Saknar mitt ex så att jag går sönder!

Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Jag kände nog väldigt liknande när mitt ex gjorde slut. Och oavsett vad jag säger nu kanske det inte hjälper dig, men ta till dig av det du vill.

Om det är nyligen det tog slut så förstår jag verkligen känslan av att må illa. Man mår inte bara psykiskt dåligt av saknad blandad med en känsla av svek-man kan må fysiskt illa. För mig varade den känslan ca en månad, sedan lättade det.

Sedan låter det som att han inte var rätt för dig. Man ska aldrig behöva känna sig jobbig I ett förhållande. Det är den slutsatsen jag har dragit från mitt förra förhållande. Och ni verkar inte ha samma känslomässiga djup.

Jag tycker dessutom att det är egoistiskt av ditt ex att säga att han "vill vara vänner". Ja lätt för honom att säga, han kanske redan haft tid att komma över sina kärlekskänslor. Men för dig som fortfarande är kär är att hänga med hen inte vad du behöver. För mig tog det ganska lång tid. Mitt ex ville också vara vänner. Men jag sa upp all kontakt. Det var enda sättet jag kunde hantera det på, då kunde min hjärna börja förstå att det var slut och att det inte skulle vara vi. Jag säger inte att det är rätt metod för alla, men jag tycker att rehabiliteringsprocessen bara blir längre och mer outhärdlig om man inte slutar ses totalt. Dessutom var jag löjlig och såg det som självrespekt. Ville inte visa att jag fortfarande var kär i honom utan försöka tänka "Vill inte du ha mig, vill inte jag ha dig heller". Och man vill ju oavsett inte vara tillsammans med någon som inte är kär i en tillbaka?

Önskar dig all lycka till, hoppas du inte tycker jag var för hård. Ta bara åt dig av det du vill och VAR SNÄLL MOT DIG SJÄLV. Säg ingenting till dig själv som du inte hade sagt till din bästa vän i samma situation. Om han inte kan uppskatta dig är han är inte värd dig.

Men det är mindre egoistiskt att avlägsna dig från en relation ni lovade att alltid ha? Och lovade att finnas där för varandra? Och bara blocka din f.d partner från ditt liv?

Jag tycker du använder väldigt korta och negativa slutsatser. Jag sa till mitt ex att det är fint om vi kan vara vänner och med det menade jag att HAN betyder mycket för mig även fast vi inte klarar av att vara ett kärlekspar jag kommer alltid TÄNKA och BRY mig om honom.

Vad är så egoistiskt med det och att inte"jag måste gå vidare och tänka på mig själv" det är väl fan egoistiskt om något? (Om vi nu ska peka ut något egoistiskt här)

Förstår att du kanske går vidare med muren runt hjärtat som skjuter bort han att han är självisk att han är dålig

Men vem är det då som är självisk..

.

PS: Du har inte rätten att bestämma din ex känslor och du har ingen aning hur han känner.

Bara för att jag ville ha kvar mitt ex i mitt liv

betyder inte det att jag har mindre ont, sörjer mindre, eller blivit mindre sårad av hela den tragiska situationen. Jag smärtar lika mycket som honom fast jag gjorde slut fast jag ville behålla vänskap.

Så nu har du ett nytt perspektiv bortom "det är egoistiskt"

bara för att man så gärna vill ha kvar personen i sitt liv, sen skulle jag förstå dig bättre om du var hans vän medan han träffade nya, det vore själviskt ja. Men att be om och hoppas på vänskap är fan det närmsta finaste två föredetta partners kan göra, uppskatta att han var modig nog att klara det.

Ja det är olika förhållningssätt. Jag förstår att du tycker att jag är negativ och ser hur du tycker att det är själviskt. Det är dock det enda som har funkat för mig, och jag tycker att den som blir lämnad är I ett känslomässigt underläge, och att det I det skedet tar längre tid för en helningsprocess om man ska behöva ha exet I sitt face hela tiden. Den som väljer att lämna har ju redan börjat bearbeta, och är kanske redan på ett vänskapsstadie (därav "lätt för honom att säga"). Tycker också att det är en skillnad om man varit vänner innan. Då har man något att gå tillbaka till. I mina fall har det inte varit så och jag har känt att de inte kan äta kakan och ha den kvar och känt att det I slutändan handlat om självrespekt.

Och allt jag skrev tar man till sig så mycket eller lite man vill av. Jag anser mig inte vara en självisk människa, tråkigt att du uppfattade mig så.