottenlöst ledsen av att inte kunna inspirera min fru till att vilja ha sex med mig. Känner mig helt otillräcklig och som den sämsta mannen på jorden. 
    Vi har snackat om det och det blir bara sämre för varje gång, det blir någon slags prestationsånger från hennes sida. Det går knappt att ge en kram en helgdag utan att jag ser att hon blockerar sig.

    Jag har lite gett upp för tillfället och sköter mina behov ensam. 

  • Ben66
    Äldre 25 Jan 12:11
    #8

    TS

    Hur går det med dina tankar om problemet?

  • Äldre 25 Jan 12:15
    #9
    Linsam skrev 2018-01-16 09:48:44 följande:

    Ja... under julhelg och ledighet exploderade jag av frustration över att vi inte inte haft sex på månader! Sist var väl oktober då jag helt enkelt lät honom slippa engagera sig bara jag fick kul! Men hur kul var Det??? Efter detta så försökte jag närma mig men blev inte elakt, men ändå, avvisad eftersom han inte är sugen. Och detta att bli avvisad är extra smärtsamt eftersom att jag då har jag visat med hela mitt väsen på ett behov jag har men som inte får någon uppmärksamhet. Att han älskar mig visar han mig varje dag och det tvivlar jag inte på att han gör.... men vafan! Jag är trött på att analysera sönder detta! Jag slutade göra närmanden för ett bra tag sen, dels för att jag får ge honom tid, men också för att jag blir sårad då det viftas bort.

    Är det mig det är fel på? Är det såhär det kommer vara för alltid? Vem tror han att han är som kan bestämma över min sexualitet? Tankar som odlar ilska och bitterhet, trots kärleken...

    Jag var så arg på honom efter månader av likande att allt naturligtvis kom ut i ett vansinnesutbrott! Kärnan var förvisso mina känslor men jag slängde såklart ur mig en massa tomma påståenden och hot... jag tappade fullständigt fokus och denna gång gjorde jag så fel man kan göra för att jag lät en lång tids frustration ta över.

    Finns inget annat att anmärka på, är ihop med min bästa vän och själsfrände som får mig att skratta varje dag... så efter ett dygn så gjorde jag det rätta och bad honom om ursäkt för vad som måste verkat som en blixt från klar himmel då inte jag heller visat intresse på länge.

    Jag tog vid där jag avslutade senast jag begättade hur jag kände angående sexbristen, och förklarade att jag inte slutat känna saknad och frustration. Så att jag vill vara vi två för alltid och att jag är beredd att fortsätta vänta på honom..

    Så han blev påmind om hur starkt jag känner för detta, och jag fortsätter vänta...

    Men för att komma ut ur mitt eget huvud så ber jag er om hjälp nu. Hur ska jag tänka när jag väntar??? Vad kan jag trösta mig med eftersom detta inte bara händer mig? Jag behöver höra historier från er i samma situation och hur ni står ut! Bomba mig med allt ni har! Distrahera mig med era tveksamma metoder, med solskenshistorier, med hur ni mediterar, med hur ni rersonerar när ni befinner er där jag är.

    Behöver inte så mycket av tröst i form av att det löser sig, eller att detta är naturligt, eller tips på vad han kan göra. Nu vill jag fokusera på oss som väntar och vad som hjälper mot frustrationen.

    Långt det blev... jag tror jag håller på att bli galen...


    Ju längre tid du går utan sex destu lättare blir det. Jag har inte haft sex på 3 år. Känner ingenting xD Inget sug alls lol :O Kanske egentligen inte är så hälsosamt. Men som sagt, det är nog jobbigast i början
    Happiness, only real when shared
  • Anonym (--)
    Äldre 25 Jan 19:20
    #10
    Tobythegunn skrev 2018-01-25 12:15:36 följande:
    Ju längre tid du går utan sex destu lättare blir det. Jag har inte haft sex på 3 år. Känner ingenting xD Inget sug alls lol :O Kanske egentligen inte är så hälsosamt. Men som sagt, det är nog jobbigast i början
    3 år!? Det låter verkligen inte kul. Är du i ett förhållande utan sex alls? 
  • Äldre 25 Jan 19:57
    #11
    Anonym (--) skrev 2018-01-25 19:20:17 följande:
    3 år!? Det låter verkligen inte kul. Är du i ett förhållande utan sex alls? 

    Jag är singel! Jag går aldrig på krog, festar liksom inte, använder inga appar som tinder, badoo och allt vad det heter och på mitt jobb är det enbart män xD Det blir liksom inte mycket kontakt med kvinnor för min del haha!


     


    Happiness, only real when shared
  • Anonym (--)
    Äldre 25 Jan 20:22
    #12
    Tobythegunn skrev 2018-01-25 19:57:33 följande:

    Jag är singel! Jag går aldrig på krog, festar liksom inte, använder inga appar som tinder, badoo och allt vad det heter och på mitt jobb är det enbart män xD Det blir liksom inte mycket kontakt med kvinnor för min del haha!


     


    Haha! Känner igen problemet! Tjej som bara jobbar med kvinnor i princip..
    Känner du inte att du vill göra nåt för att få kontakt med tjejer då?

    Jag trodde jag slog rekordet med 14 månader ;) Sen kom jag i kontakt med en här från FL faktiskt... Och när man väl fått smak på det blir det jobbigt utan haha. 
  • Äldre 25 Jan 20:49
    #13
    Anonym (--) skrev 2018-01-25 20:22:57 följande:
    Haha! Känner igen problemet! Tjej som bara jobbar med kvinnor i princip..
    Känner du inte att du vill göra nåt för att få kontakt med tjejer då?

    Jag trodde jag slog rekordet med 14 månader ;) Sen kom jag i kontakt med en här från FL faktiskt... Och när man väl fått smak på det blir det jobbigt utan haha. 

    Det är inget jag går och tänker på :P Händer det så händer det, jag känner mig varken frustrerad eller oroad över det. Det har bara blivit som det blivit och så är det bara :P


    Haha, det är nog inget rekord med 14 månader hörredu! Har sett flera människor här på familjeliv som inte haft sex på över 10 år :P


    Men ja, får man väl smak på det igen så blir man väl mer sugen!


    Happiness, only real when shared
  • Anonym (Lukas­)
    Äldre 28 Jan 22:01
    #14

    En till här som i princip gett upp hoppet. Nu brottas ju min fru med depression och annat just nu men det har varit skralt med sexlivet länge innan dess. Jag slutade ta initiativ efter att hon sa att hon känner sig pressad av det och låter henne ta initiativ. Det var 2 år sedan. Någon gång i månaden är lite för lite känner jag men bättre än inte alls. Jag har gått igenom perioder då jag likt TS analyserar allt och undrar varför det i princip dött ut. Jag har också haft grym prestationsångest ifall det är dåligt sex men det bedyrar hon inte är fallet. Hennes prioriteringar verkar vara Barnen, huset, trädgården, allt annat, mig. Hon går också i nån sorts försvar om jag vill gosa lite i vardagen. Kramas man för länge eller så börjar hon prata om nåt som behöver göras i trädgården eller nåt liknande som ofelbart får min lust att svalna. Försöker jag prata om det så förstår hon inte problemet, hon tänker helt enkelt inte på det alls. Som läget är just nu så väntar jag på att hon blir frisk eller att barnen flyttar ut, vilket som nu händer först (de är 10 &11).

Svar på tråden Här går man och är kåt ett tag till då...