Min 12-åriga dotter har inga vänner

Usch ja det gör ju verkligen ont att se sitt barn ha svårt att få vara med eller inte ha några kompisar. Vi har en yngre dotter än dig men hon är också väldigt blyg i många sammanhang, älskar gymnastik och går på det varje vecka sedan hon var tre år men har nog aldrig pratat med någon annan där.

Just där är det inget problem för henne för hon är så inne i gympan men annars är hon så medveten nu och vill så gärna ha kompisar. Vi har jobbat mycket med förskoleklassen och där kände hon sig till slut säker då hon är väldigt duktig på mycket i skolan, men rasterna var hon ofta själv på eller stod på sidan och kollade på.

Det är två tjejer i hennes klass som bor grannar och hon leker väldigt bra med den ena när dom är själv, men den tredje är så elak och är ofta taskig mot dottern och säger att hon inte får vara med och att hon ska gå hem etc. Sen blåljuger hon när hon blir konfronterad med vad hon sagt, att barn så tidigt kan vara så medvetet elaka är hemskt. Jag har hört henne säga det själv så det är inget dottern hittar på. Jag har dåligt med lösningar men det jag försöker göra är att hjälpa henne att skapa tillfällen att träffa jämnåriga barn i samma ålder i mindre sammanhang, det blir givetvis svårare när de blir äldre men det är det bästa för vår dotter iaf. Hon måste ju våga öppna sig, jag kan inte ordna kompisar åt henne hela livet. Hon byter till en större grupp nu på gymnastiken där hon antagligen riskerar att hamna utanför när det bildas kompisgäng som kommer hänga med varandra på skolan och hemma, men jag har valt att ställa upp som ledare så hon kan känna sig tryggare åtminstone.