Mina barns pappa dricker

Jag hade inte släppt iväg dom.

Prata med ditt ex om vad dottern har berättat. Beroende på vad han svarar skulle jag fundera på att gå vidare. Hur mycket har han barnen nu? Hur ofta dricker han? Kan ni ändra umgänget på något sätt så att han får lättare att inte dricka när barnen är där? Inser han själv att det är ett problem, och har han en vilja att göra något åt det?

Lägg det inte på dottern att prata med honom!

Ta kontakt med hans sambo.

Fundera över ifall han verkligen ska ha barnen så mycket.

Se till att dina barn får stöd i framtiden.

Jag har suttit i precis samma sits. Det jag gjorde var att skaffa mig en kontakt på soc. Jag gick dit en gång i månaden och pratade därför att jag kände att jag behövde ventilera mina tankar med någon opartisk och sele jag att soc skulle ha insyn OM det var nödvändigt.
Det här var guld värt och gjorde att jag kunde se på det annat än med oroliga mammaögon.

Det du i första hand ska fundera över är om barnen far illa. Att han somnar i soffan och dricker öl räknas faktiskt inte dit utan om de blir utan mat er lämnade vind för våg exempelvis.

Du säger att ett av barnen är mycket känsligt och dekan vara så att hon reagerar på att det är öl snarare än att det är ett faktiskt problem. Jag drack inte alls under flera år efter skilsmässan, jag ville inte helt enkelt. En dag drack jag en lättöl till maten och det tog hus i helvete och mina barn blev otroligt upprörda och förbannade för att jag hela tiden söp. De hade också blivit extra känsliga om allt som handlade om alkohol. Jag söp inte, jag drack en halv lättöl. Poängen är att det inte MÅSTE handla om stora alkoholproblem bara för att barnet upplever det så. Du ska ta barnets oro på allvar och tackla det snarare än att försöka göra något åt det du inte kan - pappan. Det finns idag grupper för barn till missbrukare som skulle kunna vara ett stöd. Soc borde kunna förmedla kontaktuppgifter.

Du kan inte göra något åt eller förändra honom, du kan bara ändra dig själv. Du kan heller inte beröva eller begränsa barnens umgänge med honom bara för att du har känslan av att han dricker för mycket. Man begränsar umgänget först om barnen far illa och alkoholbruk innebär inte det per automatik, inte ens missbruk.

Jag tycker att du ska skaffa dig någon form av samtalskontakt där du kan bolla dina tankar och oro med någon opartisk. Familjeliv är det allra sämsta alternativet av alla därför här domineras svaren av hysteiska människor som får panik så fort som alkohol nämns och rekommendationen brukar alltid vara något i stil med ensam vårdnad.

Jag tycker du ska kontakta Soc och berätta vad dottern sagt och fråga dem vad de anser man bör göra. Det kan vara så att de anser det är fog att upprätta en orosanmälan och då kommer de kontakta pappan och prata med honom. det kan hända att det räcker och han inser vad konsekvenserna kan bli om han dricker mer och mer (är som sagt svårt att veta hur mycket han dricker i nuläget) 

Jag håller dock inte helt med föregående inlägg om att man inte kan förändra honom, bara sig själv. I det här fallet skulle det nog kunna gå att han förändrar sig, bara han förstår att barnen blir äldre och de har börjat reagera mer (små barn kan ju oftast inget säga) och om han vill vara en ok förälder kan han styra sitt öldrickande på ett bättre sätt. Mycket händer när barn växer upp, de mognar, inser saker och att vara förälder kräver att man hänger med i de svängarna. Vill pappan det så kan han absolut inse och förändras, men någon behöver nog påvisa detta för honom (tex Soc). 
Ska han dessutom snart ha en liten bebis hemma hans nya sambo inte blir helt glad om han sitter om kvällarna och somnar av öldrickandet. 

Det finns fog för anmälan om man misstänker att barn far illa. Många på familjeliv tror att alkohol per se är samma sak som att fara illa men så är det inte. Inte ens ett aktivt missbruk måste innebära att barn far illa.

Man kan faktiskt bara förändra sig själv. Du kan gnata hål i huvudet på andra men vill de inte så vill de inte de ändrar sig själva om de vill själva. Det betyder självklart inte att man inte ska prata med honom och ta upp problem men man ska aldrig någonsin inbilla sig att man kan förändra andra.

Jag vet hur det är att vara i TS skor, vet hur jäkla frustrerad man är och frustrationen blir ÄN värre av att tro att man kommer någonstans med tjat. Bara han FÖRSTÅR så ändrar han sig. Ghaaaaa.
Pratar man om en alkoholist så kommer han ALDRIG att ändra sig, definitivt INTE för att du tjatar utan deör honom än mer beslutsam att han får dricka så mycket han vill själv.

Att inse att man bara kan ändra sig själv och inte andra gör att en hel del av frustrationen försvinner.

Jag tycker absolut INTE att du ska kontakta soc! I alla fall inte om du vill dina barn väl. Kommer aldrig något gott ur en sockontakt - tvärtom.

Dessutom verkar inte barnen fara illa. Du vet ju inte mer än att han somnar i soffan på fredagar, det gör många efter en hård arbetsvecka. Det finns en annan vuxen i hushållet som dessutom är gravid = nykter!

Är det svartsjuka detta handlar om egentligen? Att han är kär och ska få barn igen men inte med dig?

Jag har bara bra erfarenheter av soc. De var guld värda när jag behövde bolla tankar och funderingar med någon som inte var partisk.

De gör otroligt mycket mer än rövar bort barn och jävlas med föräldrar helt enkelt.

Väldigt bra välbalanserat svar.

Det är ju bra att ta en samtal med exet om du kan det utan att det blir skuldbeläggande och bråk kring det hela. Mer lyfta dotterns funderingar till honom.

Just att dricka ett par öl på fredagarna och somna i soffan är ju kanske inte så kul för dina barn men det räknas ju varken som barnmisshandel eller alkoholmissbruk. Speciellt när det dessutom finns en till nykter vuxen i hemmet.

Nu har du ju inte skrivit så mycket mer i ts än det. Det ör ju möjligt att din oro handlar om fler saker än du tagit upp.

Att bero på omlämpliga svar som någon skrev........Svartsjuka, absolut inte. Jag är själv omgift och vi ska få barn om 6 veckor. Skulle aldrig i hela mitt liv vilja leva ihop med mina döttrars pappa igen, jag kämpade i flera år när de var små.

Han dricker varje dag säger min dotter. Inte lika mycket på vardagarna som på helgerna. Ofta är han väldigt svårt att väcka på fredagen (dvs inte fredagstrött utan full) barnen har vi ett par tillfällen den senaste tiden fått gå och lägga sig själva (när hans sambo inte varit hemma). Han missbrukade redan under vår relation. Han har dåligt ölsinne och blir väldigt dryg och otrevlig när han dricker, vilket min dotter säger att hon upplever (såklart utan att jag har sagt något). Han har även varit våldsam mot mig några gånger, varit ordentligt berusad när han varit hemma ensam med barnen när de var små ungefär 2 och 4 år.  Visst har de fått mat ja men när min dotter nu säger att hon är väldigt ledsen, har svårt att sova och är orolig så skulle jag nog säga att hon far illa även om det finns de som har det mycket värre såklart. Han har barnen på halvtid. Hans sambo känner jag inte alls, har träffat henne 2 ggr hastigt. De har varit ihop 1 år bara, så jag känner att jag inte riktigt kan prata med henne nej.