Hur länge ammade ni
kommentera gärna varför ni slutade, ifall det var svårt eller bebisen valde de själv och ifall ni önskat ammat längre
kommentera gärna varför ni slutade, ifall det var svårt eller bebisen valde de själv och ifall ni önskat ammat längre
Delammade i tre veckor innan jag släppte det. Bebisen föddes stor (och sjuk) och hade svårt att gå upp i vikt så han sondmatades var tredje timme samtidigt som jag ammade (för att få igång produktionen). Dock somnade han alltid vid amning, långt innan han var mätt, så vi fick det aldrig att funka. Jag mådde väldigt dåligt pga detta, och fick förlossningsdepression på det, så till slut rådde bvc mig att sluta både amma och pumpa. Det var som att en sten lyftes från mina axlar när jag tog beslutet.
Nästa barn väntas i juli och jag har inga planer på att ens försöka denna gång.
Ammade första två veckor men vantrivdes otroligt mycket med det och fick inte igång det ordentligt så jag la ner det. Andra barnet hade jag bestämt att jag inte ville amma överhuvudtaget så där fick jag tabletter för att stoppa mjölkproduktionen ganska direkt.
Amningen kändes inte alls viktig för mig, så det var inget svårt beslut och jag ångrade mig aldrig.
Helammade första 2 veckorna och delammade 4 veckor till.
Har gjort bröstförminskning och hade bara mjölk i ena bröstet. Såklart fick jag världens sår på det bröstet som funkade. Fick via ett amningstest även reda på vid två veckors kontrollen att det bröstet som hade mjölk i sig inte hade tillräckligt iom kass viktuppgång på dottern. Dröjde över 1 månad innan hon var uppe i födelsevikten :(
Delammade i tre veckor innan jag släppte det. Bebisen föddes stor (och sjuk) och hade svårt att gå upp i vikt så han sondmatades var tredje timme samtidigt som jag ammade (för att få igång produktionen). Dock somnade han alltid vid amning, långt innan han var mätt, så vi fick det aldrig att funka. Jag mådde väldigt dåligt pga detta, och fick förlossningsdepression på det, så till slut rådde bvc mig att sluta både amma och pumpa. Det var som att en sten lyftes från mina axlar när jag tog beslutet.
Nästa barn väntas i juli och jag har inga planer på att ens försöka denna gång.
Ammade första två veckor men vantrivdes otroligt mycket med det och fick inte igång det ordentligt så jag la ner det. Andra barnet hade jag bestämt att jag inte ville amma överhuvudtaget så där fick jag tabletter för att stoppa mjölkproduktionen ganska direkt.
Amningen kändes inte alls viktig för mig, så det var inget svårt beslut och jag ångrade mig aldrig.
Jag har ammat mellan 3 månader och 3 år. Första barnet "tog mjölken slut" vid 3 mån. Det gjorde den naturligtvis inte men jag var ung och dåligt påläst och kanske lite lat också. Så det var en ökningsperiod och jag började med ersättning.
De andra barnen är ammade mellan 18 mån och 3 år.
Jag tycker alla ska få amma så länge de vill (om de ens vill) utan åsikter eller dömande från andra men det retar mej när folk kommer med dumma ursäkter och rent felaktiga påståenden.
Inte okunskap alls. Jag var fullt medveten om att det kunde ta tid att få igång det, betydligt mer än de 2 veckor jag försökte. Men för mig var det inte värt att kämpa för det. Jag (och i förlängningen ungen) mådde mycket bättre när vi gick över till ersättning och matstunderna blev plötsligt lite mysiga istället för fulla av ångest och smärta. Att jag vantrivdes var den största anledningen.
Inte okunskap alls. Jag var fullt medveten om att det kunde ta tid att få igång det, betydligt mer än de 2 veckor jag försökte. Men för mig var det inte värt att kämpa för det. Jag (och i förlängningen ungen) mådde mycket bättre när vi gick över till ersättning och matstunderna blev plötsligt lite mysiga istället för fulla av ångest och smärta. Att jag vantrivdes var den största anledningen.