• Kurren

    Snart 2,5 år och pratar inte

    Min dotter är 2 år och 4 mån och pratar inte! Oerhört stressande. Motoriskt är allt normalt och hon förstår det man säger till henne, tex. uppmaningar som "nu ska vi gå på dagis, gå och ta på dig skorna" då fixar hon det. Hon har aldrig varit intresserad att ens försöka härma vad man säger. Hon har mycket ljud för sig men mycket "ehhh" och gester. Det endaste hon säger är hej, hejdå, där, här, nej, ja och mamma. Möjligen tack vid något tillfälle och så härmar hon en del djur. Sen tar det stopp. Det funkar bra på dagis förutom att hon bland kan bli lite väl hårdhänt, personalen tolkar det som frustration att hon inte kan uttrycka sig verbalt. Jag har varit 2 ggr hos barnläkare och 2 ggr hos logoped och så på BVC men de säger att "det kommer" men när jag jämför med hennes storebröder är hon hopplöst långt efter och nu börjar jag tänka att hon har någon form av intellektuell funktionsnedsättning. Hur ska jag tänka? Blir så stressad och förtvivlad. Har någon varit med om liknande och det ordnat upp sig tillslut? Kan tillägga att graviditet och förlossning och spädbarnstiden varit helt normal.

  • Svar på tråden Snart 2,5 år och pratar inte
  • lövet2

    7 ord? Då pratar hon ju! Min son hade 4 ord i den åldern. Ett år senare hade han ett ordförråd på flera hundra.
    Min brorsdotter var på utredning när hon var 1,5. Läkaren sade då att vid 1,5 år ska barnet kunna säga Mamma/Pappa eller vem som nu står det närmast. Om barnet kan det och också förstår enkla meningar, så avvaktar de ett bra tag.

  • Kurren

    Vad skönt att höra lövet2, då hoppas jag att det blir samma här hemma. Många omkring mig reagerar på att hon kan så få ord och inte ens försöker säga nått mer, försöker läsa mycket och sitter med pekböcker men hon blir bara irriterad när jag försöker få henne att säga efter. Tycker det har blivit jobbigt att umgås med vänner som har barn i samma ålder. Hoppas det ser annorlunda ut om ett år!!!

  • lövet2
    Kurren skrev 2018-08-22 21:51:32 följande:
    Vad skönt att höra lövet2, då hoppas jag att det blir samma här hemma. Många omkring mig reagerar på att hon kan så få ord och inte ens försöker säga nått mer, försöker läsa mycket och sitter med pekböcker men hon blir bara irriterad när jag försöker få henne att säga efter. Tycker det har blivit jobbigt att umgås med vänner som har barn i samma ålder. Hoppas det ser annorlunda ut om ett år!!!
    Jo, jag är tacksam för att han kom före sin lillasyster. Vid 1 år hade hon ett enormt ordförråd och pratade dygnet runt. Om hon kommit först, så hade jag säkert trott att det var något fel på sonen.
  • Ellie

    Vår andra dotter sade länge mest "da-da". Hon härmade inte alls vad vi sade. Omkring 2,5 år började hon säga fler ord, men enbart med vokaler och "g-ljud". Hon sade tex "ga gi gige oa u", vilket betydde "jag vill inte sova nu". Ingen annan än vi i familjen förstod någonting, och ofta inte vi heller. Många ord lät precis likadant så "guu" kunde vara "hund, hus, ljus..." medan vissa ord var helt fel, som "ao" som betydde "nu", "gei=en", "aoa=bara" osv.

    Omkring 3 års ålder började hon leka mer med ljuden och kunde säga långa obegripliga ljudkombinationer, som inte betydde något, tex taketiketakedeke osv och hon klarade egentligen av att säga nästan alla bokstavsljud, men använde dem inte på rätt sätt i orden. Hon kunde säga "mamma" men inte sitt namn "maja", utan det blev då "jaja". Om jag sade "mamma-mamma-maja" upprepade hon "mamma-mamma-jaja". Det var liksom en försenad koppling mellan vad hon hörde och hur ljuden skulle formas med munnen för att låta likadant.

    Vi träffade en bra logoped som dels sade "det kommer" men också rekommenderade oss att använda TAKK (tecken som stöd). Vi gick en introduktionskurs och har använt några av tecknen, men tyvärr varit för dåliga på att utvidga mängden tecken. Dottern har haft nytta av de få vi kunnat, och skulle haft stor glädje av att kunna fler.

    Helt plötsligt, strax innan 3,5 år lossnade något och hon började säga många fler ord på ett mycket tydligare sätt. Hon är ännu inte 4 år, men nu förstår vi i familjen nästan allt, och även utomstående kan förstå mycket bättre. Det är tydligt att det går snabbt framåt nu. Nu kan hon tex återberätta något som hänt under dagen och jag förstår vad hon säger. Det hade varit helt omöjligt för ett år sedan.

    Det blir ju tyvärr så att man lätt jämför med jämnåriga barn och äldre syskon. Vår äldsta dotter var väldigt tidig med talet och pratade rent från 1 års ålder (R-ljud kom när hon var 3 år). Andra barn på förskolan har varit mycket tidigare än vår andra dotter, och hon har ju en viss försening i sitt tal, men som sagt, det kommer med full fart framåt nu, och har inget med intelligensen att göra, även om de som talar tidigare nog får mer stimulans av längre samtal.

  • närkommertrean

    Vår son är 2 år och 3 månader och pratar inte heller. Eller, han pratar konstant men kan bara några få ord. Mamma, pappa, ko, sko, kiss, glass, plask. Det är nog det. Sen har han lite egna ord som t ex "tata" (tack, tack). Han pekar mest och säger/skriker "eh" om allt. Däremot hör jag att han härmar satsmelodin i språket när han "pratar" vilket ändå känns bra. Man hör liksom när han ställer en fråga eller vilken känsla han vill förmedla (glad, ledsen, arg t ex). Jag började använda TAKK (tecken som stöd) redan när han var 6 månader. Jag blev inspirerad från storebrors förskola där de använder tecken med de yngsta barnen just för att de ska kunna kommunicera lättare. När han var 1 år hittade jag ett instgramkonto som heter teckensomstod. Hon som har det kontot har en dotter med ds och hon lägger upp bilder och filmer på tecken som passar yngre barn. Det är allt från saker att göra, sånt som har med mat att göra, djur, färger mm. Därifrån har jag lärt mig en massa tecken. Jag har även sökt upp tecken på nätet och lånat böcker om TAKK på biblioteket. Jag har alltså inte gått någon kurs utan lärt mig på egen hand utifrån vilka ord som känns relevanta för min son. Sonen kan nu många tecken och förstår ännu fler (han förstår även allt vi säger i princip) men han använder dem tyvärr inte så mycket som jag hade önskat. Alltså, han använder en del tecken så det har helt klart varit värt att jobba med TAKK för att öka hans kommunikationsförmåga men han kan fler tecken än han använder. Är han törstig står han t ex i köket och pekar på kranen samtidigt som han säger "ehhh" som en fråga när han egentligen kan tecknen för både törstig och vatten. Han har inte börjat förskolan än utan inskolningen startar på måndag. Då hoppas jag att talet (och användandet att tecken) kommer igång mer eftersom han kommer ha svårare att göra sig förstådd där än vad han har hemma. Vi förstår ju en del av hans påhittade ord men det kommer ju varken pedagoger eller barn göra på förskolan. Han är väldigt fysisk, puttas och slåss, och jag tror det handlar om att han inte kan göra sig förstådd. Det är nog det som känns jobbigast med förskolestarten och att han inte pratar så mycket. Jag är egentligen inte orolig för hans tal men jämför med hans storebror som pratade flytande i samma ålder. Å andra sidan är vår lilla otroligt motorisk till skillnad från vad hans storebror var i den åldern. De har helt enkelt fokuserat på att lära sig olika saker under sina första år i livet.

  • FörstaFrun

    Var inte orolig! Min dotter var exakt likadan i den åldern (hon är 7 nu och mycket smart). Det viktigaste är att de FÖRSTÅR ord, och vad du säger. Jag tror att det även handlar om blyghet att denne inte pratar mycket... Men var säker på att det kommer mer och mer prat.  

  • Kurren

    Tack snälla ni (lövet2, Ellie, närkommertrean och FörstaFrun) som svarat! Får lite hopp nu!! Bra tips det där med TAKK, ska spana in instagramkontot! 

  • AndreaBD

    Min son pratade i princip inte före han var 3. Sedan tog det inte lång tid så pratade han oavbrutet. ;) 


    Kolla att hörseln är okej, det är en av dem få sakerna som kan orsaka problem.

Svar på tråden Snart 2,5 år och pratar inte