Skulle du kunna ligga med mig och vem är du?

Gubben hemma har inte riktigt kommit dit än att han vill att vi delar på oss. Jag har inte hjärta att såra honom utan vill att ett uppbrott ska vara i samförstånd. Påkommen otrohet skulle också såra såklart..

Min förhoppning är att han också ska vilja att vi går skilda vägar.

Som sagt, jag tycker du har för lite krav på ett bra liv. Kvinnor som stannar i dåliga förhållanden (hade du inte haft ett dåligt förhållande hade du ju inte letat efter en KK) attraherar inte mig. Dessutom verkar sex komma långt ner på din prioriteringslista. och du sätter inte dina barns välmående främst om du är otrogen, eller ska du lära dina barn att det är så man behandlar varandra i ett förhållande?

Hur blir respekten för dig när din sambo, dina barn och dina vänner inser att du är otrogen?

Eller tänk på hur det blir den dagen om x antal månader då inser att du är vrålkär i din kk?

Förlåt mig men du låter oerhört naiv...

Ni verkar lika mesiga båda två...

Ja, han vet väl att ni inte har sex, men har ni kommit fram till att ni båda får ligga med amdra?

Men håller ni inte med om att detta med barn gör saken värre??

Vad är värst?? Att följa sina lustar och jaga sin lycka eller att barnen får växa upp med två närvarande föräldrar? Vi är inte så kärlekslösa tänker jag. Mest vänskapliga bara.

Rädd för att såra?! Du är bara rädd för att bli ensam! Annars skulle du lämnat för det mest sårande är att ha en partner som inte vill vara med en och som går så långt att vilja ha en affär vid sidan om. Det sårar mer än ett ärligt avslut där man förklarar att känslor inte finns kvar.

Jag har flera arbetskamrater som flörtat men jag har aldrig svarat på det just pga respekten! Eftersom mitt jobb är viktigt för mig och jag vill bli respekterad skulle jag aldrig riskera den bilden av mig.

Skulle mina barn få reda på att jag har varit otrogen mot deras pappa skulle jag hellre dö.

Skulle jag bli kär i min kk skulle jag jubla av glädje om det var ömsesidigt och lämna min man.

Jag vilk bara ha EB hemlig kk utan risk för att bli påkommen. Tills ungarna är stora.

Herregud så hemskt.

Två närvarande föräldrar där den ena bedrar den andre? Varför tror du att sådan respektlöshet skulle vara bra för barnen?

Jag har diskuterat ett öppet förhållande och han har sagt nej till det.

Jag är rädd för att bli ensam ja. Rädd för att inte hitta någon som jag blir kör i och som blir kär i mig. Rädd för att inte leva lika bra på en inkomst och rädd för vad alla andra ska tycka.

Finns det ingen möjlighet att man träffar en man på fel sätt men som slutar på rätt sätt?