Ligger de flesta kvinnor bara om det finns känslor?

Nu var inte det min fråga. Utan hur kvinnor ser på att ha sex rent allmänt?

Det är ju välkänt hur män ser på det och kan ligga av helt andra skäl än känslor. Vissa kvinnor gör ju det också det och har både en och flera kk´s i perioder men jag får alltid en känsla av att de blir besvikna om inte mer erbjuds? Att de känner sig kränkta om det bara handlar om sex.

Varför vill du inte ha en relation om du får känslor, eller vad händer om du träffar en likadan man, Hur ska ni hålla avståndet när ni känner mycket för varann? Tror du inte man automatiskt vill vara nära varann då på de allra flesta plan?

Snacka om svart vitt och tämligen förenklat och världsfrånvänt synsätt.
Jag förstår inte riktigt vilka män du talar om här..eller jo det gör jag!

Det är då mig veto knappast de allra flesta som lever/levt i relationer med olika kvinnor. De vanliga männen som samlat på sig sexuell erfarenhet och experimenterat med olika partners sedan tonåren. Dessa män väljer i högsta grad sina kvinnor själv! Män som har valmöjligheter går inte att bli valda av kvinnor, där skulle jag säga att det är precis tvärtom i  många fall.

Män har det betydligt mindre komplicerat eftersom de i högre grad är befriade från känslomässig inverkan medan de skaffar sig erfarenhet och bygger sitt sexuella självförtroende. Kvinnor trillar dit så mycket oftare och samtidigt mer sällan eftersom deras känslor blir mer utdragna och långvariga för en och samma person.

Blir en kvinna bortvald av en man (den hon valt ut) är inte hennes system mottagligt för nya på väldigt länge. Detta för att kvinnor väljer sina partners utifrån känslor. Vilka som bekräftar dem mest och kan motivera dem att våga släppa på sina guards som kan skänka henne och ev avkomma trygghet och ett till synes bra och även berikande liv..

Jag vet inte hur många jag känt genom åren som blivit bortvalda och inte fått till den med en enda man de varit intresserade av, snygga, intelligenta, charmiga kvinnor som och gått utan vare sig relationer och sex i åratal.

Med mina manliga bekantskaper har det varit helt annorlunda förutom för ett par stycken som snöat in på en enda kvinna eller förblivit oskulder, men de allra flesta har ägnat sig åt sexuella eskapader, kortare romanser mm och har upplevt sig  tillfredsställda även känslomässigt, och väldigt belåtna med sin livssituation trots avsaknaden av kärlek från en fast partner. Kvinnorna har mestadels och inte ens kunnat förmå sig att ha sex eftersom de inte fått ut något av enbart sex, vilket jag tror många kvinnor avundas män...

Så de män du pratar om här är förmodligen dessa få procent som haft problem med självkänslan redan från början, som blivit ratade och bestämt sig för att de inte kan påverka sin situation oftast för att de inte har någon drivkraft att ens försöka. Felet sitter sällan i deras utseenden  (ansiktsdrag, längd, kroppsform etc )eller kukar som många tror. Däremot kan de sitta i bristande självkänsla som speglas i kroppsspråk, kläder, hur de presenterar sig själv, tar hand om sina kroppar etc. Väldigt ytliga saker som de hade kunnat förbättra med ganska enkla medel utan att ta på sig offerkofta. Då hade de säkerligen både kunnat få sex och en eller flera kvinnors kärlek...

Vi äro många kvinnor med varierande utseenden och personligheter som blivit bortvalda av våra drömprinsar och fått självförtroendet naggat i kanterna mer än en gång. Och vi upplever inte att det är lätt att få sex eftersom vi vill ligga med den skara män som uppenbarligen inte har några som helst problem att få hur många kvinnor de vill. Så har vi blivit programmerade. Att falla för dessa vilket är helt utanför vår kontroll.

Kvinnors s k "större utbud" är som att äntligen ha fått ett lägenhetskontrakt på drömvåningen men i Norrland långt bortom stadens puls när det är Stockholm hon vill bo i.Vad gör hon med den när hon inte vill ha den...byter den på blocket för en i femma i Vasastan?

Män kanske inte alltid får ligga med exakt den kvinna de allra helst vill ha, men eftersom väldigt många skattar sex högre än kärleken till en enda kvinna, dessutom tänder på väääääääldigt många olika kvinnor över hela globen som de kan gladeligen kan tänka sig utöver drömtjejen så går det ju knappast någon nöd på dem!  Medan de mindre  s k bemedlade kvinnorna med sina begränsade biologiska förutsättningar ofta tvingas till ensamhet och sexlöshet eftersom de är slavar under sina känslor till en enda man och starkt selektiva funktioner..Säkert hade många av dem gärna bytt med männen som tillfredsställt hoppat från säng till säng och unnat sig härliga kvinnor i väntan på sin prinsessa. SJÄLVKLART!

Så om hon blir bortvald av mannen hon vill ha för att ta mig själv som exempel så kan tillvaron te sig tämligen kysk och färglös! (trots att 30 mail väntade när jag loggade in på BC och två snubbar dregglade över mig på t-banan eller visslade på Ica..

Det går tyvärr inte att välja män av känslomässiga skäl som inte väljer mig Har snarare upplevt att män värjer just pga känslorna och endast tar mig om jag avsäger mig alla dem och agerar helt sexuellt och djuriskt som han vill ha mig i sin fantasi. Därför spelar många kvinnor spel med män i hopp om att de kanske ska vilja ha dem även senare när de kopplar på sina känslor.

Men det är då de schappar snabbare än blixten och hellre tar nästa skådespelerska. Män kan ju bara vinna på detta men i slutändan är det kvinnorna som spelar, inte männen. En man som är attraktiv som en kvinna vill ha behöver aldrig spela några spel. Han bara ÄR! Sen att män måste spela på kvinnans villkor mer i ett förhållande för att få sex är en annan sak. En man är formbar endast när en kvinna har fångat honom.

Mycket bra summering. Tror det måste vara en av de mer klarsyntare av en man härinne;) Huvudet på spiken!!!

Plötsligt vidgades mina perspektiv i och med att de befästes i en man: Sånt här är vad Metoo behöver, män som möter kvinnor i de funderingarna och i förståelsen för våra grundläggande funktioner. Där och då kan de skapa något nytt, omvandla gamla könsroller och mötas på fräscha villkor medvetna om varandras tillkortakommanden och biologiska begränsningar, även fördelar som ju klart är beroende av varandra på ett positivt sätt när de fungerar och inte motarbetar i bitterhetssyfte.

Jag tror tyvärr att kvinnan är förloraren eftersom känslor är en mindre prioriterad egenskap i så gott som alla samhällen och har varit genom historien, även om de bär upp fundamenten och är aldrig så värdefulla i hela sin kraft för att vi ska utvecklas till trygga och kärleksfulla individer och värna om liv.