Nu är det bestämt att jordbruket och djurhållningen ska startas upp här hemma igen (sambon har haft djur mm förr, aldrig under den korta tid vi vart ihop) och det kommer bli så att vi börjar med får och hönor. Tänk vilken annorlunda uppväxt mina barn får gentemot mig själv som växt upp nästan i stan!
Kan ni inte dela med er av era minnen/erfarenheter med att växa upp och bo på en gård i mindre skala? :)
Visst är det underbart med djur. Har själv gård med min make och våra två barn. Men djuren gör inte så stor skillnad för barnens uppväxt i helhet. Dom tycker det är kul med hönsen och hästarna men det viktigaste för ett barn är ju mycket ledig tid med både mamma och pappa. Och sånt kan det bli mindre av om man startar lantbruk. Vet somliga som är månskensbönder och då har oftast pappan noll tid med barnen. Så gärna lantbruk men inte på bekostnad av barnens rätt till tid med båda föräldrarna :) Djur tar så mycket mer tid och pengar än vad många tror!
Vi har lagom med djur, är lediga mycket och delar lika på ansvaret. Då fungerar det bra :) Men hellre en lägenhet i stan och tid med båda föräldrarna än en uppväxt på landet där dom aldrig träffar sin pappa. ;)
Visst är det underbart med djur. Har själv gård med min make och våra två barn. Men djuren gör inte så stor skillnad för barnens uppväxt i helhet. Dom tycker det är kul med hönsen och hästarna men det viktigaste för ett barn är ju mycket ledig tid med både mamma och pappa. Och sånt kan det bli mindre av om man startar lantbruk. Vet somliga som är månskensbönder och då har oftast pappan noll tid med barnen. Så gärna lantbruk men inte på bekostnad av barnens rätt till tid med båda föräldrarna :) Djur tar så mycket mer tid och pengar än vad många tror!
Vi har lagom med djur, är lediga mycket och delar lika på ansvaret. Då fungerar det bra :) Men hellre en lägenhet i stan och tid med båda föräldrarna än en uppväxt på landet där dom aldrig träffar sin pappa. ;)