Det verkar som att det är jättevanligt att gå till grannen så fort man behöver socker, ägg eller andra liknande matvanor.
Själv tycker jag att det är skitskumt att gå till grannen och be om något när man lika gärna kan gå till affären och köpa.
Eller är det jag som är konstig? Brukar ni gå till era grannar och be dem om saker?
Ja, men bara grannar som är vänner och det är akut, tex att jag glömt köpa något som jag behöver precis NU, eller att affären är stängd. Annars går jag och köper själv.
Fast man ber ju om ingredienser när man är mitt uppe i något och det inte riktigt funkar eller vore så himla smidigt att dra iväg 20 minuter till affären. T.ex. om man bakar och mitt i märker att det saknas en dl mjöl. Det är ju knappast så att folk tänker att man vill ha ägg om en vecka och tar grannens istället för att gå till affären.
Ser inte varför det skulle vara konstigt eller negativt.
Det beror på, om jag håller på att baka bullar och behöver ett ägg för att pensla dem med innan jag kan grädda bullarna så kan jag springa till grannen och låna ett som jag sedan lämnar tillbaka när jag har hunnit handla. Ska jag ha ägg till frukost i morgon så åker jag så klart och handlar ägg, springer inte till grannen och lånar...
Lånar aldrig nåt av mina grannar. Å vilket sätt upplever du att det är vanligt? Ber ofta dina grannar om att få låna saker av dig?
Jag och mina syskon tvekade inte att låna ägg eller nån deciliter mjöl av våra grannar när vi var barn men har tänkt på det i efterhand att det var lite gränslöst... Vi fick alltid låna och grannarna car snälla men jag undrar om de nånsin fick tillbaka när vi lånat saker? Det var mamma som sa att man kan fråga grannen.
Generellt sett tror jag inte det är vanligt i Sverige. Kanske vanligare i mindre orter (som där jag växte upp) men har aldrig lånat nåt av grannen sen jag blev tonåring (nu 30 år).
Det händer. Vi bor på landet. Har man glömt något brukar vi låna av varandra. När jag bodde i lägenhet däremot hände det väldigt sällan. Men vi lånade faktiskt grannens bil en månad när han hade åkt fast för fortkörning..
Så faktorerna är nog: Avstånd till affären, öppettider, hur bra man känner grannen, hur glömsk man är. Haha.
Är du ensam hemma med barn som sover är det ju inte heller lätt att ta sig till affären.
Beror väl på hur långt man har till affären, om den är öppen samt hur brådskande det är?
Lånar aldrig nåt av mina grannar. Å vilket sätt upplever du att det är vanligt? Ber ofta dina grannar om att få låna saker av dig?
Jag och mina syskon tvekade inte att låna ägg eller nån deciliter mjöl av våra grannar när vi var barn men har tänkt på det i efterhand att det var lite gränslöst... Vi fick alltid låna och grannarna car snälla men jag undrar om de nånsin fick tillbaka när vi lånat saker? Det var mamma som sa att man kan fråga grannen.
Generellt sett tror jag inte det är vanligt i Sverige. Kanske vanligare i mindre orter (som där jag växte upp) men har aldrig lånat nåt av grannen sen jag blev tonåring (nu 30 år).
Det har nog hänt och de frågar oss. När sonen var liten och vi gjorde chokladbollar, då kunde vi fråga grannen efter kallt kaffe, eftersom vi inte dricker kaffe själva
Nej, upptäckte det i en stor grupp på fb där frågan löd vad det konstigaste man lånat av en granne var.. upplevde av kommentarerna att det inte var ovanligt att låna.
Personligen kollar jag att jag har allt innan jag påbörjar någonting.. har jag inte det och inte kan gå till affären så skippar jag att göra det. Har jag redan påbörjat maten så utesluter jag saken bara.. aldrig att jag gått och lånat av en granne jag knappt har kontakt med. Tycker det känns gränslöst.