Blev plötsligt tveksam till min nya dejt...
Har ett längre äktenskap bakom mig som tog slut för ett år sedan.
Har nu dejtat en man i två månader, varannan vecka då jag har barn. Han har sina udda sidor, men på ett roligt sätt - vi har haft väldigt kul ihop och bra sex.
Men vid två tillfällen inom 1,5 veckas tid har han visat... svartsjuketendenser (i brist på bättre ord). Väldigt långsökta sådana också, utifrån mitt sätt att se på det - har handlat om att jag enligt honom har uttryckt mig så jag "vill" göra honom sotis, men jag kan faktiskt inte begripa det.
Vid ett av dessa tillfällen var det en ful amerikan som likat en massa bilder på mig på Instagram och jag skrattade åt detta för att jag inte tyckte att det verkade så givande för amerikanen - men min dejt tog illa upp och började prata om att jag "bjöd in till dans" (jag svarade aldrig amerikanen så klart) och liknande. Han undrade om jag tyckte att det inte spelade roll för att det var en snubbe utomlands, själv fattade jag inte vad han syftade på då jag helt uppenbart inte var intresserad. Kändes otroligt långsökt.
Andra tillfället var när jag var ute på krogen i lördags med vänner (av båda könen) och - enligt honom hade sagt att jag sett "en big" när jag kom hem till honom. Jag var berusad men minns inte att jag sagt detta, han tolkade det som att jag syftat på "en big dick" och undrade om det han har inte räcker för mig. Jag har aldrig brytt mig i storleken på mina pojkvänners kön så jag var ett frågetecken inför detta påstående från honom, jag är 100% säker på att OM jag sade "en big" så var det inte "dick" som var fortsättningen på det.
Detta känns så otroligt märkligt och jag känner mig tveksam och konfunderad. Vi har haft så skoj hittills, men vad är detta liksom? Jag har aldrig blivit misstrodd av mina partners förut och jag tänker inte sluta umgås med vänner, även om de är killar.
Min dejt har blivit bedragen av sin förra och jag inser att detta kan påverka. Nu är ju frågan om jag ska ha tålamod och se om han landar i att han kan lita på mig, eller hur jag ska tänka. Känns ju lite snöpligt då jag precis talat om för mina vänner att jag hittat en sådan kul kille, men nu är jag väldigt tveksam till att det kommer hålla så länge. Har längtat efter att presentera honom för barnen, men nu undrar jag om det kommer bli så alls.
Undrar samtidigt om jag är väl petig. Jag har mina nackdelar också helt säkert och jag tror inte jag ska hitta en "perfekt" man. Ska man se till att vi övervägande haft kul och trevligt ihop och överse med detta om det inte blir värre? Jag är 45 och han 50, så undrar om han inte är lite omogen för sin ganska mogna ålder...
Hjälp mig tänka är ni snälla