Inte redo för IVF pga KAOS

Hej!

Har ingen att bolla det här med så jag skriver några rader. Kanske någon här som är/har varit i en liknande situation.

Efter lite över 2 års försök i ett 9-årigt förhållande (vi är 35+) har nu brevet till första Ivf-mötet kommit. MEN: Jag känner mig inte redo. Här är varför:

- Känner mig deprimerad, ensam, uppgiven, hopplös, svag. Har försökt få ordning på kroppen med hjälp av allt möjligt från akupunktur, psykoterapi, fertilitetsmassage, yoga, löpning, teer, adaptogener, levaxin etc. men har gett upp hoppet. 
- Förhållande som nästan brister: De senaste två åren har vi haft det väldigt kämpigt pga svår sjukdom i den närmsta familjen, flytt till ny plats, nytt jobb, dålig ekonomi, isolering, väldigt mycket bråk där vi har sårat och kritiserat varandra på ett fruktansvärt sätt. Kärleken har avtagit och blivit hatisk, bandet mellan oss har försvagats.
- Vi vet inte var vi ska bo: Juni-augusti har vi inget boende, i april blir det resor, och sambo vill flytta utomlands. 
- Ostabil ekonomi: Jag har en behovsanställning på deltid som kan sluta när som helst och är deltidsarbetslös utan a-kassa. Sambon har sagt upp sig och ska starta upp eget företag i vår. 

Jag behöver inget drömscenario för att försöka med ivf men åtminstone ett stabilt förhållande, en positiv inställning och lite inre styrka hade känts bra.   

Någon här som har börjat med ivf trots kaos och ett icke-perfekt liv?
Kan man skjuta upp ivf (RMC Malmö)?

Glad över svar.