Hej, är det någon där ute som vill följas åt på resan mot ett syskon? Jag och min sambo har ett barn på 8 månader men längtar redan efter en till! Vi tänkte börja försöka i maj. Vi vill gärna ha barn tätt eftersom vi bor avsides och mest bara umgås som familj. Om barnen är mer jämngamla och kan leka med varandra så känns det som att behovet av andra kompisar minskar lite.
Lycka till nu
Längtar till min nästa äl. Böööör ske runt 14 maj.
Plus i fredags. Missfall idag.
Har man rätt att vara deppig och ledsen när man bara har försökt sen januari och just nu blöder ut sitt första missfall (var bara i v4)? Är så ledsen... Hur orkar folk månad efter månad? Vill bara ge upp ibland. Ibland känner jag att det kanske inte är meningen att vi ska ha ett gemensamt barn :( Jag blir så nedslagen varje gång blödningarna kommer... Vet ju att det finns folk som kämpat längre men kan inte låta bli att känna mig mer och mer deprimerad varje månad... Är 33 år gammal så kanske är det för sent tänker jag :'(
Har man rätt att vara deppig och ledsen när man bara har försökt sen januari och just nu blöder ut sitt första missfall (var bara i v4)? Är så ledsen... Hur orkar folk månad efter månad? Vill bara ge upp ibland. Ibland känner jag att det kanske inte är meningen att vi ska ha ett gemensamt barn :( Jag blir så nedslagen varje gång blödningarna kommer... Vet ju att det finns folk som kämpat längre men kan inte låta bli att känna mig mer och mer deprimerad varje månad... Är 33 år gammal så kanske är det för sent tänker jag :'(
Såklart man får känna sig deppig! Om man verkligen vill ha ett barn så är det klart det känns i hjärtat när det inte tar sig direkt och när det sedan inte går vägen. Försök tänka positivt, det tar ju i genomsnitt cirka 6-7 månader för att bli gravid, och jag vet många som fått missfall och sedan har det tagit sig direkt månaden efter och då har det gått prima.
Men håll inte inne känslorna, prata med någon om dem! Dina känslor är inte obefogade, och du har rätt att känna dem! <3
Vissa dagar längtar jag verkligen så det värker i hela hjärtat. Jag ser så otroligt mycket fram emot att försöka bli gravid, blir en spännande och ny rese eftersom vår dotter blev till oplanerat!
Men dagar som den här så känns det så oerhört svårt att bita ihop och vänta de här sista 2 månaderna innan vi ska sätta igång, det känns så nära och så långt bort på samma gång. Jag känner mig gnällig och pluttig och omogen, haha. Som ett barn som stampar i golvet "jag vill, jag vill, jag vill!" och min sambo samlat och tålmodigt skakar på huvudet "nej, lilla vän. Du måste vänta!" x''D
Hej alla :) jag hoppar gärna in här! Jag och mannen siktar på att börja syskonförsök nästa cykel (ÄL om ca tre veckor). Det blir isåfall tredje barnet :) känns jättenervöst och pirrigt! Mer nervös än de första två gångerna faktiskt.
Vissa dagar längtar jag verkligen så det värker i hela hjärtat. Jag ser så otroligt mycket fram emot att försöka bli gravid, blir en spännande och ny rese eftersom vår dotter blev till oplanerat!
Men dagar som den här så känns det så oerhört svårt att bita ihop och vänta de här sista 2 månaderna innan vi ska sätta igång, det känns så nära och så långt bort på samma gång. Jag känner mig gnällig och pluttig och omogen, haha. Som ett barn som stampar i golvet "jag vill, jag vill, jag vill!" och min sambo samlat och tålmodigt skakar på huvudet "nej, lilla vän. Du måste vänta!" x''D