• Äldre 10 Jul 10:47
    2888 visningar
    8 svar
    8
    2888

    Är livet värt att leva? Tänker ni också så?

    Hej!

    På senare tid har jag börjat fundera en del på livet och vad det innebär. Jag har väl under större delen av mitt liv haft ångest, mått dåligt över saker som hänt i min familj osv.

    Jag har börjat tänka att vi alla bara försöker överleva. Vi hittar på roliga saker för att tiden ska gå fortare. Och mellan dessa saker vi gör, som ska påskynda tiden, händer det alltid en massa saker. Man är ledsen. Det händer något sorgligt. Man jobbar. Man längtar till helgen. Sen gör man ?roliga?

    saker igen, i försök om att underhålla sig själv. Om jag fick välja önska jag ändå inte att jag var död, men jag har svårt att se meningen ibland. Förstår ni hur jag menar?

    Har ni sånna tankar? Ska man söka hjälp eller är det normalt?

    Tacksam för svar!

  • Svar på tråden Är livet värt att leva? Tänker ni också så?
  • Äldre 10 Jul 10:56
    #1

    har sådana tankar hela tiden, allt känns så meningslöst.

  • Äldre 10 Jul 11:14
    #2

    Känner igen mig i det du beskriver, upplever allt som ofta en rätt meningslöshet med tillvaron här.

    Har haft det igenom hela livet mer eller mindre, i perioder. Har medicinerat samt försökt få till samtalsterapi men det har inte gett mig någon förändring mer än att man "tänker på vad man tänker" och medicinering hjälper att ta av udden. 

    Är inte suicidal eller så, men upplever en tomhetskänsla och att, som du skriver, man försöker överleva vardagen.

    Personligen har jag väldigt svårt att relatera till många andra människor i omgivningen som utåt verkar vara väldigt tillfreds med vardagsdravlet, att dag in och ut göra sina saker.

    Sen är inte allt som det verkar på utsidan heller, så menar givetvis inte att alla andra är lyckliga/tillfreds.

    Skulle vilja rekommendera dig till att söka samtalskontakt även, det kan vara behjälpligt att få verktyg att hantera tankarna och känslorna.
    Kontakta din vårdcentral alternativt kommunen.

  • Äldre 10 Jul 11:14
    #3
    gnipökåms skrev 2018-07-10 10:56:12 följande:

    har sådana tankar hela tiden, allt känns så meningslöst.


    Jag med.. har du sökt hjälp om det?
  • Äldre 10 Jul 11:17
    #4

    Låter som du bara behöver hitta ditt sätt att leva men också att trivas och acceptera och respektera och ha omsorg om dig själv.

    Har man inte det blir allt meningslöst för du har en mobbare i din skalle dygnet runt sånt gör att man tappar lust till allt. Sök hjälp och prata om detta.

    Om du dog om en vecka vad hade velat hinna med under den veckan?

  • Äldre 10 Jul 11:21
    #5
    Alesis skrev 2018-07-10 11:14:13 följande:

    Känner igen mig i det du beskriver, upplever allt som ofta en rätt meningslöshet med tillvaron här.

    Har haft det igenom hela livet mer eller mindre, i perioder. Har medicinerat samt försökt få till samtalsterapi men det har inte gett mig någon förändring mer än att man "tänker på vad man tänker" och medicinering hjälper att ta av udden. 

    Är inte suicidal eller så, men upplever en tomhetskänsla och att, som du skriver, man försöker överleva vardagen.

    Personligen har jag väldigt svårt att relatera till många andra människor i omgivningen som utåt verkar vara väldigt tillfreds med vardagsdravlet, att dag in och ut göra sina saker.

    Sen är inte allt som det verkar på utsidan heller, så menar givetvis inte att alla andra är lyckliga/tillfreds.

    Skulle vilja rekommendera dig till att söka samtalskontakt även, det kan vara behjälpligt att få verktyg att hantera tankarna och känslorna.

    Kontakta din vårdcentral alternativt kommunen.


    Ja precis, det är dendär tomhetskänslan. Det blir jobbigt när man börjar tänka så, för tillslut så blir knappt de ?roliga?

    sakerna roliga längre.

    Ja det kommer väl i perioder här också, det mesta blir värre under hösten. Men nu under sommaren har tankarna kommit ändå..

    Tack, jag kanske borde göra det! Det skadar väl inte att prova iallafall!
  • Äldre 10 Jul 11:36
    #6
    Ggrodan skrev 2018-07-10 11:17:29 följande:

    Låter som du bara behöver hitta ditt sätt att leva men också att trivas och acceptera och respektera och ha omsorg om dig själv.

    Har man inte det blir allt meningslöst för du har en mobbare i din skalle dygnet runt sånt gör att man tappar lust till allt. Sök hjälp och prata om detta.

    Om du dog om en vecka vad hade velat hinna med under den veckan?


    Ja det är nog så det är, att jag måste hitta mitt egna sätt att se vardagen som något kul. Jag vet bara inte hur än. Jag går fortfarande i skolan och hoppas att det kanske blir bättre när den är slut.

    Min första tanke var ingenting. Kom inte på en enda rolig sak jag ville hinna göra, förutom att säga hejdå till folk. Det är väl där problemet är antar jag..
  • Äldre 10 Jul 11:42
    #7

    Jag tror att budskapen om att ?fånga dagen?, ?lev i nuet? och fokus på lycka lycka lycka är ganska farligt och helt fel.

    Vi är tragiskt nog bara däggdjur vars roll i evolutionen är att bygga en civilisation och avla barn. Mer glamoröst än så är det inte. Att tro att vår liv fik ut på harmoni och ständig lycka blir missvisande.

    Livet är ett kneg och man får njuta av de solstrålar som skiner igenom då och då. Men sluta jaga ett nirvana tillstånd.

    Jag tycker livet är väldigt inrutat. Hemska saker sker, roliga saker sker och vi måste tillåtas att få vara både ledsna och glada. Och sluta hetsas till att framställa oss som den bästa perfekta versionen av oss själva.

  • Äldre 10 Jul 11:55
    #8
    Mimosa86 skrev 2018-07-10 11:42:46 följande:

    Jag tror att budskapen om att ?fånga dagen?, ?lev i nuet? och fokus på lycka lycka lycka är ganska farligt och helt fel.

    Vi är tragiskt nog bara däggdjur vars roll i evolutionen är att bygga en civilisation och avla barn. Mer glamoröst än så är det inte. Att tro att vår liv fik ut på harmoni och ständig lycka blir missvisande.

    Livet är ett kneg och man får njuta av de solstrålar som skiner igenom då och då. Men sluta jaga ett nirvana tillstånd.

    Jag tycker livet är väldigt inrutat. Hemska saker sker, roliga saker sker och vi måste tillåtas att få vara både ledsna och glada. Och sluta hetsas till att framställa oss som den bästa perfekta versionen av oss själva.


    Nej jag menar inte att livet ska vara perfekt, för det kommer det ju aldrig kunna vara. Men att folk känner att ingenting längre är kul, så ska det ju heller inte vara. Sen innebär ju inte det att man kräver att allt ska va perfekt, utan att man vill återgå till den man ha förr när man uppskattade de små sakerna.
Svar på tråden Är livet värt att leva? Tänker ni också så?