Fåniga överreaktioner ni har varit med om

Fast jag tyckte det är ganska oartigt att sitta och shatta med en annan när man pratar med en vän. Hade också blivit sur. Så det var knappast kontigt. Varför sitter du och fockuserar på en chatt när du pratar med honom? Du hade kunnat chatta med den andra personen efteråt.

Om du sa upp vänskapen med nån för att denne sa till dig när du var okoncentrerad i ert samtal tycker jag nog mer det var att överreagera.

Jag tycker man pratar med en person i taget och sjulle tyckt det var respektlöst om nån gjorde som du. Hade kanske inte blivit sur men sagt att vi kunde prata vid ett annat tillfälle istället.

Flr egen del händer det rött ofta att jag överreagerar, blir jätteorolig för nåt som sen inte är nåt osv. Men kommer inte på nån rolig historia om det.

Har sett rn och annan lapp i trapphus där jag bott gällande tvättstugan som enligt min mening verkligen var att överreagera, bland annat nån som beskrev hur den skulle samla allt dammludd och slänga in i lägenheten hos den som inte städade efter sig.

Jag själv har haft en hel del överreaktioner pga min posstraumatiska stress och det tog ett tag att "lugna ner" allt när jag utgick från att allt som inte var under kontroll, minsta justering, var dödshotnivå i mitt huvud. Allt från att vi inte visste tiden i tvättstugan och kanske missat den till att min sambo plötsligt åkte iväg till en kompis och jag reagerade så argt att jag kunde inte ens säga hejdå,/ha så kul/ ses sen.

Men det har inte varit fånigt frön mitt perspektiv, när någon reagerar starkt brukar jag istället för tänka att de fånar sig "vad är det som ligger bakom?" Och försöka möta det istället.

T.ex hans födelsedag i dit exempel, jag förstår honom, han kanske har blivit nonchalerad varje födelsedag när han växte upp var det aldrig prioriterat utan man tog den den dag som passade ungefär.

"Allting är adekvat till sitt sammanhang "

Dina överreaktioner att dissa ena kompisen och inte förstå hur otroligt det är att prata med flera samtidigt / din kompis överreaktion med födelsedagen,

Jag säger som i Solsidan:

"Sluta ögerreagera nu Mickan!"

"Vadå överreagerar? du har aldrig tänkt på att det är du som underreagerar för att du är underkänslig?!"

Det är normalt att prata med flera samtidigt på msn, eller det kanske inte är normalt för alla, men både han och jag gjorde det. Vi hade mest uppe videochatten för kul, inte för att ha en 'öga mot öga'-konversation, vi såg alltså på youtubevideor samtidigt och spelade spel, det var intet exklusivt samtal. Nu kanske det är för att jag känner den här personen som jag vet att det var överreaktioner, han kunde bli arg för att jag inte gav honom en kram för 2 månader sedan. Vår vänskap tog slut efter att jag fick en pojkvän, vilket inte han tyckte om.

Hans reaktioner är mer creepy än rolig.

Möjligt, jag tyckte att han var löjlig (sa dock aldrig det till honom) så jag tog det aldrig speciellt hårt. Om han däremot hade varit en vän jag umgåtts med utanför datorn så hade det nog varit lite varningsflagg på det hela, men nu bodde han halva landet bort.

Håller med

Trots svaret jag gav ovan på det där? Om folk normalt blir sura för sådant så är jag glad över att jag inte har stött på fler som var som honom.

Men om du kom ihåg din kompis födelsedag men struntade i det tycker inte jag det var så schyst :/ håller med om att han överreagerade lite men samtidigt kan jag förstå honom. Lite elakt att strunta att säga grattis till någon som verkar tycka det är så pass viktigt att han försäkrat sig om det tre månader tidigare...

Jag kom ihåg den men tänkte aldrig på att stanna upp och logga in på datorn när jag packade och reste hem, jag "struntade" alltså inte i det. Sedan hade jag inget minne av att jag hade lovat honom att säga grattis exakt på hans födelsedag, jag kan mycket väl ha sagt att jag skulle komma ihåg den, vilket jag gjorde, även om grattis kom dagen efter.

Den här tråden fick väl inte riktigt vändningen jag hade väntat mig (var ute efter en kul tråd, men nepp), kunde aldrig ha gissat att folk skulle hålla med honom. Dock, som jag sa tidigare, så vet jag ju ganska mycket mer om den här personen än vad ni gör, så kanske är det här uppenbart för mig men utan kontext för er, det slog mig dock inte att det kunde tolkas så.

Okej jag förstår, isånafall låter det som att han överreagerade.Nej precis, ibland blir texter feltolkade tyvärr :) sen här på fl brukar det tyvärr bli så att om de första svaren är negativa brukar andra hänga på. Sen kanske vissa svarar när man är lite extra grinig osv.... :)

Försöker komma på några roliga överreaktioner men kommer inte på några för tillfället, får återkomma när jag hjärnan inte är lika mosig av värmen haha.... hoppas tråden vänder :)

Ja du TS, här ska du få en överreaktion att läsa om:

Min släkting var hos sina föräldrar och hälsade på med sambo + sina 2 barn. Denna kusin är enda barnet och fick barn runt 45 så hans föräldrar hade nog gett upp hoppet om barnbarn, så kom de äntligen! Jag var vid detta tillfälle också med och det yngsta barnet var litet, knappt 6 månader och de var ju om sig och kring sig pga detta lilla barn (vilket man kan ha en viss förståelse för). Nu till överreaktionen:

Mamman satt med bebisen i famnen, farmor satt på hur framför och gullade med barnet. Efter en stund skulle farmodern gå och hämta något på diskbänken, ca 2-3 meter därifrån. Hon reste sig upp och hann gå ett par steg, så började barnet gråta ( helt tydligt att det inte hade med farmor att göra). Då vände sig farmor om, nästan med panik i ögonen och sa med jätteorolig röst "nej men oh, saknar du farmor så!" och så liksom kastade hon sig fram i ett enda kliv, samma avstånd hon nyss tagit 3-4 steg på, och slängde sig ner på huk framför barnet igen, la en hand på och liksom skulle trösta. Jag såg hur barnets båda föräldrar såg helt överraskade ut och båda försökte säga att det inte var något speciellt, barn piper till ibland och att hon lugnt kunde gå och hämta det hon skulle hämta.