• Äldre 10 Jul 20:07
    2095 visningar
    12 svar
    12
    2095

    Vill ha råd om svår situation

    Min flickväns mamma är en person som jag, min mamma, min pappa och många fler upplever som en väldigt svår person att kommunicera med. Hon har en tendens att vara väldigt sträng och står otroligt starkt för sina åsikter. Anledningen till varför jag skriver detta inlägg är för min flickvän är nedstämd då och då p.g.a. hur hennes mamma har behandlat henne (min tolkning och hennes  ord). Jag vill såklart det bästa för min flickvän och har då bett min mamma att prata med hennes mamma om saker som t.ex. att vi betalar för min flickväns mat 7 dagar i veckan och att hon praktiskt taget bor här då hon är för rädd och traumatiserad av sin mamma för att vara runt henne någon längre tid. Svaret från hennes mamma, som vi kan kalla för Maja, var "det är bara hon kommer hit och hämtar mat och följer med och handlar". Vi försökte förklara för Maja att min flickvän, som vi kan kalla för Agnes, inte riktigt klarar av det men Maja  sa att det inte var hennes problem (hon sa typ "vad vill du att jag ska göra åt det?" som om det inte går att göra något åt saker o ting i livet). Dessutom skulle det vara väldigt opraktiskt att åka hela vägen till Majas bostad och tillbaka med buss och massor av mat varje vecka. Vi har dessutom inte utrymmet här för den mängden av inköp som Maja ville göra på en dag.

    Min flickvän har varit i kontakt med en terapeut som, utifrån vad Agnes sagt till terapeuten, upplever Maja som svår, vädligt manupilativ, mycket arg, fast i sitt sätt att tänka, mm. Min flickvän har också varit i kontakt med en psykolog hos BUP som jobbar med att diagnosera personer. Denna psykolog tyckte att min flickvän har drag av PTSD och helt klart har social ångest som härstammar från sin mamma. Jag själv upplever också att hon lutar åt PTSD hållet då hon blir lite frånvarande i blick och samtal samt blir nedstämd så fort jag nämner hennes mamma.

    Maja har bättre sidor och dagar då hon kan hjälpa till. Detta är en sak som jag vill lägga ut där så det inte verkar som ett hat inlägg eller att jag tar fram alla negativa saker om henne för att jag t.ex. inte tycker om henne. Hon kan vara trevlig mot mig, Agnes och andra personer men problemet är hennes korta stubin och värderingar. Jag har pratat med Maja personligen och då har hon medgett att hon har en väldigt kort stubin. Alla jag pratat med som har känt Maja under en längre period håller med om att hon har gjort mycket framgång men det är inte anledning nog, enligt mig, att göra allt som jag kommer beskriva här i inlägget + mycket mer.

    Maja betalar mycket av min flickväns utgifter som t.ex. bio snacks, abonnemang, mat numera, med lite till men pratiskt taget ALLT kommer med krav. Antingen ska Agnes tvätta något, städa något, tvingas vara i Majas bostad som hon absolut inte vill medans Maja är hemma. Oftast är det väldigt tidskrävande saker också som tar väldigt lång tid för lite pengar. Väldigt sällan bjuder Maja min flickvän på något för att vara snälll. Väldigt sällan.
    En annan sak som jag upplevde och som min flickvän har beskrivit är att Maja blir VÄLDIGT arg när hon blir arg. Exempelvis i början av vårat förhållande kom hon ned och näst intill skrek på Agnes för att hon inte hade städat sitt rum. När jag påpekade det för henne sa Maja att min flickvän MÅSTE göra saker i hustet som t.ex. städa våningar, fixa med kattens spyor och klor, mm för att få "frihet" och sitt studiebidrag.

    Min flickvän har beskrivit mycket hot, som jag har hört ett antal gånger, från sin mamma. Dessa hot inkluderar men är inte begränsade till: penga indrag, ingen mobil, flera sysslor i huset att göra, saker ska försvinna från Agnes rum, att hon ska stå i Agnes rum mot hennes vilja och vara allmänt arg och jobbig tills hon gör det hon (ordagrant) MÅSTE göra.

    Varken jag, min mamma, min pappa och andra personer som jag har pratat med om Agnes situation upplever att Agnes inte blir något glad av detta. Jag har vid tillfällen fört fram det till Maja och hennes svar har varit ett känslolöst "så fungerar det här hemma" och "jag säger så och då är det så det är. Slut diskuterat". Väldigt sällan ser jag eller hör någon ansträngning att försöka skapa ett inkluderande, förstående eller respekterande av andra. Speciellt inte i bostaden.

    Maja har vid flera tillfällen fört fram att hon vill ha hem Agnes och att hon blir nedstämd av att Agnes är hemma hos mig, sover över här,osv varje dag. Men inget av hennes ord matchar hennes handlingar. Hon ringen inte till mina föräldrar och för fram detta. Hon försöker inte med någon ansträngning att se Agnes så ofta hon kan. Hon kollar inte henns om hon har det bra. Hennes motivation till detta är "jag litar på henne" vilket inte matchar hennes handlingar då hon vid flera tillfällen, enligt min flickvän, har gått igenom Agnes telefon och har hotat henne för att "om jag kommer på att du inte ... så kommer den att försvinna" istället för att lita på att Agnes att hon gör det som är överenskommet.

    Agnes har sagt att hon inte kan prata med sin mamma utan att oftast må dåligt efteråt eftersom att Maja är nedlåtande enligt henne. Agnes upplever inte heller att hon får en stöttande, respekterande, säker eller tygg miljö från sin mamma.

    Listan fortsätter med flera situationer av hot, känslokalla kommentarer, krav i form av långa jobbiga uppgifter i utbyte för småsaker, meningar som inte matchar hennes handlingar, saker hon säger till t.ex. min mamma som kränker Agnes integritet, osv.

    Pappan är inte så delaktig i det hela. Han finns i bilden men håller sig gärna i bakgrunden av det hela eller ställer sig bakom Maja då hon är den dominanta i hushållet. Pappan är väldigt trevlig och snäll men Maja är väldigt dominant, enligt mig.

    Agnes ger sitt medgivande att jag lägger upp detta inlägg och hennes kommentar är "detta var väldigt snällt skrivet..."

    Det jag vill från er användare av familjeliv är att få råd och åsikter om situationen. Tack.

  • Svar på tråden Vill ha råd om svår situation
  • Äldre 10 Jul 20:47
    #1

    Det låter som en väldigt jobbig situation för dig, Agnes och hela din familj. Något som påverkar eventuella råd och synpunkter från oss är uppgift om hur gammal Agnes är. Om hon inte är myndig så är det föräldrarna som kan och ska ställa krav. Om dessa inte är rimliga bör Agnes få stöd från BUP och sin terapeut att förändra sin situation.

  • Äldre 10 Jul 21:12
    #2

    Agnes är 17. SOC säger att eftersom våld inte är en faktor så är detta inte ett problem som är allvarligt nog för att kunna ta Agnes ur hemmet eller göra något. Hennes terapeut samt BUP anser att hon inte ska bo under samma tak som föräldrarna p.g.a. hur skadande Maja är emot familjen. BUP säger också att SOC borde ha tagit ur Agnes ur hemmet på direkten och tycker att det är väldigt konstigt att SOC inte tog detta seriöst. Terapeuten kan inte göra något säger han för att allt är sekretessbelagt och BUP kan inte göra något för de har inte makten att ta tag i det enligt lag säger dem.

  • Anonym (Tjej)
    Äldre 10 Jul 21:46
    #3
    +1
    pappersform skrev 2018-07-10 21:12:22 följande:

    Agnes är 17. SOC säger att eftersom våld inte är en faktor så är detta inte ett problem som är allvarligt nog för att kunna ta Agnes ur hemmet eller göra något. Hennes terapeut samt BUP anser att hon inte ska bo under samma tak som föräldrarna p.g.a. hur skadande Maja är emot familjen. BUP säger också att SOC borde ha tagit ur Agnes ur hemmet på direkten och tycker att det är väldigt konstigt att SOC inte tog detta seriöst. Terapeuten kan inte göra något säger han för att allt är sekretessbelagt och BUP kan inte göra något för de har inte makten att ta tag i det enligt lag säger dem.


    Typisk rundgång! Vad arg man blir.

    Försök håll ut TS. Ni är relativt snart ändå vuxna. Ta hand om din flickvän, stötta henne, få henne att må bra. Prata med dina föräldrar, soc, terapeuten. Försök få vardagen att fungera.
  • Anonym (Savva­n)
    Äldre 10 Jul 21:52
    #4
    +1

    Låter precis som min "mamma"! Den ända skillnaden är att jag inte skulle få ett öre om det så vore för en akut medicin eller livsavgörande läkarbesök. Trots detta har jag inte direkt förslag på vad ni kan göra.

    Jag däremot tog avstånd så långt det va möjligt för att jag skulle kunna må bra och slippa denna ångest. Tids nog förstod hon detta och kom snällt o trevligt tillbaka. Kunde lyssna och förstå. Sen på min 18-årsdag bröt jag kontakten helt. Det vart tufft ett tag med saknad och "tycka synd om mig själv " men idag som 30 åring skulle jag inte ens vilja ta i henne med tång. Men det är jag det. Poängen med det hela är att lite distans kanske kan funka och få Maja att förstå att Agnes inte mår bra.

    Kram till er!

  • Äldre 10 Jul 22:08
    #5

    Agnes tar så mycket distans från sin mamma som möjligt för hon verkligen inte mår bra av henne men vissa saker behöver föräldrar skriva på, hon behöver ha pengar till saker ibland, osv. Hon försöker hålla i men då blir Maja arg och pappan blir sur och då kan ett "staff" förekomma...

    Tack för svaret, det uppskattas verkligen :)

  • Äldre 10 Jul 22:09
    #6
    Anonym (Savvan) skrev 2018-07-10 21:52:32 följande:

    Låter precis som min "mamma"! Den ända skillnaden är att jag inte skulle få ett öre om det så vore för en akut medicin eller livsavgörande läkarbesök. Trots detta har jag inte direkt förslag på vad ni kan göra.

    Jag däremot tog avstånd så långt det va möjligt för att jag skulle kunna må bra och slippa denna ångest. Tids nog förstod hon detta och kom snällt o trevligt tillbaka. Kunde lyssna och förstå. Sen på min 18-årsdag bröt jag kontakten helt. Det vart tufft ett tag med saknad och "tycka synd om mig själv " men idag som 30 åring skulle jag inte ens vilja ta i henne med tång. Men det är jag det. Poängen med det hela är att lite distans kanske kan funka och få Maja att förstå att Agnes inte mår bra.

    Kram till er!


    Svarade ovan, glömde citera.
  • Anonym (X)
    Äldre 10 Jul 22:13
    #7
    +1

    Kan inte Agnes flytta in till er på heltid? Är problemet att ni inte har råd med att stå för mat och annat till henne? Eftersom hon är 17 år har hon ju studiebidraget själv. Sedan kanske hon kan skaffa sig ett extrajobb för att få råd med sina omkostnader, om ni kan hjälpa henne lite ekonomiskt, du och/eller dina föräldrar, så behöver hon ju inte tjäna så mycket, någon tusenlapp i månaden kanske?
    Hur gammal är du?

  • Äldre 10 Jul 22:24
    #8
    +1

    Vilken otrolig omsorg du har om din flickvän. Du och din familj. Så himla fint.

    Någon nämnde extrajobb och jag tänker samma sak: kanske skulle din flickvän bli gladare om hon istället för att hjälpa sin mamma så ofta faktiskt lägger tid på ett jobb. Då får hon pengar och får känna sig självständig. Och kan betala för sig hemma hos er vilket är viktigt för henne så hon vet att hon bidrar och inte är till belastning (säger inte att hon är det men man kan uppleva att man är det.). 
    Jag tror verkligen att din tjej behöver få känna sig självständig. Det gör alla :)

  • Äldre 10 Jul 22:57
    #9
    +1
    Anonym (X) skrev 2018-07-10 22:13:37 följande:

    Kan inte Agnes flytta in till er på heltid? Är problemet att ni inte har råd med att stå för mat och annat till henne? Eftersom hon är 17 år har hon ju studiebidraget själv. Sedan kanske hon kan skaffa sig ett extrajobb för att få råd med sina omkostnader, om ni kan hjälpa henne lite ekonomiskt, du och/eller dina föräldrar, så behöver hon ju inte tjäna så mycket, någon tusenlapp i månaden kanske?
    Hur gammal är du?


    Jag är 18 år och både min mamma och pappa är helt okej med att Agnes bor här 7 dagar i veckan och pengar är inget problem. Mina föräldrar och personer jag har pratat med om denna situation tycker att detta är en välidgt konstig situation. Ingen tycker att det Maja gör, eller snarare inte gör, är vanligt eller bra för någon. Jag tror också att min flickvän skulle må bra av att få tjäna lite pengar själv och vara mer självständig. Min mamma följde med till ett SOC möte som Agnes skulle gå på och sa att Agnes gärna får bo hos oss eftersom hon verkar göra mig glad och hon är trevlig, osv. Det gick inte igenom för att Maja absolut inte ville det under några omständigheter. Maja sa också till SOC att tjejbo inte heller var ett alternativ vilket är konstigt med tanke på att Agnes nästan aldrig är under samma tak som Maja. Maja gör inte heller några synliga försök till att få hem Agnes igen så att neka henne tjejbo / att bo här var någon hon gjorde enbart för att hon tror att det är en tävling mellan henne och Agnes.
    Noralinnea skrev 2018-07-10 22:24:04 följande:

    Vilken otrolig omsorg du har om din flickvän. Du och din familj. Så himla fint.

    Någon nämnde extrajobb och jag tänker samma sak: kanske skulle din flickvän bli gladare om hon istället för att hjälpa sin mamma så ofta faktiskt lägger tid på ett jobb. Då får hon pengar och får känna sig självständig. Och kan betala för sig hemma hos er vilket är viktigt för henne så hon vet att hon bidrar och inte är till belastning (säger inte att hon är det men man kan uppleva att man är det.). 
    Jag tror verkligen att din tjej behöver få känna sig självständig. Det gör alla :)


    Igen, jag tror också att hon skulle må bättre av att må självständig och ett jobb är något som hon kan tänka sig men hennes mamma tar väldigt mycket energi från henne vilket gör att jobb + skola = inte möjligt, energivis.

    Tack för kommentarerna! Det uppskattas verkligen av både mig och Agnes :)
  • Äldre 10 Jul 23:46
    #10

    När nu situationen är som den är och Agnes inte får det stöd hon behöver för att må bra så är det nog bara att hon, du och din familj försöker stå ut tiden fram till hennes 18-årsdag. Att få till någon snabb lösning via socialtjänsten är nog inget att hoppas på.

    Tror ni att hon klarar av några månader till när det endast är månader kvar till hennes 18-årsdag.

  • Äldre 11 Jul 21:16
    #11
    OlgaElvira skrev 2018-07-10 23:46:27 följande:

    När nu situationen är som den är och Agnes inte får det stöd hon behöver för att må bra så är det nog bara att hon, du och din familj försöker stå ut tiden fram till hennes 18-årsdag. Att få till någon snabb lösning via socialtjänsten är nog inget att hoppas på.

    Tror ni att hon klarar av några månader till när det endast är månader kvar till hennes 18-årsdag.


    Agnes klarar sig förhoppningsvis men det är bara så otroligt tråkigt att hon ens behöver vara i denna situation från första början... dock så undrar både jag och Agnes vad du menar med att klara av några måndare till? Problemet kommer vara kvar även när hon är 18 år. Såklart lite lättare då hennes föräldrar inte behöver vara med på utvecklingssamtal, o.s.v. men Agnes vill ju kunna ha en relation med sin pappa och sin lillasyster, vilket blir lite svårt då hennes mamma nästan alltid kommer att vara i runt omkring.
  • Äldre 11 Jul 21:41
    #12
    pappersform skrev 2018-07-11 21:16:16 följande:

    Agnes klarar sig förhoppningsvis men det är bara så otroligt tråkigt att hon ens behöver vara i denna situation från första början... dock så undrar både jag och Agnes vad du menar med att klara av några måndare till? Problemet kommer vara kvar även när hon är 18 år. Såklart lite lättare då hennes föräldrar inte behöver vara med på utvecklingssamtal, o.s.v. men Agnes vill ju kunna ha en relation med sin pappa och sin lillasyster, vilket blir lite svårt då hennes mamma nästan alltid kommer att vara i runt omkring.


    Ja, det är tråkigt att hon ens ska behöva hantera en sån situation. Det jag menar är att när hon blir 18 år kan hon välja att inte träffa sin mamma, åtminstone för en tid. Har hon möjlighet att träffa sin syster under skoltid eller att systern kommer till er. Hon kan också stämma träff med sin pappa på annanplats eller hemma hos er. Eller kommer mamman att sätta stopp för detta och den övriga familjen anpassar sig.

    Kanske kan hon då istället välja att avstå från kontakt med hela familjen för en tid, för att läka, för att bygga upp självkänslan och för att reflektera vad hon själv vill när hon kommit ut ut sin mammas kraftfält. Låta det ta den tid som behövs, månader eller år. Om mamman söker kontakt och vill få in henne i sitt kraftfält igen så kan hon säga - inte än jag hör av mig när jag orkar -, med ett sånt besked talar hon om att hon vill ha kontakt att det inte är för alltid men att mamman får vänta in henne.

    Det krävs en del styrka att välja den vägen, kanske samtalsstöd kan vara ett verktyg att hantera situationen när hon inte måste ha kontakt med sin mamma.

    Något hon kan fundera på är hur mammans uppväxt var, om man får veta sådant så kan man ha lättare att hantera personen. Fråga mostrar/morbröder det kanske finns mönster att upptäcka.
Svar på tråden Vill ha råd om svår situation