Vinter16 skrev 2018-07-25 18:24:06 följande:
Har länge längtat efter att bli gravid och från att vi började försöka gick det fort vilket jag är väldigt tacksam för. Väntar nu mitt första barn och är i vecka 10.
Dock började jag vecka 6 må sämre och sämre. Illamående, kräkningar flera gånger per dag som resulterade i inläggning på sjukhus med dropp. Är sjukskriven tillsvidare då jag bara spyr och inte har några krafter alls.
Jag mår så dåligt fysiskt vilket har smittat av sig till psyket. Gråter varje dag över att må såhär. Känner mig som en fånge i min egna kropp, ovissheten om när detta ska gå över är så jobbig.
Det var inte detta jag hade förväntat mig med att bli gravid. Känner mig så jäkla besviken och jag vet inte hur jag ska orka, finns det fler som har haft det såhär? Känner mig så ensam.
Jag har aldrig mått sådär av att vara gravid eller legat inne pga kräkningar m.m så du kanske inte vill ha svar ifrån mig men här är mina två cent ändå.
Jag låg inne i 2 mån nyligen pga diskbråck. Jag hade s fasansfullt ont och de lyckades inte smärtlindra mig. Jag kunde inte gå, jag var rullstolsbunden. Behövde hjälp med att ta mig i och ur sängen, hjälp med påklädning, hjälp med toalett och dusch med precis allt. Pga komplikationer fick jag även blöja. Det var oerhört tärande både fysiskt och mentalt så jag kan relatera till att känna sig fången i sin egen kropp och med ovissheten över framtiden. Jag har haft hemtjänst, trygghetslarm.. det mesta men gör framsteg varje dag.
Min poäng är att med den absolut minsta förbättringen gjorde underverk för mitt måendem minsta minut jag inte grät eller skrek av smärta tvingade jag mig att vara tacksam för. Jag möte många andra som hade det mycket värre än mig, det gav mig perspektiv och fick mig att ta mig ur mitt tyck-synd-om-mig-själv-träsk. Det var allt annat än lätt och jag har kämpat som en idiot. Något du inte kan göra. Än.
Hang in there, belöningen kommer bli så mycket större än vad du ens kan föreställa dig; ditt barn. Varje minut känns säkert som en evighet just nu men det KOMMER åtminstone att gå över. Du KOMMER att bli bra igen. Häng fast vid den tanken.
Jag håller alla tummar och tår för att du snarast ska få må bättre och få njuta av ditt mirakel.
KRAM
