Förtvivlad

Men du ger ju honom makten! Om han struntar i dina känslor och vägrar se problem har du alternativet att lämna honom. Antar att det är för sent för abort nu, annars hade det varit bäst. Men ett turbulent förhållande med sexbrist, är det verkligen något att satsa på? I mina ögon är det lose-lose.

Ja. Som du säger, jag ger honom den. Fast jag lider.

Allt känns överväldigande och jag vet inte var jag ska börja.

Vad och när är en bra tid egentligen?

Jag lever i en osund relation och har en ohållbar situation på jobbet.

Bom! Välkommen till verkligheten Elin, vilken jävla käftsmäll.

Vi kan byta man, för min är som du och jag är som din man.

Förstår att du är frustrerad. Det generella rådet är ju att tala om vad du vill och behöver och försöka resonera om hur bådas behov kan mötas eller lösas separat. Öppet äktenskap är ju en lösning som är svår att hantera.

Jag hade det inte fullt så illa men var väldigt frustrerad och kände just att dåvarande hustrun hade all makt genom att så sällan ha lust. Sedan skilde hon sig prompt när vår tonårspojke fick skolproblen.

I efterhand, efter att numera ha bra sex, känner jag att jag borde sagt att jag behövde längre sex och oftare och att jag gärna

... löst det med dåvarande hustrun men att en för mig dålig lösning inte kunde vara hållbar långsiktig... ja dvs nån slags mjukt hot om skilsmässa men även ärlighet. Jag klarar inte att leva utan mänsklig kärlek. Porr på internet räcker inte långt alls.