Jag snittades på DS i januari (inte BB Sthlm, utan Danderyds förlossning), men tänker att det väl inte kan skilja så himla mycket.
Fyra dagar innan träffade jag barnmorska, förlossningsläkare och narkosläkare för inskrivning. Det var inga konstigheter, bara samtal, blodtryckskoll och information om snittdagen, totalt tog det ungefär 1,5 timme med lite väntetid mellan.
På operationsdagen fick jag komma och lämna blod på lab först och sedan gå till dagoperation. Där fick vi ett rum att byta om i och låsa in våra saker i ett skåp. BM undersökte fosterläge och vi fick komma till ett annat avskilt rum en stund innan min säng rullades ut i sänghallen utanför operationsavdelningen. När det var vår tur fick vi gå till operationssalen, jag fick min spinal, de rakade lite och satte kateter. När de hade testat att spinalen tagit ordentligt satte de dukar över min mage, spände upp skynket och körde igång. Fem minuter efter att de börjat hörde jag "nu ser vi bebisen" från andra sidan och så kände jag hur de liksom ruskade om hela min underkropp när han skulle komma ut. Han fick ligga på mina ben innan de klippte navelsträngen och sen fick jag upp honom på bröstet när de började sy ihop mig. Hade min man och personal uppe vid huvudändan, och vi pratade hela tiden, så jag hann inte tänka så mycket på vad de höll på med på andra sidan. När jag var sydd och sonen blivit undersökt blev vi rullade till uppvaket tills jag kunde röra mina ben igen och då fick min man gå och hämta våra saker och så åkte vi upp till vårt rum på avdelningen.
Skulle säga att (enbart min upplevelse här) det var lite obehagligt att få spinalen, men det gick ändå rätt fort. Blev lite yr under operationen, vilket läkaren förklarade handlade om att jag fick blodtryckshöjande för att motverka att det sjunker alltför mycket (inte helt med på resonemanget där, men de vet ju vad de gör). I övrigt var det enbart en positiv upplevelse.