Gift och kär i min mans tidigare chef som är också i ett förhållande
Hej!
Nu ska jag formulera mig så tydligt det går att skriva den knepiga läge jag har hamnat mitt i!
Jag jobbar i ett stor institution som tidigare min man jobbade där, fast vi har varit i två olika enheter. Vår arbetsplats byggds på ett sätt att alla har ett gemensamt lunchrum och mitt kontor är precis bredvid det, överallt är väggarna bara glas!
Om jag ska berätta allr i en mening så ag har blivit kär i min mans tidigare chef! Plågsamt och är så ledsamt.
Jag hade träffat honom en gång tidigare och hade för mig att han tittar på mig med lite längre blickar fast det var bara denkvällen, mer sågs vi inte men redan då kände jag litte fjärillar så fort hans namn kom fram.
Jag hamnade på det arbete jag har nu och våningen ovan sitter han! Vi säger inte ens hej till varann då jag vill inte, känns obekvämt och så fort jag har honom i närheten blir jag röd i ansiktet, hjärtat slår vilt och jag måste springa till mitt konto och bara stanna där. Men det fungerar inte så lätt, väggarna i det jävla huset är glas och han ibland ställer sig mitt framför mitt konto som är bara en koridor från lunchrummet! Jag vet inte om ddet är slump eller är något mening med hans blick men det är helt kört för mig. Som en tånoring räknar timmar att bli dags för kaffe, lunch, fika och se en skymning från honom.
Idag för första ggr möttes våra blinckar och vi små log mot varandra, inget mer. Korkat känsla, han kanske är bara förvånad varför jag beter mig som jag gör, men det liksom går inte, jag kan inte prata med honom och kanske hjälpa situationen anspänd. Men jag kan inte:( mår skit. Jag älskar min man över allt annat. Vi har fina barn och ett fint liv, som i och för sig aknar sex. Men jag aldrig varit så het och sex för oss är obefintligt. Men nu när jag ser killen som är dessutom gift blir jag så tänd att jag knappt känna igen mig! Usch va hemskt.
Jag behöver ingen moraliska predikter, bara ni som vet om liknande läge eller kan ämnet skriv.
Hur ska jag veta vad han menar med sina blickar, är de något eller jag bara inbillar mig? Jag vet att jag är så seriös och aldrig kan / kunde låta något hända men jag är inte säkert på mig längre. Kom med eran tankar och erfarenhet så kanske något blir till hjälp för mig.