Pedofil och deras psykologi

Vetenskapen säger ju att det är en störning.

Själv tror jag dock att det är just en läggning. En sexualdrift. Då sexualdriften är ett grundläggande behov är den ju då också svårbehandlad. Man rår inte för vad man tänder på helt enkelt. Då ligger det ju i sakens natur att man försöker rättfärdiga sina handlingar om man inte förmår stå emot sin drift. (De flesta med den driften är dock inte aktiva och jag tror man skulle bli mörkrädd om man visste hur många i sin omgivning som faktiskt attraherades av barn)

Om man således är en aktiv pedofil och inte är sadist, så måste man ju inför sig själv intala sig att barnet var med på det, njuter av det eller rent av var den som förförde den vuxne.

Det finns massor med störningar och olika läggningar. Många är tillåtna i vårt samhälle andra är det inte.

Det var inte många års sedan som äldre män kunde sjunga i radion om 14 åriga flickor.(Cornelius) Eller flickor som har relationer till sina lärare. (ABBA). Det var också tillåtet med barnpornografi i Sverige på 60-talet. Andra läggningar är tillåtna som BDSM så länge båda är med på det.

I Sverighe idag är det tillåtet att ha sex med en 15-åring men det är högst omoraliskt av en äldre man att ha sex med en 15-årig tjej. Vi ser inte lika illa på en 28 årig kvinna som har sex med en 15-årig kille.

De som har denna störning måste liksom alla med olagliga eller omoraliska störningar trycka ner sina lustar och kan inte leva ut dom. På samma sätt som en kvinna som är gift måste trycka undan sina lustar för sin 29-åriga granne.

Pedofili är inte en läggning, det är en parafili.

Skillnaden på läggning och parafili är samhällets normer. Inom katolicismen är pedofili ingen parafili som det är i vårt samhälle