• Anonym (Livrä­dd i vecka 7 (6+))
    Äldre 10 Jul 19:02
    6737 visningar
    9 svar
    9
    6737

    Störtblödning medicinsk abort vecka 7 (6+) hur vanligt?

    Sitter och läser om medicinsk abort som jag ska påbörja imorgon. Läkaren jag träffade sa att det var ovanligt med komplikationer med medicinsk abort såpass tidigt som jag är. Men efter att ha googlat och läst här verkar det som om man blöder som en galning.

    Jag kommer att vara på vårdinrättningen och göra steg 2 i processen så jag har övervakning förhoppningsvis men jag är ändå livrädd nu.

    Min mens är enorm i vanliga fall, en 8-timmars nattbinda blöder jag igenom på 1-2 timmar och jag sover med dubbelvikt handduk i sängen när det är som värst.

    Vad är normalt egentligen? Är det bara skräckhistorierna som hamnar på nätet eller förmildrar abortklinikerna sanningen för att man överhuvudtaget ska våga medicinsk abort?

  • Svar på tråden Störtblödning medicinsk abort vecka 7 (6+) hur vanligt?
  • Äldre 10 Jul 19:30
    #1

    Ja det är ju väldigt individuellt, oavsett vecka. Tex om lite graviditetsprodukter fastnar i tappen så brukar det blöda väldigt väldigt mycket. Så var beredd på att det kommer blöda massor, så är det ju bara bra om det inte gör det. Du kommer ju vara övervakad så om det blöder för mycket så kommer man vidta åtgärder.


    ~ Sjuksköterska inom gynekologi och kvinnosjukvård ~
  • Anonym (Livrä­dd i vecka 7 (6+)) Trådstartaren
    Äldre 10 Jul 20:07
    #2
    EpicNurse skrev 2018-07-10 19:30:24 följande:

    Ja det är ju väldigt individuellt, oavsett vecka. Tex om lite graviditetsprodukter fastnar i tappen så brukar det blöda väldigt väldigt mycket. Så var beredd på att det kommer blöda massor, så är det ju bara bra om det inte gör det. Du kommer ju vara övervakad så om det blöder för mycket så kommer man vidta åtgärder.


    Epic nurse, till att börja med: TACK för att ni finns! Av ditt svar låter det som att det är vanligt? Kan man inte undersöka om något sitter fast i tappen? En del har berättat att de störtblött i en vecka, är det rimligt?

    Vilka åtgärder vidtar ni mot blödningen?

    Har du andra praktiska tips inför aborten? Hur mycket smärtlindring får man?

    Jag kommer att vara ensam men på sjukhus. Är vuxen i vanliga fall och borde klara av det och skärpa mig men detta känns läskigt trots att det för oss är det enda rätta, både medicinskt och psykiskt.
  • Äldre 10 Jul 20:35
    #3
    Anonym (Livrädd i vecka 7 (6+)) skrev 2018-07-10 20:07:27 följande:

    Epic nurse, till att börja med: TACK för att ni finns! Av ditt svar låter det som att det är vanligt? Kan man inte undersöka om något sitter fast i tappen? En del har berättat att de störtblött i en vecka, är det rimligt?

    Vilka åtgärder vidtar ni mot blödningen?

    Har du andra praktiska tips inför aborten? Hur mycket smärtlindring får man?

    Jag kommer att vara ensam men på sjukhus. Är vuxen i vanliga fall och borde klara av det och skärpa mig men detta känns läskigt trots att det för oss är det enda rätta, både medicinskt och psykiskt.


    Om det skulle vara att man blöder onormalt mycket så gör man ultraljud och undersökning för att se om något sitter fast eller om det är något annat som orsakar blödningen. Ibland kan man plocka bort det som sitter fast där och då, ibland behövs en akut skrapning. Om det blöder jättemycket utan att något sitter fast så kan man ibland ge läkemedel för att minska blödningen och få livmodern att dra ihop sig.

    Det vanligaste förloppet (det varierar så klart!) är att några timmar efter man tagit första, ibland även andra dosen cytotec, så börjar man blöda. Blödningen ökar och ökar tills man blöder som dubbel, trippel mens och sen blöder man så i ca 1-2 timmar och sedan avtar det när själva graviditeten kommit ut. Sen blöder man mindre och mindre tills det slutar. För vissa tar det 5 dagar, för andra 2-3 veckor. Man brukar definitivt inte störtblöda i veckor, eller dagar, utan det är under några timmar, kanske en dag.

    Det är ju så hiiimla olika vad man upplever som en riklig blödning. Med våra mått mätt så är en väldigt riklig blödning 2 fulla nattbindor i timmen. Då ska man kontakta vården om man är hemma och blöder så. För vissa är en riklig blödning 1 binda varannan timme för dom vet/förstår inte hur mycket man kan blöda innan det blir farligt, och har kanske väldigt sparsam mens annars.

    Smärtlindringen brukar vara diklofenak/Ipren och alvedon som grund. Sen får man morfin vid behov. Man kan oftast även få PCB, en slags lokalbedövning som sprutas in i livmoderhalstappen, alltså med nål i vävnaden.

    Det viktigaste du ska tänka på är att inte se någon prestige i att snåla med smärtlindring. Det tjänar ingenting till att ha mer ont än man klarar av, det snarare förlänger processen eftersom man spänner sig. Sen är det ju så att man under en period förmodligen kommer ha smärta som inte går att ta bort helt, för det är en svår typ av smärta att lindra. Men har du ont så säg till!

    Säkert hundra slarvfel i denna texten, men ändå :)
    ~ Sjuksköterska inom gynekologi och kvinnosjukvård ~
  • Anonym (Livrä­dd i vecka 7 (6+)) Trådstartaren
    Äldre 10 Jul 20:57
    #4
    EpicNurse skrev 2018-07-10 20:35:00 följande:

    Man brukar definitivt inte störtblöda i veckor, eller dagar, utan det är under några timmar, kanske en dag.

    Det är ju så hiiimla olika vad man upplever som en riklig blödning. Med våra mått mätt så är en väldigt riklig blödning 2 fulla nattbindor i timmen.

    Smärtlindringen brukar vara diklofenak/Ipren och alvedon som grund. Sen får man morfin vid behov. Man kan oftast även få PCB, en slags lokalbedövning som sprutas in i livmoderhalstappen, alltså med nål i vävnaden.

    Det viktigaste du ska tänka på är att inte se någon prestige i att snåla med smärtlindring. Det tjänar ingenting till att ha mer ont än man klarar av, det snarare förlänger processen eftersom man spänner sig. Sen är det ju så att man under en period förmodligen kommer ha smärta som inte går att ta bort helt, för det är en svår typ av smärta att lindra. Men har du ont så säg till!

    Säkert hundra slarvfel i denna texten, men ändå :)


    Men tusen tack igen! Då känns det lite lugnare. Smärtlindring tänker jag definitivt ta. Klarar en del men man behöver kanske inte ha ont i onödan. Har tillräckligt dåligt samvete ändå.

    Jag har väldigt riklig mens redan som det är, precis som jag skrev ovan. En nattbinda i timmen är ?normalt? för mig den värsta dagen. Så när man säger att en medicinsk abort är som trippel mens så skulle det för mig innebära tre nattbindor i timmen, d.v.s. som en trädgårdsslang i princip. Men då kanske jag snarare tycker att det inte är så farligt eftersom jag är van vid det varje månad.

    Personalen verkar, precis som du, väldigt snälla och omtänksamma så jag hoppas på det bästa. Har man satt sig i en situation får man lösa det, helt enkelt.
  • Äldre 10 Jul 21:02
    #5
    Anonym (Livrädd i vecka 7 (6+)) skrev 2018-07-10 20:57:06 följande:

    Men tusen tack igen! Då känns det lite lugnare. Smärtlindring tänker jag definitivt ta. Klarar en del men man behöver kanske inte ha ont i onödan. Har tillräckligt dåligt samvete ändå.

    Jag har väldigt riklig mens redan som det är, precis som jag skrev ovan. En nattbinda i timmen är ?normalt? för mig den värsta dagen. Så när man säger att en medicinsk abort är som trippel mens så skulle det för mig innebära tre nattbindor i timmen, d.v.s. som en trädgårdsslang i princip. Men då kanske jag snarare tycker att det inte är så farligt eftersom jag är van vid det varje månad.

    Personalen verkar, precis som du, väldigt snälla och omtänksamma så jag hoppas på det bästa. Har man satt sig i en situation får man lösa det, helt enkelt.


    Det kommer säkert gå hur bra som helst! :) ta det som det kommer bara och ställ alla frågor du har när du kommer dit så du vet vad som ska hända.
    ~ Sjuksköterska inom gynekologi och kvinnosjukvård ~
  • Anonym (Anony­m)
    Äldre 13 Jul 03:11
    #6

    Hej,

    Har nyligen genomfört en medabort, hemma. Är snart helt fri från blödning och skulle kunna berätta allt utifrån min upplevelse, vad är det som oroar dig/vilka funderingar har du?

  • Anonym (Livrä­dd i vecka 7 (6+)) Trådstartaren
    Äldre 14 Jul 21:12
    #7
    Anonym (Anonym) skrev 2018-07-13 03:11:52 följande:

    Hej,

    Har nyligen genomfört en medabort, hemma. Är snart helt fri från blödning och skulle kunna berätta allt utifrån min upplevelse, vad är det som oroar dig/vilka funderingar har du?


    Hej!

    Berätta gärna hur det var för dig! Jag gjorde steg 2 igår och det verkar som om det gick bra. För mig gjorde det inte alls ont. Det kändes helt ärligt mindre än vanlig mensvärk även om jag kände att Cytotec fick livmodern att dra ihop sig. Men det mesta bara kom ut helt lugnt. Inga jätteklumpar även om jag kände större delar, men inga otäcka saker eller något som gick att identifiera som något annat än blodklumpar.

    De på mottagningen trodde också att allt kommit ut. Blöder rejält idag också men inga stora klumpar utan mest rent blod. Inget jag inte kan hantera.

    Måste säga att jag är väldigt lättad, både att jag mentalt klarade av det och att det nu är gjort och mest kändes som en lite rikligare mens. Senare i graviditeten hade jag haft svårare att göra det, då det är ett foster. Nu hade det kanske inte ens ett hjärta som slog (var i vecka 6+0 vid första tabletten).

    Vågar inte ropa hej än, men jag pustar ut lite.
  • Anonym (Anony­m)
    Äldre 15 Jul 01:23
    #8

    Först vill jag börja med att jag är otroligt glad för din skull och att det har gått så bra. Vissa dagar kommer vara bättre än andra, där du ena stunden upplever lite ?mensvärk? och andra gånger känner du ingenting alls. Glad för din skull att det hela var hanterbart och inte så smärtfylld. Första dagen är värst, tar du dig genom den så klarar du resten. Du har gjort allt och nu väntar du bara på att blödningen ska avta. Glöm inte att hålla koll på att mängden ska minska för varje dag, det innebär inte att du kommer sluta blöda imorgon men mängden ska inte vara som första dagen utan lugna sig stegvist.

    Jag var i vecka 5 + 1. Hade liknande upplevelse, ibland kände jag ingenting alls och andra gånger en lättare form av mensvärk, men helt klart hanterbart. Jag var livrädd och skräckslagen av alla skräckhistorier men helt ärligt har jag känt värre smärta. Obehagligt första dagen då allt kom ut men sedan var det bara som mens. Det jobbiga var det psykiska att ständigt vara rädd för att allt inte har kommit ut, att man inte vet hur mkt som är mkt eller lite, att inte kunna prata med någon om det, att vänta in tills det slutar blöda så man kan återgå till sitt vanliga liv, att hindras från att göra allt, att älta på att man kunde gjort det hela annorlunda och aldrig hamnat i situationen till en början m.m.

    Jag är väldigt lättad som dig med att jag tog mig genom det. Det kändes inte svårt, lite obehagligt men inte mer än så. Lärde mig en läxa och kommer aldrig utsätta mig för det igen.

    Blev en hel uppsats men sammanfattningsvis så var jag i vecka 5+1. Blödde en vecka sedan var det över. Det gjorde inte ont och när det väl gjorde ont var det hanterbart. Första dagen var mkt blod och klumpar, det rinner genom alla byxor men sedan avtar det redan efter ett par timmar eller dagen efter. Under tiden hindras man från att leva ett normalt liv och utifrån det lär man sig också en fet läxa om hur viktigt det är att skydda sig så mkt som det bara går, hellre för mycket skydd än riskera att hamna där igen. Kram <3

  • Anonym (Livrä­dd i vecka 7 (6+)) Trådstartaren
    Äldre 12 Aug 15:03
    #9

    Tack för kram och berättelse, anonym (anonym).

    Nu har det gått ett tag, blödningen är slut men mensen är inte tillbaka trots att det gått en dryg månad sen aborten. Antar att den kommer så småningom.

    Lycka till alla som eventuellt läser den här tråden inför abort. Det behöver inte vara så farligt.

Svar på tråden Störtblödning medicinsk abort vecka 7 (6+) hur vanligt?