Varför denna negativitet kring kapitalismen?

Jag har uppfattningen att det verkar närmast vara en trend idag att man ska vara emot det kapitalistiska systemet med frihandel och privat ägande. Min fråga är egentligen varför?

Kapitalismen är för mig världshistoriens bästa ekonomiska modell, och det baserar jag på följande argument:

1. Kapitalismen utrotar fattigdom! Sedan Adam Smiths teorier om en marknad som får råda så fritt som det är möjligt började anammas på 1800-talet har den extrema fattigdomen minskat till att idag utgöra en väldigt liten del av världens befolkning (c.a 10%). Motsvarande siffra år 1820 var drygt 80% då en överväldigande majoritet av världens befolkning levde i extrem fattigdom (enligt Världsbankens definition alla som lever under 1,9 USD om dagen; före 2015 var definitionen 1,25 USD om dagen). Sedan industrialismen gjorde att det gamla merkantilistiska systemet (ekonomisk-historia.r76.se/definition-forklaring/merkantilism/) ersattes med ett kapitalistiskt system så har alltså fattigdomen minskat i högre och snabbare grad än någonsin tidigare. Och samma utveckling ser vi idag. Sedan Kina ersatte planhushållning med en mer marknadsstyrd ekonomi har fattigdomen nästan utrotats i Kina. Fattigdomen i Indien minskar snabbt i takt med att Indien industrialiseras, vilket underlättar frihandeln. T.o.m. i Afrika minskar fattigdomen, där utvecklingen går från ren kleptokrati till frihandel. Så varför ändra ett vinnande koncept?

Statistik: ourworldindata.org/extreme-poverty

2. Kapitalismen minskar riskerna för krig! I.o.m. att kapitalismen underlättar internationella och interkontinentala handelsförbindelser så blir vi mer och mer beroende av vår omvärld för att kunna bedriva handel och skapa tillväxt. Det gör att fredsviljan ökar då krig kan förstöra handeln, vilket leder till att det internationella trycket för fred blir starkare från alla intressenter. Och med mer frihandel mellan stater så blir vi också mer beroende av vår omvärld för att lösa problem, vilket ytterligare minskar risken för väpnade konflikter.

Läs mer: www.dn.se/nyheter/varlden/skor-vapenvila-gav-farre-krigsdodsoffer-2016/

www.sakerhetspolitik.se/hot-och-risker/konflikter/

3. Kapitalismen gynnar välfärden! Nu förmodar jag att de flesta av er vet om att kapitalismen inte enbart innebär en totalt fri marknad utan några som helst lagar och regler, och helt utan något som helst statligt inflytande. Kapitalismen har nämligen fördelen att kunna samexistera med statliga monopol av den planekonomiska modellen, och det är ju så världens kapitalism fungerar idag: frihandeln sitter sida vid sida med staten (staten och kapitalet). Staten förvaltar pengar som kommer in från handeln och kommer därmed alla till gagn. Och ju mer frihandel och ju mer handeln expanderar, ju mer pengar kommer alltså in i statskassan. Kapitalismen gynnar alltså välfärden och kommer alla till godo om den sköts korrekt, vilket den i de absolut flesta fallen trots allt gör.

En fråga i sammanhanget är om någon här kan nämna en enda ekonomisk och/eller politisk modell i världshistorien som har lyckats utrota så mycket fattigdom som kapitalismen gjort? Och då har jag inte ens nämnt det faktum att det var tack vare lönearbete (vilket är en direkt konsekvens av kapitalismen) som slaveriet utrotades i Västvärlden...

Sen finns det självklart argument mot kapitalismen som är relevanta, t.ex. det faktum att kapitalismen faktiskt gett alltför få alltför mycket på senare år, att klasskillnaderna i vissa fall kan öka med kapitalismen, att kapitalismens inbyggda system av konkurrens kan leda till svårigheter för mindre företag, etc. Men i det stora hela har kapitalismen haft en positiv inverkan på världen ur ett ekonomiskt perspektiv.

Så varför finns då egentligen denna negativitet kring kapitalism? Jag tycker inte att den står i proportion till vad kapitalismen faktiskt åstadkommit som ekonomiskt och politiskt system. Och framförallt känns det som att de som är emot kapitalismen inte kunnat komma med något bra alternativ som skulle fungera bättre?

Ett grundläggande problem mellan en höger- och vänstersyn är emellertid hur man vill mäta välfärd.

Låt säga att världens 10% rikaste har blivit 100% rikare de senaste åren. Enbart det faktuam att att dessa har blivit rikare innebär inte att NÅGON har fått det sämre. Antag vidare att resterande 90% också har blivit rikare under samma tid, fast mer blygsamt än de 10% rikaste.

Även i denna situation har välfärden alltså ökat för alla. Detta skulle en högerinriktad person anta var en bra sak.

För en vänsterperson framstår det som att gynnandet av de 10% rikaste i så mycket större utsträckning än "vanligt folk" är en orättvisa, och skulle acceptera att alla, eller i vart fall någon, får det sämre än att tillåta de 10% att gynnas så mycket. Orättvisan blir en kostnad i sig. 

Själv är jag för ett fördelningssamhälle med en stark välfärdsstat. Detta tyker jag att den nordiska socialdemokratin tidigare har visat är möjligt att förena med en relativt fri och konkurrensutsatt marknadsekonomi. Låt företagen tjäna så mycket pengar som möjligt, bara de är med och bidrar till att alla - även de sämst ställda - får det lite bättre. John Rawls rättviseteori i praktiken. 

Som alltid är det lite oegentligt att som i exemplet ovan tala om "pengar". Snarare bör man använda begreppet nytta (utility) som omfattar mer än bara monetära fördelar. 

Det folk är emot är att de inte får smaka kakan. Avundsjuka. Missundsamhet. Jag vill också bli rik och sätter sig på en sten och surar istället för att se till att själv bli rik. De som är rika har jobbat dygnet runt.

...eller inte...

En del bara ärver pengar och misslyckas med att slösa bort allt.