Mina föräldrar accepterar inte honom...

Ngn som har svar?????

Om dina föräldrar valt att bosätta sig i Sverige så måste de kunna acceptera att dessa kulturella regler inte gäller på samma sätt här. Jag har ett par vänner med liknande bakgrund som dig, deras föräldrar har fått inse och acceptera att deras barn växer upp i två kulturer och blir en mix av dem med värderingar från båda. De hade i början svårt att släppa taget men tillslut förstod dem att det inte skulle fungera att leva på samma sätt som om de bort kvar i sitt hemland.

Du vet mycket väl att du inte vill att dina föräldrar ska bestämma vem du ska gifta dig med, i Albanien är det kanske så det går till men du lever inte i den verkligheten som dom kanske gjorde när dom gifte sig.

Jag tycker du ska börja föra denna diskussion med dem, dom måste ändra sitt synsätt!

Beträffande killen så tror jag du har en lång väg att gå med dina föräldrar men börja redan nu, i små steg att diskutera kring hur du kommer vilja leva ditt liv i framtiden.

Jag tror du kan få hjälp på ungdomsmottagningen eller någon kvinnoklinik som har hand om sånnahär frågor som kan stötta dig!

All lycka till! <3

Hur ses ni dessa två dagar? Bor du hos honom då?

När han kommer hit så hur vi någon stuga och när jag åker till honom brukar vi sova hos hans kompis lägenhet.

Sen att jag vågar inte prata med pappa. Han har adhd och som det låter så kan hans humör bli total katastrof.. Vet inte om jag vågar ta de små steget. Varje steg kommer ju va rent ett helvete..

Du måste välja. Antingen accepterar du ett begränsat liv, eller så tar du tag och väljer frihet. Oavsett så kommer du att förlora något. Men om du väljer att ha din frihet så kan du kanske ändå ha kontakt med din familj, men då på dina egna villkor! 

Innerst inne vill jag välja min frihet, men när jag väl gör det kommer hela släkten och kusiner skratta åt mamma och min familk, över att de har en dotter som har skämt ut dom och som vi albaner säger " Dom ger dig ett svart ansikte" dvs dom kommer sprida negativa rykten om mig och skämma ut min mamma. och det vill jag inte att det händer. Sen att mamma har sagt en massa annat som också får mig att inte vilja ta den friheten jag vill ha. Vet nt om man egentligen ska vara så öppen här men de hon har sagt va " Om du gifter dig med honom kommer jag döda mig själv. Hellre vara död än att se er båda tillsammans" ...

Känner du en oro för att åka utomlands? Känner du dig pressad att göra saker som du inte egentligen vill? Känner du att du inte har samma frihet som andra i din egen ålder? Känner du dig hotad? Är du utsatt för våld eller kränkningar?

Då kan du vända dig till skolpersonal, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, kvinnojouren eller polisen där du bor. Du kan alltid be skolan, socialtjänsten, sjukvården och polisen att inte kontakta dina anhöriga. Polisen kan du ringa på 114 14. Vid en akut situation eller vid pågående brott ska du ringa polisen på 112.

Berätta om din oro och om ditt behov av skydd. Är du rädd för att bli bortgift mot din vilja under resan till föräldrarnas hemland? Tänk på att ta med dig kopia på ditt pass, telefonnummer till svenska ambassaden i föräldrarnas hemland, nummer till en kompis eller bekant i Sverige som du litar på och telefonnummer till vissa frivilligorganisationer i Sverige. (Tänk på att du kan bli av med din mobiltelefon)

Det finns också frivilligorganisationer som kan hjälpa och ge dig stöd. Läs mer om hur du kan kontakta frivilligorganisationer och myndigheter på www.hedersfortryck.se 

www.hedersfortryck.se/

Hej!

Jag vet precis hur du känner dig. PRECIS. Varit i dina skor och det var inte lätt.
Jag skulle säga så här (tyvärr).. du är såååå ung och tänk efter lite bara. Det kanske inte är så att när man är 18-19 att man hittat the one. När jag var i din ålder kände jag också att den killen jag var stört förälskad i var mitt liv. Jag var redo att ge upp hela min albanska kultur för honom.. men jag valde att göra slut för att se vad som händer. Det var otroligt tungt men jag tog studenten, började plugga, reste och träffade nya människor. Idag är jag glad att jag inte gick emot familjen så att säga. Idag i vuxen ålder tänker jag " hur tänkte jag ens?".. jag har träffat så många människor och fått lära mig vad jag ville ha hos en man och inte ville ha. Jag reste och fick helt nya inblick i livet och min familj lärde sig att acceptera att jag inte var som alla andra albanska tjejer. Jag fick en helt annan frihet efter gymnasiet. Jag som du vågade inte berätta för pappa..men tillskillnad från dig så sa jag inte ens det till min mamma eller mina bröder. Jag vågade inte ta den striden. Vilket är helt sinnessjukt men jag är så glad att jag inte "kämpade" för oss. Att vara 19 år och inte ha sin familj för en killes skull? Du är ung och kommer träffa fler killar! Du och han kanske träffas igen senare i framtiden? Jag har svårt för att se att dina föräldrar någonsin skulle acceptera en arab..

Jag själv är idag gift med en svensk man och det var svårt i början men dem hade succesivt lärt sig att förstå hur jag funkade. Jag var tillsammans med honom i flera år innan jag berättade och när jag väl sa det så kom det inte som en chock för dem men givetvis var det inga roliga nyheter då dem hellre ville jag skulle ta en alban. Jag ville inte ha en alban och jag var sååå trött på normen och kulturen. Hela biten hur det funkar, hur kvinnor är och hur allt bör vara trots att dem har noll koll på hur världen egentligen funkar eller vad som är bäst för någpn. Det sitter en gamling i ngn by i Kosovo och honom ska man anpassa sig till och försöka att hålla sitt efternamn i ett gott rykte. Jävla skitsnack alltså. Löjlgt! Jag är SÅ glad att jag inte är en del av det där. Älskar Kosovo och alla andra fina traditioner men att gifta mig bara för att eller med en man jag inte känner? Illa till mods. Förstår inte hur folk klarar av det.

Jag tror att du kommer att förlora så mkt om du väljer den här killen. Jag tror tyvärr inte du skulle bli lycklig heller. Du skulle vara enormt olycklig av att du kanske inte pratar längre med dina föräldrar.. att du inte får åka till Kosovo något mer..eller tanken av att dina föräldrar mår dåligt pga vad släkten säger.

När du är mer mogen och är redo för att starta ett liv med någon och är 100 säker så är det inte mer du kan göra än att följa ditt hjärta. I slutändan så är det du som ska leva 50-60 år till med den här mannen och inte med alla bönder nere i Kosovo. Dem fattar ingenting och är allmänt korkade.  Ge dig själv tid att bearbeta vad du verkligen vill och om du kan vara utan honom..

Sen finns det ju vissa som det går bra för iaf.. jag vet en tjej som är 19 som nyligen gifte sig med en arab. Hennes föräldrar pratade inte ord med henne på 2 år men nu har dem tagit upp kontakten igen.

Utöver henne så känner jag flera albanska tjejer som är tsmsn eller gifta med svenska män. Du är INTE ensam om att inte vara med en alban!!! En annan var tmsn med sin kille många år, blev på smällen och gick till sin pappa och berättade. Idag älskar föräldrarna killen och barnet!

Sen finns det mer tragiska historier.. en tjej tog en mörkhyad kille. Pappan blev vansinnig och tog dessvärre sitt eget liv. Idag har hon 3 söta barn men ... får leva med att henens pappa tog självmord pga skammen.

THIS IS WHY I DONT LIKE OUR CULTURE!!

Tänk efter noga..

Jag förstår det inte är lätt och jag kan nog aldrig sätta mig in i hur det är att leva hela sin uppväxt under en sån sträng press och kontroll. Att hon hotat dig med kniv är i alla fall något att reflektera över. Vad sker om de får veta att ni trots allt fortsatt ha kontakt? Kommer de döda dig då? 

Ring polisen och fråga vad som kan göras, för hon har hotat dig med kniv. Törs du ens bo hemma längre? 

Du (och antagligen din kille också) är utsatt för hedersvåld! Det är inte lagligt i Sverige och inte okej! Ta kontakt med en kvinnojour inriktad på hedersvåld, polisen (att din mamma hotat dig med kniv är ett allvarligt brott!) eller GAPF (glöm aldrig Pela och Fadime, en rikstäckande förening mot hedersvåld)! Det finns hjälp att få för dig, och du ska inte behöva leva på det här sättet!

Vafan händer...? Bort från den där hederskulturen. Har så svårt för att förstår hur man hellre kan vilja att ens eget barn är olyckligt för att vara andra till lags? För att andra inte ska tala illa om en?

Du är säkert född i Sverige om inte så har du säkerligen levt störren av ditt liv i Sverige å likaså dina föräldrar!

Prata med någon! Sök hjälp! Stå inte ut med all skit och rädsla. Om din egen mamma hotar dig på det viset så är det en stor oro.

Du lever ditt liv för din skull och inte för mamam eller pappa eller farbror i hemlandet!!

Stå på dig och bryt normen!! Blir så trött på sånt här. Jag är syrian och har barn med en serb. Jag tröttnade på att må psykiskt dåligt och tillslut övervägde det mer och jag valde att gå emot familjen.. så glad att jag gjorde det. Att dem inte ville sig mig lycklig och var dem enda anledningen till att jag var otroligt olycklig fick mig att backa. Värt det och nu mår jag bra och är lycklig.

Heja dig!