Stressad och löjligt orolig

Jag har i perioder haft väldigt mycket stress så att det satt sig på händerna i skakningar och att jag glömmer saker och eventuellt håller på att svimma flera gånger per dag. Dom senaste veckorna har det varit lugnt och jag har börjat ta det lite lugnare och det har upphört men självklart när jag behöver lugnet som mest så kommer det som en klackspark i röven och hindrar mig från att göra saker jag vill. 

Jag träffade en underbar kille som jag verkligen verkligen gillar och på grund av olika arbetstider och min stress som gjort mig sjuk fler gånger än jag kunnat räkna så har vi inte kunnat träffas på riktigt ( träffades första gången när han jobbade och sen har det blivit på den vägen) Vi pratar varje dag och det går bra, tycker jag! 

Vi skulle hitta på någonting idag men på grund av att jag blivit sjuk så gick det inte och han umgås nu med en av våra gemensamma kompisar på en hemmafest och stressen blir värre. 

Jag vet att jag egentligen inte bör oroa mig men tanken på att någonting kan sägas och att hela hans uppfattning kan ändras om mig bara sådär eller egentligen bara att någonting dåligt sägs om mig eller vad jag gjort (kan inte ens komma på någonting hemskt jag gjort) som bara ska förändra detta som jag så gärna vill ska hända får mig att bli så helvetes stressad. Jag vet att problemet ligger hos mig och att det troligen bara är hjärnspöken som jävlas men hur får man sig själv att inse att man bara kan chilla och inte stressa upp sig om en sådan onödig sak som i slutändan gör att hela min vardag vänds upp och ned. 

Denna gemensamma kompisen är min tidigare kollega och vi är väldigt nära varandra men jag vet också att hon lätt kan snacka skit bakom ryggen och det är det som oroar mig. Hur gör man ?! 

PS: Har du ingenting hjälpsamt att säga så gå, jag behöver ingen negativitet i detta inlägg !