Bli gravid efter missfall följas åt

Hej tjejer!

Jag har följt denna tråden lite och jag ville bara ge lite pepp.. Jag fick själv missfall i Augusti-17 och blev helt knäckt. Man vet ju att det kan hända men ändå är man naiv och tror att allt ska gå vägen på en gång. Detta är ju effekten av att man inte går ut med en graviditet för tidigt. Jag önskar folk kunde vara mer öppna! Det är ändå otroligt vanligt med missfall men ändå är det tabu att prata om :(

Hur som helst, det jag ville komma till är att jag förstår verkligen frustrationen av att inte bli gravid på en gång. Man tar lite för givet att det ska funka på första försöket bara för att det har funkat en gång tidigare. Men att det tar några månader är ju heller inget konstigt, kroppen fungerar ju likadant som innan ett missfall och det är ju faktiskt helt normalt att det tar upp till ett halvår eller mer att bli gravid, oavsett om det är innan eller efter ett missfall. Så ge inte upp och försök att inte tänka att något är fel! :) Jag skriver inte detta för att förminska känslan av frustration, för det är sjukt jobbigt och man längtar ihjäl sig. Men ibland tar det lite tid helt enkelt.

För mig tog det sex månader att bli gravid igen efter missfallet, i början kändes det sååå stressigt och jobbigt men efter ett tag så lärde man sig att leva med det helt enkelt. Och vips så var plusset där tillslut :)

Så ni fixar detta tjejer, kämpa på!!

Kram

Hej!
Kom in på denna tråden och känns skönt att veta att flera är i samma situation som en annan. Och så typiskt att det inte pratas om sånt här när det är så vanligt. Jag upptäckte MA i vecka 13+1 på KUB-testet, då hade fostret dött i ca 9+5 och blev helt förstörd. I början skulle jag ha tvingats vänta en månad för att genomföra medicinsk abort men gick inte med på det och fick som tur var en skrapning 4 dagar efter... Fick tillbaka mensen ca två månader efter skrapningen (i november 17) och har försökt igen sedan dess. Men det vill inte ta sig. Flera vänner runtomkring blir gravida och har fått barn och det börjar kännas helt hopplöst. Har också gjort ett VUL för att se så allt såg bra ut och enligt gyn var allt bra... Jag har nog inte bearbetat än helt och hållet, det är fortfarande sjukt jobbigt...
Sorry om det blev långt men skönt att skriva av sig lite. 

Jag har själv inte erfarenhet av utredning eftersom vi inte försökt så länge än. Jag förstår det som att upp till 1 år innan man blir gravid ses som normalt. Vet inte hur det räknas om man fått missfall om man börjar räkna om då eller. Borde vara möjligt att göra utredning i alla fall om man är orolig, ev privat? Hur länge hade ni försökt innan ni blev gravida. Om det totalt blir mer än ett år hade jag nog personligen valt att kolla upp.. Det skadar ju aldrig och man kanske blir lugnare när man vet att det undersöks? Inte mycket till hjälp men mina funderingar

Fick missfall för lite mer än 2 veckor sedan och fortfarande ingen Äl. Har dessutom blivit förkyld så vet inte om jag ska lita helt på tempen (NC). Ligger precis på gränsen för min normaltemp och nu har jag börjat få spänningar, stickningar och nästan som mensvärk i magen.

Är det Äl på g, mens på g eller något som har att göra med missfallet? När borde mensen komma igång och när bör man kolla upp om det inte gör det?

Känns som att tiden går så långsamt när man bara vill få nästa chans till ett barn =( Läst i flera trådar om folk som blir gravida direkt efter missfall. Men sån tur verkar man inte ha.

Känns skönt att känna igen sig i det som alla skriver om. Tack för att ni delar med er <3

När jag var hos privat gynekolog så frågade jag just detta, om "året börjar om". Han resonerade som så att vi har ju inte fått en lyckad graviditet inom ett år och sa att vi får komma och påbörja utredning när vi vill. Vi blev gravida på 7e försöket, missade väl ett par ägglossningar då sambon var iväg. Så januari nu i år var det ju ett år sedan vi började. Kommer inte vända mig till annat än privat framöver, bara bra erfarenheter utav det under den här resan.

Fick mitt missfall i oktober, blödning började 25/10 med hjälp av cytotec, och jag tror min äl kom någonstans 10-12 november. Tog inte äl-test men flytningarna var tydliga. Hade mycket stickningar och känningar ett bra tag efter mitt missfall. Min livmodertapp är dessutom mer öm efter missfallet. Och ja, tiden går sjukt långsamt... Kan knappt inte förstå hur jag överlevt sedan det hände. Har inte heller turen att bli gravid direkt, varför skulle jag liksom...

Jag och min sambo fick äntligen ett plus efger 1.5 års försök och ivf. Tyvärr fick jag missfall i v 6 för 2 veckor sedan. Vi var på kliniken igår på nytt möte och kommer göra ett nytt försök nästa månad. Men är redan nu orolig för ett nytt missfall innan vi ens fått ett plus...

Beklagar verkligen missfallet! <3

Skönt att ni gör ett nytt försök så snart igen, hoppas ni får plus då!

Är också väldigt orolig för ett till missfall, känns som man kommer vara väldigt orolig nästa gång man plussar.

Beklagar verkligen! Men det är ju positivt att ni fick plus. Då kan det ju fungera igen. Är själv jätterolig för att det ska dröja innan man plussar igen och att det ev blir missfall igen. Jobbigt när man inte har kontroll. Man får helt enkelt bara vänta och se. Är ju skönt att ni snart får göra ett nytt försök. Håller tummarna för er!

NC har satt ut min Äl efter ca 3 veckor efter missfallet. Hoppas det stämmer för har varit förkyld en del. Men lite hoppfullt i alla fall att kroppen är påväg tillbaka till det normala. Man får glädjas för det lilla helt enkelt!

Om detta stämmer så borde bim vara runt 17/4. Håller tummarna för oss alla!