Kände mig utpekad av polis! Har svårt att släppa det.

KBT terapi. Dina fantasier att en polis stirrar på dig som misstänkt är inte hälsosamma.
Han kanske t ex bara funderade lite om han skulle fråga om du behovde hjälp, han kanske var tvungen att forsäkra sig om att du inte var blek eller hade andra symptom som skulle gora att han måste tillkalla hjälp åt dig.

Jag är beredd att hålla med. Det är inte normalt att gå igång på det sättet du beskriver TS. Du behöver hjälp. KBT kan vara en möjlighet. Sedan vet vi ju inget om din bakgrund, om du har djupa trauman som involverar polis/militär t. ex.  så kan du behöva betydligt större insatser än KBT.
Första steget är dock att kontakta din VC och boka en tid för att utvärdera din psykiska ohälsa.

Sök hjälp.. detta är sjukt.

Håller med ovanstående. Gå i terapi om du inte kan släppa rätt så normala händelser som detta. Om de letar efter en försvunnen tjej så är det i mina ögon helt normalt att " ta in" personer i omgivningen extra noga. Tjejen hittades oskadd och ingen skada skedd och polisen har släppt detta för länge sedan. Din reaktion är inte normal alls så sök hjälp.

Jag jobbar som psykolog och vad jag kan säga är att det är fullt normalt att reagera med obehagskänslor när en sån här sak inträffar (det är allt annat än en normal händelse detta, som någon påstod). Och det är inte alls onormalt att känna oro för att bli oskyldigt anklagad för något vid såna här tillfällen. Jag skulle nog säga att det tvärtom vore mer onormalt att inte känna obehag efter en sådan sak som TS beskriver. Däremot är det inte normalt att såna här händelser skapar psykiska men, vilket det i ditt fall har gjort. Det är en överreaktion.

Mitt råd är att du ska kontakta vårdcentralen och be om att få prata med en läkare. Där berättar du situationen och så skickar de vidare dig till en psykolog eller alternativt terapeut om de bedömer att du behöver det. Framförallt så tror jag att din överreaktion kan bottna i något mycket större än den här enskilda händelsen. Har du mycket ångest? Hur ser det ut med ditt allmänna psykiska tillstånd? Har du tidigare i livet upplevt att du blivit oskyldigt utpekad eller anklagad i hög grad? Sånt kan nämligen spela in vid såna här tillfällen.

Allt som TS beskriver faktiskt ha hänt är att en polis stannat framför henom, frågat hur länge hen suttit där och att en flicka försvunnit, TS ställer lite frågor och talar om att hen kommer ringa om hen ser något, och att polisen därefter kör sin väg.

Du menar då, som utbildad psykolog, att det är fullt normalt att under/efter ett sådant möte spinna loss i katastrof-tankar om att polisen tror att hen har rövat bort flickan, att hen kommer bli oskyldigt häktad och oskyldigt dömd?

Tycker det låter som det har blivit någon slags tvångstanke du maler på om. Kbt kan nog vara bra! Jag som haft jätte konstiga tvångstankar om allt möjligt tycker inte det låter särskilt märkligt...

Nej, jag sa att det är normalt att känna obehag om man utgår från att man känner sig utpekad i en sån situation, vilket TS också säger att han gjorde (och det är TS känslor vi får utgå från). Vad du pratar om är huruvida det är normalt att känna sig utpekad i en sån situation eller inte, och det har jag inte uttalat mig om eftersom att jag inte vet vilka orskaker TS har för att tro det (och det vet f.ö. inte du heller).

Verkar lite som om du har problem med ångest eller nåt, tänker att du kanske skulle kunna börja må bättre om du söker hjälp för det. Lycka till!!! Hoppas du mår bättre snart

Nu fick du mig att tänka till lite.

Bra. Det behöver vi alla ibland! :)

Vad jag däremot håller med om är att TS överreagerar och det tror jag har att göra med något större än just den här enskilda händelsen. Så jag ger samma råd som alla andra att söka hjälp för detta för det kan vara skadligt om detta utvecklas vidare till något värre.

Jag håller med övriga. Du behöver nog hjälp att komma loss ur dessa tankar. Polisen gjorde bara sitt jobb.

Jag har en vän som efter bombdådet i Stockholm (tror jag det var) blev stannad ca 5 gånger påväg hem från jobbet den dagen bara för att han passade in på beskrivningen av gärningsmannen. Det var såklart inte så kul får honom men han kunde redan samma dag skratta åt det och han förstod att det inte var riktat mot honom som person utan att polisen bara gjorde precis vad de skulle.

Sitter man på en stek får man räkna med att bli utpekad.