En enda kille man alltid kommer känna extra för, oavsett vad?

Jag tror svaret ligger hos dig, det finns där djupt inombords. Jag skulle tämligen säga att du är kär i denna kille, har du inte funderat på att berätta om dela med dina känslor för han?

Hej!

Jag har länge tänkt på en sak och tänkte fråga er om ni någon gång i erat liv varit med om dethär och era tankar kring det.

Jag är 19 årig tjej som jag känt en kille sen jag var liten. Jag kan inte beskriva känslan, men det känns väldigt speciellt när jag pratar med honom. Inte kär på det sättet, men jag dras bara till honom och det hela känns speciellt. Aldrig känt den känslan med en annan kille någonsin.

Jag vet ju att jag en dag kommer bli kär i en kille, men kanske att det alltid kommer finnas en som man alltid haft något speciellt med? En man kanske aldrig kommer släppa för att det fanns något där på ett annat sätt. Förstår ni vad jag menar? Pratat med mina vänner och ingen av dom har träffat en kille som dom känner så med.

Hur är det för er? Finns det en sån kille ni dras till där ni inte kan beskriva känslan, och som alltid finns där i bakhuvudet?

Länge tänkt att man kanske är kär fast man vägrar släppa fram det, men jag tror ändå inte det. Vad är era tankar kring detta?

Jag är tillsammans med min sån kille idag. Vi lärde känna varandra i skolan och från första stund så visste jag att honom skulle jag ha. Livet kom emellan, vi flyttade åt olika håll, blev ihop med och skaffade barn med andra. Under denna tid hade vi sporadisk kontakt, något sms då och då. För tre år sedan tog vi upp kontakten igen, han visste att jag blivit singel och så var också han och vi har varit tillsammans sedan dess. Vi har känt varandra i femton år i år.

Jag är tillsammans med min sån kille idag. Vi lärde känna varandra i skolan och från första stund så visste jag att honom skulle jag ha. Livet kom emellan, vi flyttade åt olika håll, blev ihop med och skaffade barn med andra. Under denna tid hade vi sporadisk kontakt, något sms då och då. För tre år sedan tog vi upp kontakten igen, han visste att jag blivit singel och så var också han och vi har varit tillsammans sedan dess. Vi har känt varandra i femton år i år.

Det kommer alltid finnas en nr 1

Den första kärleken glömmer man aldrig för att

det är första erfarenehet

första kunskapen

så många känslor man inte känt innan

det kommer aldrig någonsin bli som med den första för nu har du erfarenhet

Ja en sån har jag med. Första kärleken, inget blir likadant igen :)

Tror inte alls det betyder att man är kär fortfarande (nödvändigtvis), mest bara att det var en speciell upplevelse som man värnar om även efter så lång tid.

Jag är tillsammans med min sån kille idag. Vi lärde känna varandra i skolan och från första stund så visste jag att honom skulle jag ha. Livet kom emellan, vi flyttade åt olika håll, blev ihop med och skaffade barn med andra. Under denna tid hade vi sporadisk kontakt, något sms då och då. För tre år sedan tog vi upp kontakten igen, han visste att jag blivit singel och så var också han och vi har varit tillsammans sedan dess. Vi har känt varandra i femton år i år.

Ja, dessa människor kallas "key-person"

För att de har nyckeln till dig som ingen annan kommer kunna ha.

Det behöver absolut inte vara kärlek eller första förhållande eller första sexet men de påverkar dig på ett sätt som känns väldigt annorlunda, dels för att du kan se dig i de mer än i någon annan, men också för att de gav dig något som ingen annan kunnat. De fyllde ett tomrum du inte visste fanns.

Min teori kring detta är att de är en manlig version av dig. En sorts spegelreflektion av ditt innersta. Jag var kär i min, han var inte det i mig. Det var otroligt svårt att erkänna det och acceptera det, och jag kan än idag vara besviken och tänka tillbaka, när vi var tillsammans, hur hel jag kände mig. Det blir som en djup djup illusion, bortom logik, de talar till dig på en plats ingen kan hitta till. Det är så andligt på något vis.

Men de behöver inte vara rätt person för dig för det, de behöver inte vara din livs kärlek, men när du mötte de, så hände något med dig som du aldrig kan förklara eller vifta bort. Se det som en gåva, att du mötte de. Oavsett hur det slutade. De gav dig - dig.

Ja, dessa människor kallas "key-person"

För att de har nyckeln till dig som ingen annan kommer kunna ha.

Det behöver absolut inte vara kärlek eller första förhållande eller första sexet men de påverkar dig på ett sätt som känns väldigt annorlunda, dels för att du kan se dig i de mer än i någon annan, men också för att de gav dig något som ingen annan kunnat. De fyllde ett tomrum du inte visste fanns.

Min teori kring detta är att de är en manlig version av dig. En sorts spegelreflektion av ditt innersta. Jag var kär i min, han var inte det i mig. Det var otroligt svårt att erkänna det och acceptera det, och jag kan än idag vara besviken och tänka tillbaka, när vi var tillsammans, hur hel jag kände mig. Det blir som en djup djup illusion, bortom logik, de talar till dig på en plats ingen kan hitta till. Det är så andligt på något vis.

Men de behöver inte vara rätt person för dig för det, de behöver inte vara din livs kärlek, men när du mötte de, så hände något med dig som du aldrig kan förklara eller vifta bort. Se det som en gåva, att du mötte de. Oavsett hur det slutade. De gav dig - dig.

Ja, tror att det finns en sån för alla. Jag har då en .

Sitter nu och jobbar på hur jag ska komma vidare. Har varit kär i denne kille i 20 år, fick ett underbart år tillsammans. Han valde inte mig i slutändan.

Han kommer nig alltid finnas med mig ändå.

Det kommer alltid finnas en nr 1

Den första kärleken glömmer man aldrig för att

det är första erfarenehet

första kunskapen

så många känslor man inte känt innan

det kommer aldrig någonsin bli som med den första för nu har du erfarenhet

Jodå. Jag träffade min stora kärlek när jag var över 30. Naturligtvis har jag inte glömt min första kärlek, men jag minns honom med ett lite överseende småleende nu. The first cut is the deepest gäller inte alltid.

Jag är tillsammans med min sån kille idag. Vi lärde känna varandra i skolan och från första stund så visste jag att honom skulle jag ha. Livet kom emellan, vi flyttade åt olika håll, blev ihop med och skaffade barn med andra. Under denna tid hade vi sporadisk kontakt, något sms då och då. För tre år sedan tog vi upp kontakten igen, han visste att jag blivit singel och så var också han och vi har varit tillsammans sedan dess. Vi har känt varandra i femton år i år.