Hur kommer man över en abort..

Vissa kommer aldrig över det helt. Gjort en själv för 16 år sen jag ångrar. Såren idag är lättare men sköljer över mig ibland. Ett tips är att köpa en liten minnessten.. Älskad Saknad och gå till en minneslund, tänd ljus och gråt. Det kommer kännas lättare efteråt.

Du tänker så här. Ditt barn var inte redo att komma till dej under dom förhållanden som var då. Du var för ung, pappan var fel. Den lilla själen bestämde sej för att vända om tills du var redo och hjälpte dej i beslutet om abort. Tufft för dej, men bra för barnet. Nu några år senare när när du är redo valde den lilla själen att komma till dej i ett annat barn.

Så tänker jag att det är.

Osmakligt att hitta på sådana trams.

Va? Varför? Tycker det var fint.

Jag har själv gjort en abort för 10 år sen. Behövde psykolog hjälp att sorg bearbeta. Det tog lång tid, ca 8 år tills jag blev gravid igen.

Jag var ledsen och grät mycket. Mitt tips, låt sorgen få komma ut. Umgås med bra vänner.

Tips, har du råd gå till en privat psykolog. Jag gjorde det för då slipper det hamna i journalen på landstinget och kan läsas av personal många år framöver.

Håller tummarna för dig att du kommer vidare.

Styrke kram till dig!

Förstår det är jobbigt tänka på, men låter verkligen som du fastnat i det här och skulle behöva någon slags samtalshjälp. Nu har du din lilla flicka och måste faktiskt gå vidare för hennes skull. Förutsättningarna var inte bra förra gången och det blev som det blev.

Har själv gjort en abort, var ej ihop med min sambo då, men senare har vi fått två fina barn som är vårt allt. Jag kan inte älta det som kunde ha varit, utan man måste leva i nuet. Mina två älskade ungar hade ju heller inte funnits om jag inte gjort första aborten tex..

Alla gör misstag. Du var ung och visste inte bättre. Du måste förlåta dig själv, för ditt jobb nu är att vara en så bra mamma du kan åt din dotter, och det är du inte om dina tankar är fast i det förgångna.

Kanske lärde aborten dig något om att våga stå upp för dig själv och vara stark. Det gör ju inte aborten ogjord, men kanske kan du ändå tänka att erfarenheten ändå gjort dig starkare och klokare idag.

Men alla har vi gjort saker vi ångrar. Det hade varit underbart att kunna gå tillbaka i tiden och rätta till sina misstag, men det går inte för någon av oss. Vi kan bara försöka att inte låta dem förpesta våra och våra käras liv nu. Du tog ditt beslut med den kunskap du hade då, med de bästa avsikter, i tron att det var det bästa. Var inte så hård mot den stackars tonåringen du var då.

Jag kände egentligen tvärtom när jag fick barn. Blev gravid som 16 åring och gjorde efter många om och men abort. Mådde jättedåligt och var ledsen länge. Men när jag fick barn flera år senare kommjah typ över aborten lite. Kände att jag inte hade kunnat ge mitt barn allt jag kan ge det idag. Att kanske inte ens kunna ge honom/henne en närvarande pappa. Att det är mycket tuffare att vara mamma än jag trodde som 16 åring. Tänk då att kanske stått ensam som 16 åring med alla vakna nätter, utvecklingsfaser och sen fått stoppa in barnet på dagis samma dag som sin ettårsdag pga bristande ekonomi. Så resonerade jag :)

Sunt tänk! Det är ju därför man gör en abort. Jag har 2 fantastiska barn med en underbar man. Jag har mitt drömjobb och bra ekonomi och kan ge man barn allt jag vill ( tid, djur, hobbys mm)

Hade jag fått barn som tonåring så hade jag aldrig haft detta livet. Jag hade varit ensamstående, lågutbildad och barnet hade inte haft den bästa pappan.

Ts, om du hade behållt den graviditeten så hade du aldrig fått det barn du har idag. Hade det varit värt det ?