Skuld vs föräldraledighet

Ja om du tar all/mest FL och vab är det bara rimligt att han betalar mer av kostnaderna. Om ni inte skrivit eller ens diskuterat något om insatsen till huset innan förstår jag inte varför det görs nu, samtidigt som jag inte anser att du har rätt till de pengarna vid en separation.

Trots att de e jag som förlorade närmare mer i inkomst under de 18 månader jag var hemma än bad han lagt in i huset och att jag förlorar min inkomst varje gg jag får vaba? 
Man fastnar i sina tankar och vet inte vad som är rätt och fel. 

Jag tycker också att det är två olika frågor. Vi har gjort så att vi har ett skuldbrev pga olika insats där man först får tillbaka sin insats och därefter splittar vinst/förlust. Däremot känns det självklart att vi gemensamt finansierar föräldraledighet för gemensamma barn, där den som är hemma inte får mindre pengar för det. Dvs. vi delar på inkomstminskningen.

Avseende din förlorade arbetsinkomst under föräldraledigheten: det han betalade extra av era gemensamma kostnader under denna tid, motsvarar det hälften av det du förlorade i inkomst? Isåfall har han ju redan kompenserat dig för detta, i annat fall får han väl göra det. Enklare tycker jag att ha helt gemensam ekonomi när man är gifta och har barn så slipper man fundera över dina och mina pengar, men det passar väl inte alla.

Fantastiskt att det bara är män som har arbeten från vilka man inte kan vara föräldralediga eller vabba! Jag och många av mina kvinnliga vänner är högutbildade och har karriärer med höga positioner men vi lyckas ändå. Eller så kanske det handlar om att prioritera mer än att inte kunna.

Jag tycker det låter konstigt om du ska betala ikapp den extra insatsen han gjorde vid husköpet, däremot tycker jag inte att det är konstigt om han får tillbaks de pengarna först innan vinsten av husförsäljningen splittas (om den sker).

Har ni haft olika levnadsstandard under föräldraledigheten?

Om bara du vabbar får han ju kompensera upp hälften av ditt inkomstbortfall, som han annars hade fått om ni vabbade lika.

Vi har betalat lika på fasta räkningar under föräldraledigheter, men sedan har han betalat utemat och bensin extra. Bilar har det varit lite olika vem som betalat. Med första barnet fick jag inte ihop min ekonomi så, så då fick han kompensera med motsvarande lånet på bilen. 

Jag tycker det verkar vettigt. Du skriver ju själv att han betalat mer räkningar osv när du varit hemma. Varför ska du ha en gratis del av huset utöver det?
Skulle ni separera och sälja huset så betalas ju din skuld automatiskt.

Att du vabbar mer tycker inte jag hör till. Det är något som ni får reda ut. Om du vill att han ska vabba eller vara föräldraledig, säg det.

Som Paolo Roberto sa, man måste ju prata med varandra och kan man inte det så kanske man inte ska skaffa barn med den personen.

Jag tror inte han inser hur mycket mindre man får ekonomiskt som föräldraledig så tycker han borde testa ett tag han med. Du skriver han inte kan vabba - dummaste jag hört. Alla kan vabba om de bara vill

Tror att du har en parter som ser det mesta i kronor och ören bara och inte förstår hur de påverkar tex pension osv 

och handpenningen, ja den får han tillbaka om ni säljer huset - enkelt! 

Jag hade aldrig gått med på att skriva ett skuldebrev! Jag hade kunnat gå med på att skriva att den dagen huset säljs så kommer först lånet såklart betalas av, därefter mäklare och skatt, därefter får han tillbaka summan han la in och därefter delar ni på resten.
Men inte att du blir skyldig honom för vad händer om huset säljs med förlust?

Sedan ska han såklart antingen ta hälften av vab och föräldraledighet ELLER kompensera dig för att du tar vab och föräldraledighet.

Men det allra bästa för er är väl att lägga alla pengar i en hög, betala räkningar, sätta in på sparkonto, antingen gemensamt (skriv papper!) eller varsitt lika mycket och därefter dela resten i fickpengar.

Om han jobbar mer gör du mer hemma, jobbar ni lika mycket så delar ni 50/50 på ansvaret.

Om huset säljs för mindre än de lånade/la in då? Då kan ts bli skyldig en massa pengar!

Jag skulle råda dig att inte skriva på och jag ska arhumentera varför.

Man ska bara köpa boende som man har råd med. Och du har inte råd med ett halvt hus utan en halv handpenning. Banken skulle ju inte lånat dig till halva huset utan halva handpenningen. Tycker att du ska skydda dig och låta mannen ta över ägarskapet och huslånet helt om ni gör som han vill. Det är ju liksom en extremt riskfylld affär för dig att vara överbelånad på dagens bostadsmarknad. Men den lösningen skulle ju leda till ett annat problem, nämligen att du blir hemlös. Du bor i din sambos/makes hem utan någon som helst rätt till den. Skulle själv inte vilja bo så otryggt i längden. Man vill ju ha ett eget hem. Det tredje är att du skulle förlora din ekonomiska trygghet. Din sambo har ju sitt på det torra men hur skulle det gå för dig utan kapital? Skulle du ha råd att separera? Köpa nytt vid en eventuell skilsmässa? Målet borde i så fall vara att spara så att båda, även du, får en tillräckligt stor buffert. Har ni tillräckligt stora inkomster och sparvilja för att även du ska få ett sparkapital? Fråga honom.

Mitt inlägg är kanske lite rörigt. Det absolut bästa skulle varit att ni diskuterat det här redan tidigare. Och skaffat er ett billigare boende om han inte ville sponsra dig. Ser inte hur ni ska kunna fortsätta leva i ert nuvarande hus med ett upplägg som din sambo föreslår då villkoren blir så ojämna. Kanske att ni flyttar till ett annat billigare boende som ni båda har råd med och kan äga lika? Eller att din sambo efterskänker dig delar av handpenningen för varje gemensamt barn tills ni är gifta då det verkar vara du som tar den största ekonomiska smällen för barn.

Om jag ska vara helt ärlig verkar han lite snål och egoistisk. Vill att du ska vara hans avelsko utan att vilja bidra själv. Kanske har han bara inte tänkt på alla ekonomiska konsekvenser. Boka tid för ekonomisk rådgivning kanske?