• Äldre 6 Mar 05:44
    12199 visningar
    29 svar
    29
    12199

    Vuxet barn som ska bo hos förälder för att spara pengar

    Har de senaste åren pluggat på universitet och bott i egen lägenhet. Ska nu flytta tillbaka till mamma för att kunna spara ihop till en insats på lägenhet eller hus.

    Mamma tyckte det lät som en bra idé i början, jag och min sambo kunde spara pengar och vi kunde vara hemma med min lillasyster så att mamma kunde göra vad hon kände för på kvällarna.

    Men de senaste gångerna så har det låtit som att hon börjar ångra sig. När jag berättade hur jag tänkte på flytten så sa hon ?oj, jag trodde du hade vuxit upp mer?. Men när jag frågar vad det är som är konstigt i mitt tänk, så kan hon inte svara.

    Min tanke var att jag och min sambo delar rum, betalar 3000 kr i hyra.

    Vi står för våran egen mat och hjälper till med att hålla de gemensamma utrymmen städade (toalett, dammsugning, disk). Självklart så sköter vi våran egen tvätt.

    Vi är båda väldigt lugna och är mest i vårat rum med datorerna om vi inte jobbar.

    Jag undrar om ni tycker det här låter rimligt eller om jag är helt ute och cyklar. Tänkte att jag kanske får en bättre idé på vad det är som oroar min kära mamma.

  • Svar på tråden Vuxet barn som ska bo hos förälder för att spara pengar
  • Äldre 6 Mar 05:51
    #1

    Jag har två myndiga/vuxna barn och tänker först... hur gamla är ni? Hur länge har du varit "utflugen"?

  • Äldre 6 Mar 06:02
    #2

    Hej!

    Vad som är rimligt är inte upp till oss eller dig, utan det är din mamma som måste känna sig 100% bekväm med detta. Gör hon inte det behöver ni finna en annan lösning. Det kan vara svårt för henne att neka sin son, därför kanske hon ger mer subtila signaler. Viktigt i situationen att du är lyhörd. Du får respektera att din mamma inte vill att ni bor där, och hon ska inte behöva förklara varför, det är hennes ensak. Försök hitta något annat ställe att bo. Lycka till!

  • Äldre 6 Mar 06:08
    #3

    Jag tycker inte det låter konstigt. Beror helt på familjen. Jag ska bo hemma hela sommaren, bara för kul. Pappa tycker det är supermysigt att ha huset fullt med ungar och jag är bra på att laga nyttig mat. Så i vårt fall är det verkligen en win-win.

    Däremot hade mamma nog inte uppskattat att min man bott där, även om hon gillar honom...

    Men som sagt, det beror på hur er familj ser ut och hur ni tänker om saken.

  • Äldre 6 Mar 06:09
    #4

    Jag kan nog ändå förstå hennes synvinkel. Först kändes det kanske rimligt för henne, men ju mer hon tänkt på det ju mer jobbigt känns det kanske att två vuxna flyttar in. En sak om det krisar, men en annan sak när det "bara" handlar om att ni ska spara pengar snabbare.

    Det är bra att du är så lyhörd inför detta och kommer på något annat ställe att bo på

    Personligen hade jag inte kunnat tänka mig många värre saker än att flytta tillbaka hem till päronen vid 22 års ålder.

  • modsey
    Äldre 6 Mar 06:48
    #5

    [quote=78525592][quote-nick]Astralilly skrev 2018-03-06 05:44:22 följande:[/quote-nick]

    Har de senaste åren pluggat på universitet och bott i egen lägenhet. Ska nu flytta tillbaka till mamma för att kunna spara ihop till en insats på lägenhet eller hus.

    Mamma tyckte det lät som en bra idé i början, jag och min sambo kunde spara pengar och vi kunde vara hemma med min lillasyster så att mamma kunde göra vad hon kände för på kvällarna.

    Men de senaste gångerna så har det låtit som att hon börjar ångra sig. När jag berättade hur jag tänkte på flytten så sa hon ?oj, jag trodde du hade vuxit upp mer?. Men när jag frågar vad det är som är konstigt i mitt tänk, så kan hon inte svara.

    Min tanke var att jag och min sambo delar rum, betalar 3000 kr i hyra.

    Vi står för våran egen mat och hjälper till med att hålla de gemensamma utrymmen städade (toalett, dammsugning, disk). Självklart så sköter vi våran egen tvätt.

    Vi är båda väldigt lugna och är mest i vårat rum med datorerna om vi inte jobbar.

    Jag undrar om ni tycker det här låter rimligt eller om jag är helt ute och cyklar. Tänkte att jag kanske får en bättre idé på vad det är som oroar min kära mamma.

    [/quote

    Att ett barn flyttar tillbaka kan jag se som rätt normalt och ok. Men att barnets partner flyttar med på rätt permanenta förhållanden skulle kag tveka inför. Jag har som vuxen med man och barn bott hos mina föräldrar. Ena gången pga svår sjukdom och död, andra gången 20 år senare rätt tillfälligt undrar en stor renovering.

    I ditt fall reagerar jag också på hur lite ni tänkt betala, men du tänker kanske att ni betalar mat, tvätt o liknande utöver det?

  • Äldre 6 Mar 07:48
    #6

    Det är ok enligt att unga vuxna 20-30 år bor hemma för att slippa studielån eller spara pengar till kontantinsats. Bostäder är dyra idag och vara fast på hyresmarknaden ger ingen valfrihet. Om man inte har en stor förmögenhet själv kan detta vara ett sätt att hjälpa sina barn att komma igång i vuxenlivet.

    Men det beror förstås också på hur stor bostad föräldrarna har. Bor de trångt är det svårt att tränga in sig.

    Sen är jag tveksam till om er parrelation håller om ni flyttar hem till din mamma. Det tar väl några år att spara ihop tillrävkligt och det kan vara påfrestande att som par bo med föräldrarna. Din mamma kanske också blir orolig över att hennes hushållssysslor ska öka. Att ni blir som två tonåringar hemma....prata med varandra.

  • Äldre 6 Mar 08:25
    #7
    Astralilly skrev 2018-03-06 05:44:22 följande:

    Har de senaste åren pluggat på universitet och bott i egen lägenhet. Ska nu flytta tillbaka till mamma för att kunna spara ihop till en insats på lägenhet eller hus.

    Mamma tyckte det lät som en bra idé i början, jag och min sambo kunde spara pengar och vi kunde vara hemma med min lillasyster så att mamma kunde göra vad hon kände för på kvällarna.

    Men de senaste gångerna så har det låtit som att hon börjar ångra sig. När jag berättade hur jag tänkte på flytten så sa hon ?oj, jag trodde du hade vuxit upp mer?. Men när jag frågar vad det är som är konstigt i mitt tänk, så kan hon inte svara.

    Min tanke var att jag och min sambo delar rum, betalar 3000 kr i hyra.

    Vi står för våran egen mat och hjälper till med att hålla de gemensamma utrymmen städade (toalett, dammsugning, disk). Självklart så sköter vi våran egen tvätt.

    Vi är båda väldigt lugna och är mest i vårat rum med datorerna om vi inte jobbar.

    Jag undrar om ni tycker det här låter rimligt eller om jag är helt ute och cyklar. Tänkte att jag kanske får en bättre idé på vad det är som oroar min kära mamma.


    Jag flyttade hem en sommar precis när jag pluggat klart och innan jag hade fått jobb och boende. En månad orkade jag bo hemma, sen stack jag. Tror inte min mamma orkade mer heller. 

    Det är inte samma sak att flytta hem som vuxen som det är att bo hemma från barnåldern. Både d och din mamma har skaffat nya vanor och levnadssätt. Antingen kommer ni att falla tillbaka i gamla roller med mamma-barn-fasoner eller så kommer ni att skava på varann för att ni är för många vuxna på för liten yta. Det är nog det din mamma börjar inse nu när planerna kommer allt närmre.

    Sätt en tidsgräns för när ni ska flytta från din mamma - tex 2 månader. Eller se er om efter ett annat alternativ. 
  • Äldre 6 Mar 10:32
    #8

    Hon kanske helt enkelt har ångrat sig. Har du frågat henne rakt ut?

    Jag har inget vuxet barn ännu, men det låter ju jobbigt att ha två vuxna under mitt tak i flera år. Nej, det skulle jag inte orka. Mitt eget barn, kanske - eventuellt. Men inte någon annan också. Hon har ju precis börjat smaka på friheten.

  • Äldre 6 Mar 13:34
    #9

    Har frågat och hom sa att hon inte ångrat sig, utan är rädd att hon kommer behöva visa hänsyn till oss de veckor min syster inte är där och att vi kommer köra över henne utan att veta om det för hon orkar inte säga till om nåt känns fel.

    Så jag vill veta om mitt tänk är helt fel, är det mer saker jag bör hjälpa med eller är det rimligt som jag tänkt?

  • Äldre 6 Mar 13:35
    #10
    Astralilly skrev 2018-03-06 13:34:04 följande:

    Har frågat och hom sa att hon inte ångrat sig, utan är rädd att hon kommer behöva visa hänsyn till oss de veckor min syster inte är där och att vi kommer köra över henne utan att veta om det för hon orkar inte säga till om nåt känns fel.

    Så jag vill veta om mitt tänk är helt fel, är det mer saker jag bör hjälpa med eller är det rimligt som jag tänkt?


    Hur länge har ni tänkt bo där?

    När ni flyttar in  - se då till att störa henne så lite som möjligt. Bete er som om ni var inneboende hos en främling, dvs förvänta er ingen service, städa undan efter er och håll ordning på ert eget. 
Svar på tråden Vuxet barn som ska bo hos förälder för att spara pengar