Min erfarenhet av socialtjänsten, familjerätten, familjeresursen är att de fokuserar på att förvärra situationen i en konfliktfylld familj istället för att försöka försöka hjälpa till med att samsas.
Går deras strategi ut på att skapa mer jobb åt sig själva?
Någon fler med liknande erfarenhet?
Min erfarenhet är att de får jobba väldigt mycket med folk som har ingen eller dålig självinsikt
Min erfarenhet av socialtjänsten, familjerätten, familjeresursen är att de fokuserar på att förvärra situationen i en konfliktfylld familj istället för att försöka försöka hjälpa till med att samsas.
Går deras strategi ut på att skapa mer jobb åt sig själva?
Någon fler med liknande erfarenhet?
Jag har en vän som har levt i princip hela livet med soc eftersom hon kommer från ett problemhem.
Hon kände sig lite förföljd av dem när hon som tonåring fått barn med en instabil kille för att kunna få ett boende borta från sina missbrukande föräldrar. Men idag när hon fått koll på sitt liv så förstår hon också att de kände behov av att kolla upp hur det gick med barnet, och efter att ha genomgått högre utbildning betedde hon sig helt annorlunda med sitt andra barn när det var litet, jämfört med det första.
I övrigt vet jag två föräldrar som haft så stora problem med sina barn att de till sist anmält sig själva till soc för att kunna få hjälp. Det har tagit för lång tid att få saker att hända på båda hållen men till sist har man lyckats vända situationen så att ena killen slutade slåss och andra killen inte längre var självmordsbenägen.
Min erfarenhet av socialtjänsten, familjerätten, familjeresursen är att de fokuserar på att förvärra situationen i en konfliktfylld familj istället för att försöka försöka hjälpa till med att samsas.
Går deras strategi ut på att skapa mer jobb åt sig själva?
Någon fler med liknande erfarenhet?
Min erfarenhet är att det kan vara väldigt svårt, man känner sig övervakad och överkörd. Tillintetgjord, havererad. Pga dem.
Sedan när man tittar i backspegeln så ser man att det var den enda lösningen och är evigt tacksam. Dock skaver vissa saker än idag trots att det gått många år. De gjorde inte alltid rätt, de fabulerade ihop saker som inte stämde.
Men summan av kardemumman var trots det att de faktiskt hjälpte oss att vända på skutan och att det till sist blev bra.
Min erfarenhet är att de får jobba väldigt mycket med folk som har ingen eller dålig självinsikt
Min erfarenhet är att de mesar alldeles för mycket och låter barn fara illa. Istället för att se till att barnen mår bra och skita fullständigt i de sk "föräldrarnas" känslor så låter de barn stanna i dåliga förhållanden.
I de få lägen där jag haft kontakt med socialtjänsten (inom mitt egna yrkesutövande) har jag upplevt att de lägger enorm tid och stora resurser på näst intill hopplösa fall, där vem som helst kan se att det bästa vore att splittra familjen. Jag orosanmälde en familj i samband med ett omhändertagande av vanvårdade djur (ägaren fick senare djurförbud som denne bryter mot regelbundet) barnen i familjen (5 st i åldrarna 1-10 år) lämnas i princip åt sitt öde. Sista gången jag var där bad äldsta pojken mig om skjuts till affären för att köpa blöjor till lillasyster. I hans ögon var det inga problem att lämna 8-åringen ansvarig för resten av syskonen, något han givetvis lärt sig av sina föräldrar.
För mig innebär det att jag inte håller med dig alls, på tog för mycket stöd erbjuds istället för att åtgärder vidtas.
Jag har sett massor av fall från djurskyddshållet med människor som oavsett stödinsatser fortsätter vanvårda sina djur (och barn) och har tyvärr lite förlorat hoppet. Det präglar dessvärre min bild av vilken sorts människa du är som så starkt nedvärderar socialtjänstens jobb.
Min erfarenhet av socialtjänsten, familjerätten, familjeresursen är att de fokuserar på att förvärra situationen i en konfliktfylld familj istället för att försöka försöka hjälpa till med att samsas.
Går deras strategi ut på att skapa mer jobb åt sig själva?
Någon fler med liknande erfarenhet?
Min erfarenhet av socialtjänsten, familjerätten, familjeresursen är att de fokuserar på att förvärra situationen i en konfliktfylld familj istället för att försöka försöka hjälpa till med att samsas.
Går deras strategi ut på att skapa mer jobb åt sig själva?
Någon fler med liknande erfarenhet?
Min erfarenhet av socialtjänsten, familjerätten, familjeresursen är att de fokuserar på att förvärra situationen i en konfliktfylld familj istället för att försöka försöka hjälpa till med att samsas.
Går deras strategi ut på att skapa mer jobb åt sig själva?
Någon fler med liknande erfarenhet?
Det har väldigt stor betydelse med tanke på att socialtjänsten är en förlängning av kvinnan.
Min erfarenhet är den motsatta. Har fått ett enormt stöd och mycket hjälp av soc. Dels med att hantera ett samarbetsvägrande ex. De har medlat och gjort allt i sin makt för att lugna situationen och i alla lägen sett till barnens bästa.
De har dessutom lyckats väldigt bra med sitt åtagande. Vi har idag ett fungerande umgängesschema och exet håller sig till det vi kommit överens om och han har även gett upp sina försök att manipulera/sänka och psyka mig. Kan säga, med handen på hjärtat, att jag aldrig hade lyckats reda ut allt utan hjälp av min kompetenta och omtänksamma handläggare. Hon har varit mitt stöd, min klippa och den som fått mig att hålla ihop efter separationen.
Vet att du inte frågade efter detta i din trådstart. Vill ändå påvisa att "soc" inte gäller alla. Man kan inte dra alla handläggare över samma kam och döma hela socialväsendet efter vad en enskild handläggare skapat för känslor hos någon av sina klienter. Det känns inte rättvist mot handläggare som sköter sitt jobb lika väl som min har gjort.
Hej, jag tror att det är ganska mycket av ett lotteri har man tur så träffar man just den där engagerade medmäniskan som är precis den hjälp man söker och behöver men har man otur som jag har haft så träffar man en totalt maktfullkomlig tjänsteman som bara gör livet till allt annat trevligt.
Min historia går att läsa här: goo.gl/JhsUhT
#Stat_i_staten