Trött, ledsen och behöver pepp!!

Hej, vill tyvärr också hänga i eran klick! Jag (28) och min sambo (32) har försökt i 1,5 år. Vi bor i Luleå.

2017 jan: Slutar med p-piller. Får konstant smärta i magtrakten och söker vård i ->
2017 april. Har inte blödit och vc säger "att det nog är mensen som är på gång så vi väntar tills efter sommaren." Väldigt ont.
2017 september: Fortfarande ingen mens, och smärtan värre. Får primolut nor som framkallar blödning, sen ska vi än en gång "vänta" tre månader för att den ska komma igång. Smärtan försvinner.
2017 december: Fortfarande ingen mens. Besök på kvinnokliniken. Undersökning med ultraljud och allt ser bra ut. Vill att jag ska äta mer primolut nor. Denna gång tre månader och sen vänta. Köper inga. (Nu i efterhand så besviken att jag inte fick liknande pergotime, är ju inte mensen jag är ute efter utan ÄL)

2018 jan: Stressad. Ringer gyn och får ta prover på VC. Proverna visar inget men något förhöjd LH. Strax därefter får jag starkt ÄL-test och får min första mens efter 13 månader!!! (I journalen skriver läkaren bör utredas för PCOS )

2018 jan-mars. Mens som en klocka, 35 dagars cykel men ändock regelbunden.

2018 april. Försöker boka en tid för att undersöka om allt annat ser bra ut. Har haft mycket problem med UVI, svamp och senare vestibulit. Alla tider på både sjukhus och privat är uppbokade.

2018 juni: Försöker boka tid ännu en gång. Blir informerad att jag står i kö på fertilitetsutredning men pga trycket finns inga tider.

2018 augusti: Min cykel har gått från 35->45->52 dagar. Jag ringer angränsade kommun för att höra om de har några tider.
De kan inte ta emot mig men tycker att det låter konstigt att jag inte fått tid och ringer till sjukhuset i min hemkommun som har sommarstängt. Blir informerad om att jag inte finns på någon lista eller att de ens förstått att vi har barnlängtan (måste varit någon praktikant, för kollar upp mina journaler och det står på varje jäkla besök jag gjort.)

Är iallafall extremt uppgiven och väntar just nu på en mens som hittills är 52 dagar + 7 dagar sen och är inte gravid. Målet just nu är att vänta tills 4 september när de öppnar och ställa oss i kö antar jag och sen ska vi väl "vänta" tills vi får en tid. Vi har gjort två egna spermie-test och båda har visat positivt.
Phew, långa kortversionen hehe.

Hade varit kul att få följas åt!

Asandra33: Håller med om att det känns frustrerande att inget är fel men ändå går det inte. Jag har försökt gå både via landsting och privat (men finns inga tider just nu). På den privata finns inga tider framtill december! men jag ska fortsätta via sjukhuset. Speciellt utifall IVF är aktuellt.

Jag vet inte om det tar över tråden lite, @Annanathalia du kanske bara ville samla pepp på ett och samma ställe men vad sägs som att vii gör en sammanställning med korta fakta om oss själva så man lätt kan se vars alla är i utredningar och dyligt, för nya läsare och för oss. Som en "alla vi som försöker skaffa barn och försökt länge". Har läst andra trådar som gjort så men alla är oaktuella. Så kan man bara kopiera och lägga till senaste när något händer för en? Ex:

Luno: 28 år, sambo 32. Slutade med p-piller i januari 2017. Ingen ÄL/mens tills januari 2018. Nu långa och oregelbundna cykler mellan 35-52. Allt ser bra ut enligt ultraljud och läkare. Enligt hemmatest ser simmarna bra ut också. Väntar på att ta kontakt med fertilitetskliniken 4/9. Eventuellt utredas för PCOS.

Gjorde för övrigt ett till gravtest idag. Är fortfarande sen (om jag ens hade ÄL, testade aldrig den här cykeln) negativt såklart och känns så jävla pissigt. Har jätteont i brostvårtorna, konstigt ont i magen och vaknat tidigt av att må illa. Skengravvis eller mensen som kanske är påväg...Hur som helst, känner mig så uppgiven och stressad. Om jag bara hade slutat med p-piller tidigare, eller satt ner foten till läkaren kanske vi hade haft knoddis eller iallafall varit gravida idag . Eller iallafall haft en påbörjad utredning!

Vad bra, grattis! Såklart jobbigt att man inte får veta vad som är fel men målet är ju ändå att ni ska bli en till i familjen. Hoppas ni får komma igång snabbt nu :)
Håll oss uppdaterade :D

Är det någon som provat progesteronkräm? Typ progesterall? Ska tydligen vara bra, som en boost för livmodern så ägget fäster lättare och samtidigt behålla längre, man kan äta det till v. 12 då kroppen själv producerar nog progesteron.

Min sambo lät mig inte beställa den fören jag pratat med sjukvården och 1177 kopplade mig till läkemedelsverket som tyckte det var befängt att man kunde köpa hormoner receptfritt. Hon sa varken bu eller bä om produkten men kunde såklart inte rekomendera det (men de skulle nog inte kunna rekomendera en banan pga de inte vet ens värden och för att inte bli stämda)

Vad tråkigt med missfall </3!

Spännande att vara igång för er och håller alla tummar och tår att det ska va andra gången gillt som gäller för er båda.

Min svägerska (bor i Västerås) har gjort utredning med sin karl. Det tog tre månader för dom att bli klar för IVF (inga fel hittades) och nu är hon gravid i v. 8. Så glad för deras skull och hoppas det håller i!

Det gör mig samtidigt så frustrerad att i vårat landsting finns bara en enda läkare för utredningar och därför tar allt så himla lång tid! Vi är tre månader in och fick igår tillbaka resultatet från spermaprovet, som ser bra ut. Nu väntar vi på tid för möte och sedan spolning och sedan gissar jag på pergotime. Har ÄL i dagarna men försenad som vanligt (idag lördag) och på måndag åker sambon bort för jobb en vecka... Hoppas det ger utslag på stickorna idag eller imorgon åtminstonde.

Hur går det för er?

MAALIN J GRATTIS GRATTIS GRATTIS GRATTIS!!!!!!!!!!!

Efter snart prick två år har jag äntligen fått göra en helt vanlig gynundersökning med någon som kan idag. Har under resan gjort gynundersökning med vanlig läkare som sa att allt såg bra ut. Bullshit! Hon idag tittade i tio sekunder och konstaterade det vi misstänkt. Jag har PCOS. De spolade mina ledare och FY SATAN, gjorde så ont!! Äggledarna såg bra ut men beskedet blev: Chansen till vanlig graviditet är mycket liten för er. Jag skriver remiss till IVF på en gång.

Har både känt mig jätteledsen över det faktum att jag i princip inte kan bli med barn själv men samtidigt så glad att nu blir det full fart framåt mot IVF! Hoppas få göra det till våren eller senast hösten sa hon. Ska få köra letrozol under tiden som vi väntar på IVF.

Skickar extra pepp till er idag!

Hej alla hur går det?

Efter min PCOS diagnos började med letrozolen och på första kontrollen visade att inte ett dyft hänt och jag bara.. gick sönder kan man väl kalla det. Gav upp officiellt, tyckte inte det var kul eller spännande längre det här med barn.
I samma veva får vi svar från IVF-kliniken (efter bara två månaders väntan). Kände mig mycket kluven och googlade på att inte vara glad för IVF och det gjorde mig mycket lugnare. Vi var på infomöte och kom fram till att ge letrozolen någon chans innan IVF, för vill ju helst undvika hela proceduren.

Förra veckans kontroll på letro visade ett fint ägg på 18 mm!!!! "När som helst nu" sa dom. ÄL-testen har visat negativt sen dess. vissa verkar få ovitrelle i samband med letrozol men min läkare brukar inte skriva ut det. Blev så irriterad när jag för första gången på 2 år får ett ägg så vill de inte att jag tar en spruta som gör att ägget lossnar.

Är nu på dag 17 ( de sa att jag borde ha haft ÄL på dag 14) och fick just vad jag gissar på är en ÄL-flytning??? Var det sjukaste jag varit med om. Har någon av er sådana?

Så förhoppningsvis kanske det kommer en ägglossning ändå.

Dag 12 hade jag 18 mm ägg. Började med ÄL-test sen dess men inget visar något. Hade ÄL-flytningen dag 15. Fortfarande negativa test idag dag 22... Så vet inte alls hur jag ska tänka med provera. Läkaren är också så luddig. " Ta 14 dar efter ÄL." - Men om jag inte har ÄL då? "Då kan du vänta två veckor efter du får ÄL" Jamen?? Så tänker vänta två veckor efter ÄL-flytningen och sen börja med provera antar jag. Jag pendlar mellan att jag vill "kräva ovitrelle för nu jäklar ska vi ha barn, varje vecka räknas!!" och "jag orkar inte bry mig längre, kommer det någonsin ske så händer det när det händer"

Vet inte hur jag ska förbereda mig på IVF. Vill ju slippa det men har varit en pärs att ha sex varannan dag i två veckor och ändå haft utebliven ÄL, pga vestibulit.. Min svägerska är efter 2,5 års barnlöshet nu gravid efter ett IVF så jag hoppas det tar sig för er den här gången! När får ni börja igen?

Hur har det gått? :D

Jag fattar ingenting om det här med fydemadel? Att det ska komma blod, varför då? Varför får det inte det?

Har preciiiis kommit till startgropen för IVF jag med. Hämtade ut mina sprutor igår! Ska också anvnda fydemadel men fick orangulblabla istället. Hoppas hoppas hoppas bara jag börjar blöda i dagarna för annars hinner vi inte innan de sommarstänger på Livio i Umeå! 

Gissa vad! Vi plussade imorse! Efter äggplock med 19 ägg, fem befruktade fick vi en kvar och hen tog sig. Ville rådfråga er. Efter ÄP så var man ju lite dålig sen blev det bättre men iom att man ev blir gravid så kan hormonerna få en skjuts igen och man kan bli dålig igen. Detta har hänt mig och jag har väldigt ont i magen, när jag går och framförallt böjer mig fram! Kan inte ligga på någon av sidorna för det känns som typ hela magpaketet ramlar runt. Lite tungt att andas och som att jag ätit buffé. Jag ringde 1177 och hon sa rakt ut "jag vet inte" och ville att jag skulle ringa mvc eller Livio (vilket jag sa till henne, inte går att få tag i nu) och inte åka till akuten. Är der normalt att man kan ha ONT i magen efter IVF och blivit gravid? Någon som blivit överstimulerad?

Hej! Svarar på mitt eget inlägg för jag tänker kanske att det kan hjälpa någon. Hade som sagt jävligt ont i magen och plussade. Hade svårt att ligga på sidan och det liksom sprängde i magen när jag stod eller gick, kunde absolut inte böja mig fram. Mådde relativt bra på rygg. Ringde 1177 och förklarade ev överstimulering men hon visste inget så hon tyckte jag skulle fara till vårdcentralen fast jag sa att det går inte att komma fram där. Så ringde igen 1177 på morgonen kl 6 för jag hade så ont, var även lite tungandad och hon visste vad ÖS var och sa åk till akuten direkt. De på akuten däremot "vi vet inte vad överstimulering är så kan du inte vänta tills gyn öppnar?"

På gyn blev jag omedelbart inlagd.  Hade vätska i buken och ena lungan. Fick blodförtunnade sprutor och dropp för att inte blodet skulle bli för tjockt när det vätskat ur sig i buken. Fick ligga inlagd i en vecka och jag kommer aldrig mer göra direkt återföring efter ÄP igen! Men jag har ju som sagt PCOS så är ju lättare att få ÖS.

Det var fint dock att få ultraljud varje dag i princip så från att det inte gick att se något tills att det fanns en äggsäck och senare ett hjärtslag. Vi är just nu i v 12, peppar peppar! Blev sjukskriven i 4 v och var i princip sängliggandes. Var väldigt skönt i retroperspektiv att va både sjukskriven och nygravid, för jag kunde sova och äta när helst jag ville istället för att jobba. Så det tog 3 år allt som allt. Önskar er alla kraft och tålamod. Jag vet hur hopplöst det känts och hoppas ni såklart, får era plus snart!!