den långa väntan

Hej!

Min sambo och jag har precis börjat försöka bli gravida (detta är första månaden och vill inte testa mig riktigt än) men jag kan ändå förstå din känsla så väl. Som du skriver är det en jobbig väntan. Och att känna sig besviken varje månad när mensen kommer måste vara så jobbigt. Håller verkligen tummarna för att det tar sig för er. Vet inte om det är nån tröst för dig men många av våra vänner har försökt i upp till ett år och sedan fått friska barn. Så även om det är jobbigt att vänta, tänka o längta varje månad så är det nog så att det är normalt att det tar så lång tid. Lycka till med allt ?

Vill bara skriva att ni kommer få ert barn tillslut, på ett eller annat sätt. Det finns hjälp att få när det gått ett år utan resultat.

Jag vet förvisso inte hur det känns att försöka så länge, eftersom vi lyckades efter 3 försök. Men jag kan föreställa mig att stressen smyger sig på ganska snabbt. Det i sin tur sägs ju ha en negativ effekt på alltihop.

Jag antar att ni kollar när du har ägglossning osv? Det är ju annars ett tips!

STORT lycka till, jag hopps ni får ert efterlängtade plus snart <3

Trådstartaren- Köp Ägglossningstester på Apoteket ellet på nätet tex Apotea.se

Jag och min man använde Clearblue digitala äghlossningstest, den lilafärgade (finns 2 olika, den rosa och den lila). Den lila sorten visar tom cirkel, blinkande smiley och fast lysande smiley. Vi hade sex 1 ggr per dag från att den blinkande visade sig till att den fast lysande visade sig. Då blev det plus varje gång för oss.

Skulle också rekommenderar att du börjar med folsyra,Omega 3 och d-vitamin varje dag när man försöker bli gravid och sen hela graviditeten.

Hej! När jag läser det du skrivit är det som att jag läser om mig själv, läskigt! Slutade med pillren 15 december 2017, augusti blir 8:e försöket och ingenting händer. Min sambo har inga barn sedan innan men han berättade att hans förra flickvän fick ett tidigt missfall så då börjar jag undra om det är fel på mig istället? Vi är båda 26 år och jag kan inte tänka på något annat än barn, ägglossning och symtomer på graviditet. Varje gång mensen kommer så gråter jag som ett litet barn och tycker synd om mig själv, tragiskt men sant! Jag har slutat ta ÄL-tester, blev bara stressad av de!

Jag misstänker att jag har fått ett super tidigt missfall en gång, över midsommarhelgen. Mensen kom 4 dagar för sent och den va liksom slemmig, som att mens och ägglossningen var på samma gång ( ursäkta mina detaljer ) och det har aldrig hänt förut. Men då tog jag test som visade negativt så jag vet inte vad det va för fel då. Kanske var det ingen ägglossning alls den månaden?

Jag vill inget hellre än att vi ska få våran familj, alla andra går det så lätt för känns det som. Jag har ingen jag kan prata med heller då alla mina vänner fortfarande är i *fest-stadiet* och jag hatar allt sånt nu förtiden.

Jag försöker *glömma* att vi försöker skaffa barn men går in här på FL för att skriva av mig i bland, det hjälper lite faktiskt :)

vi får hålla tummarna att det blir 8:e gången gillt för oss ;) haha

Jag har använt mig av Clearblue digital advanced, Men nu har jag tagit paus med den för jag kände att det blev som en press att få till det på rätt dag.. hehe. Så nu tänkte jag försöka att inte kolla dagarna så noggrannt (trots att jag ändå vet ungefär vilka dagar som är viktiga) men kanske det går bättre att bara köra på när känslan och lusten säger till lixom :) haha.

Tack för tipset! ska börja käka med detsamma :D 

Hej! haha ja vi verkar ha precis samma situation och tankar!
Jag vet vad du menar. 
Känns som att man söker tröst och svar här på familjeliv :) 
Vanligtvis brukar man kunna kontrollera och styra sitt liv men för första gången kan man inte påverka själv :) Man får bara otåligt vänta.

Jag håller tummarna för er också! :) Hör av dig på pm om du känner för att prata av dig eller dela tankar! 

Väntan är ju så jobbig. Tog oss hela 17 försök att tillverka lillprinsessan men nu är hon här 2 veckor gammal. Oavsätt hur många försök man är på så ör väntan mellan äl och mens jätte jobbigt. Jag hade faktiskt gett upp hoppet men plötsligt så var plusset där.lycka till.

Har kännt som du. Känns som varenda fruntimmer går med magen i vädret, och på sociala medier svämmar det över med gravidmagar och ultraljudsbilder.

Ett par tips på vägen är att, som någon skrev tidigare i tråden här, börja med folsyra och d-vitamin. Utan att veta alls hur du har det med kost och hälsa så är en bra grej att undvika sånt som kan sätta käppar i hjulet för fertiliteten, bl.a högt socker- och koffeinintag. Dra ner på, eller undvik helt i bästa fall, alkohol och försök få i dig näringsrik kost med mycket järn och fibrer.

Att röra på sig är aldrig fel, allt som gör att kropp och knopp mår prima är positivt för fertiliteten.

Det mentala har en större del i det hela än vad många tror. Många pratar om ägglossningstest, men jag får för mig att de ökar den mentala pressen att passa in sexet onödigt mycket. Notera på nått lämpligt ställe de dagar du har mens i månaden, och försök känna efter lite hur kroppen beter sig istället. En del känner av ägglossningen jättetydligt under cykeln, andra inte alls. Det är lite spännande att följa kroppens signaler också.

Sex varannan dag kan vara en bra tumregel. Då missar man inte ägglossningen oavsett om man känner av den eller inte, och spermierna kan leva inuti dig i upp till en vecka.

Utan att vara någon expert så är det iallafall några tips på vägen, önskar er lycka till :)