Brutal ärlighet om 3 barn, tack!

För oss funkade det hur bra som helst. Har samma åldersskillnad. Men jag har inte heller varken ångest eller oro. Klart det kan bli tuffare då.

Om ni verkligen vill ha ett barn till kan bara ni avgöra, men jag förstår att det svårt! Du har ju redan fått känna på hur det är med en 3åring och bebis så ni vet ju ganska bra nu vad ni ger er in på så att säga.

Stora barnet kanske kommer kunna vara till lite hjälp genom att hämta blöjor eller underhålla dom små.

Jag kan tänker att om du känner att spädbarnstiden är tung och att du har problematik med ångest och så vidare så kanske det är klokt att vänta tills du känner att du verkligen skulle orka! Även om den tiden så småningom tar slut så känns det ju inte så väl där och det är ju bra om man kommer ut helskinnad på andra sidan, det kan ju faktiskt bli så att man får ett väldigt tidskrävande barn med exempelvis kolik.

Nu har jag själv bara bebisar och jag gick från ett barn till tre direkt. Men jag själv upplever det inte som jobbigt på något sätt även ifall det är väldigt intensivt. Jag eller sambon kände aldrig tvivel inför valet att behålla eller ej även ifall tvillingarna inte riktigt var planerade.

Behåll barnet om ni vill ha ett tredje barn - och om ni känner er tveksamma och nöjda med vad ni har idag så kanske det är bäst att låta det förbli så!

Lycka till med vad ni än väljer!

Jag har tre barn och tycker det är riktigt tufft emellanåt. Men då har vår äldsta troligt autism och adhd som han ska utredas för. Det hade inte varit samma sak om han varit normalfungerande. Vi var inte riktigt medvetna om hur stora svårigheter han har då vi bestämde oss för att skaffa barn nr 3. Vet inte vilket beslut om fler barn vi hade tagit då. Men jag är ändå tacksam idag att vi fick den yngsta då han är en liten sol i vårt liv. Dock tufft då man på två vuxna ska räcka till 3 barn. Det blir ofta att ett av de stora blir lite åsidosatt. Vi har svårt att göra saker på en vuxen utan behöver alltid vara minst två och det blir kaos ändå. Jag är kanske inte rätt person att svara egentligen. Jag tycker ni ska mobilisera ordentligt om ni bestämmer er för tre barn. Har ni släkt och vänner som kan hjälpa er? Vi har väldigt dåligt med barnvakt vilket sliter på oss. Se till också att spara pengar så båda kan vara hemma ett tag och gärna kunna jobba deltid. Vi tänker jobba 80 % var nu när minstingen börjar förskola.

Våra stora barn var 7 och 9 år när lillebror kom. Jag har haft stor hjälp av dem och det blir inte som att ha fler småbarn. Nu får du ju lite mellanting. Det som är svårast i vår familj är att det är svårt med aktiviteter för alla barnen samtidigt. Lilla har ju ett helt annat behov. Jag är själv med barnen väldigt mycket och en bio är nästintill uteslutet som familjeaktivitet. Då går de stora på en film och jag o lillebror på en annan. Utomlands måste jag hela tiden bada och vakta den lille så de stora klarar sig själva (tack gode gud för det) Lika vad vi än gör. Nu är de stora väldigt förtjusta i sin lillebror och låter honom vara med och leker gärna med honom. Så det är mest min egen ångest att de får klara sig mycket själva typ. Det och sömnen de första åren är den absoluta nackdarna. Fördelarna överväger såklart!

Jag hade gjort abort.

Jag har 2,5 år mellan varje syskon. Vi har 3 barn nu så äldsta är 7,5 och yngsta 2,5. Sedan finns en tonåring här varannan helg. Från att ha varit väldigt social har hon fastnat totalt i mobilen och blivit tråkig för syskonen, innan lekte och umgicks de mycket. 

För mig har det varit väldigt tufft med sömnen, men det kan ju bero på att min sköldkörtel har spökat tidigare än vad jag kanske varit medveten om. Barnens småbarnsår har blivit diffusa efter jag opererades för cancer (när yngste var 1 år). Tack och lov en snäll sort, men oron innan jag visste om det ens var det och sedan kallduschen med beskedet har beskurit både energin och framför allt vilka minnen jag har av saker som hänt. Ibland hinner jag glömma roliga kommentarer precis efter de hänt innan jag hunnit säga dem till sambon eller skriva ner dem tyvärr. 

Min äldsta har ett enormt temperament och blir förbannad längre och blir det om hon inte får som hon vill, så där blir det härdsmältor ibland. Hennes två yngre syskon är mycket lättare att hantera även om mellan kan sura ihop och vägra gå när vi är iväg, men henne går det åtminstone avleda. Så med vetskapen om problemen med sköldkörteln  medförde skulle vi kanske inte skaffat sista, samtidigt som de två minsta (helsyskon) har väldigt kul ihop.

Innan har barnen gillat samma aktiviteter, men i sommar har den äldsta börjat tycka att saker är tråkiga. Med tanke på mitt mående har städningen blivit eftersatt och vi har inte bjudit hem kompisar, då jag har behövt sova middag med lilleman. Sambon ser inte att det behöver dammsugas. Bada känner jag är uteslutet ensam då jag har två icke simkunniga barn och äldsta som kan simma 50 meter behöver kollas så hon inte blir övermodig. Så jag önskar att jag hade kunnat vara en mer energirik och närvarande mamma.

Största skillnaden tyckte jag var från 1 barn till 2 barn. Trean hänger bara på och som förälder är jag inte lika fånig länge.

Men visst blir man vansinnigt i mellan åt. Vi har våra rätt tätt (20 och 22 månader emellan) vilket jag praktisk då samma aktiviteter funkar för alla tre. De har samma läggningstid också.

Men bil däremot är lite bökigt. Vi har en v70 och det är rätt trångt och man får inte med sig några kompisar i bilen. Hade ekonomin tillåtit hade vi skaffar en 7sitsig bil.

Annars är det helt underbart med tre barn

Har ungefär samma ålderskildnad som er mellan barnen. Tycker inte steget från 2 till 3 barn var så jobbigt, lilla följde mest med och barnen leker mycket med varandra.

Trean är klart mysigast. Men då är dom två första 10 resp 8 år äldre. Lever med en ny man och har ett ordnat och stillsamt liv. Var väldigt deprimerad med de två första och trodde aldrig jag skulle börja om igen. Men trean är de bästa som hänt oss. Storbarnen avgudar babyn och är som två nannys. Vi trivs så bra att vi bestämde oss för en fyra också. Blir ca 17-18 mån mellan 3an och 4an. Fördelen med trean att allt går på rutin. Man har ett annat lugn än tidigare. Man vet att de jobbiga perioderna går över. Kan tillägga att jag har add och bipolär sjukdom. Äldsta barnet har autism och add.