Varför mår så många dåligt?

Trasiga familjer dvs. många skilsmässor och därmed instabilitet för många barn (omedveten sorg) som visar sig efter många år som psykisk ohälsa.

För man tar inget eget ansvar, eller vet hur man löser problem, man tror samhället och eller vänner/släktingar ska lösa allt. Så är det när nästan alla föräldrar har curlat ihjäl sina barn.

Många tror även att livet är en enda lång fest, utan bakslag.

Dags att vakna upp från välfärden!

För att vi har möjlighet, för mycket tid över för att känna efter.

Det har aldrig varit så många som är osäkra på hur de ska kunna försörja sig från månad till månad, förr hittade man ett arbete och jobbade kvar livet ut eller tills man tröttnade och skaffade ett nytt jobb. Numera törs människor inte tacka nej när de kallas in på timmar eftersom de då är rädda att de inte kommer ringas in, människor sitter och vaktar telefonen och kan aldrig planera något eftersom de inte vet när de jobbar. För de utan akademisk utbildning eller någon praktisk utbildning är det i princip bara stressiga serviceyrken att välja på vilket inte alla passar för men som de ändå måste ta för att få mat på bordet. Negativ stress ger psykisk ohälsa och dessutom törs inte människor göra någon förändring förrän de hamnar i utmattningsdepression.
De gamla tidernas daglönare och statare mådde säkerligen inte de heller bra psykiskt men fortsatte ändå så att deras barn kunde få mat och så att de inte hamnade på  fattighuset.

Två rätt här!

Det är självfallet en blandning av många faktorer men faktum är att vi lever i det absolut friaste (mest liberala) samhället någonsin. Allt är möjligt, utan hinder. Visst är det kortsiktigt skönt. Men bra för våra hjärnor som fortfarande fungerar på samma sätt som när vi bodde på savannen? Nej.

Och eftersom vi har så många valmöjligheter lyckas vi hitta fel med allt.

För få krav..

Det är där jag tror det grundar sig i. Man ställer inte krav på människor och barn idag. Man skyller ifrån sig hela tiden på andra.

Det är lärarnas fel att barnet har dåliga betyg.
Det är samhällets fel att du är tjock.

Genom att skylla ifrån sig och inte låta folk stå för sina fel, motgångar och brister utan allt skall accepteras särbehandlas och skyllas ifrån, så lär man sig inte hur det är att faktiskt få kritik . Tex, nej du har gjort fel på din kottgris den har fyra ben inte tre, gör om gör rätt. osv

Nu tar ingen ansvar för något och allt skylls på andra, detta gör att folk har fan ingen tolerans för kritik när man inte längre hålls under någons vingar. Kritik som man förr borstade av sig som ett dammkorn börjar folk skära sig i handlederna för idag. Vårt eget fel, vi som klemat bort oss och inte tagit egetansvar för vårt handlande.

Usch då osympatisk du är! Inte konstigt att folk mår dåligt skaffa barn jobba heltid, en resa om året skulle ta livet av mig för mindre... Älskar att leva livet precis som jag vill och helt på mina villkor.

Osäkert på jobbet, kan förlora anställningen när som helst. Eller så är de arbetslösa och har svårt för att få jobb. Och har man väl jobb så är det för stressigt. Eller så är det familjerelationerna som är dåliga. Skilsmässa, otrohet, känner sig inte längre åtrådd och sexlivet lider. Eller så kan det vara all press från all media och alla forum. Man ska ha hus, bil, stabilt jobb, ha barn, vara gifta, vara smal och snygg.. allting helst innan 25årsåldern. Och mitt i allt så får man ekonomiska problem, halkar in till kronofogden och så är det kört. Finns mycket alltså! Eller så är det helt enkelt generell ångest och depression och det finns det ingen förklaring för. Dålig uppväxt och ingen kärlek från föräldrarna. Ja, du vet..

Vi har för dåliga/ytliga relationer till andra människor. De flesta bryr sig bara om sitt och har ingen större mening i livet än att bry sig om sitt välstånd. Livet blir tomt då.

Tror du slog huvudet på spiken med det ordet.