Forum Samlevnad - Gravid
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Förändrad relation till sin partner?

    Sön 26 aug 2018 08:31 Läst 4155 gånger Totalt 19 svar
    Visar endast inlägg av Countdown - Visa alla inlägg
    Sön 26 aug 2018 08:31

    Är det någon här som varit med om att relationen till sin partner har förändrats drastiskt under senare del av graviditeten? På vilket sätt?

    Barn planerat, inga bråk som lett fram till detta, kom som en chock. Från kärlek och att bli kallad älskling till att bli avvisad och bortstött, kallad fisen eller grisen?

    Min man tittade på mig en dag i tredje trimestern och såg mig som en behållare för hans barn. Helt från ingenstans visste han inte längre om han älskade mig. Hade tankar om att lämna mig några veckor innan förlossning. Någon som varit med om något liknande?

    Kram

    Förkrossad gravid kvinna med 2 veckor kvar till BF

  • Sön 26 aug 2018 09:16 #2

    Jag förstår ingenting vad detta kommer ifrån?! Vi har haft ett sånt bra förhållande och bråkar sällan och vi har kul ihop. När jag fick en liten kula på magen när jag gick in i tredje trimestern så förändrades allt. Han säger att han tappat känslorna för mig och att det är något som fattas. Från ena dagen till den andra. Vi hade sex varje dag innan, nu vill han inte ens ta i mig. Hans egna ord "en behållare för vårt barn". Jag är tydligen inte ens en person längre?! Hur tänker man då utifrån ett psykologiskt perspektiv?! Vad är det som händer? ????

  • Mån 27 aug 2018 08:40 #7

    Anonym (aaa)

    Det är nu 8 veckor sedan jag märkte att någonting var fel, såklart inföll allt under semestertider och samtalskontakt har inte varit på tal då alla var på semester. Nu försöker jag få en psykolog att prata med men den på närhälsan hade väntetid i flera månader framöver och barnmorskan har jag ringt ett flertal gånger men händer ingenting. Vården i ett nötskal. Jag har dock pratat med mina närmsta vänner och mamma, vilket för dom också kommer som en chock. Han vill inte prata med någon än om hur han känner, dör han vet inte det själv, säger han.

  • Lör 1 sep 2018 11:52 #14

    Ska man stanna eller gå? Jag älskar honom fortfarande som han en gång var, men nu, nu vet jag inte längre.. Är det ens värt att stanna för att det finns en liten chans till att det blir bättre? Eller ska jag ta mig igenom förlossning och första tid med bebis själv? Jag vet inte. Varje dag är en ständig påminnelse om hur han inte älskar mig längre. Ska till psykologen på onsdag, känns som en evighet tills dess... Vill ju bara lägga mig ner och självdö

  • Sön 2 sep 2018 23:55 #17
    Anonym (Blomma) skrev 2018-09-02 22:17:25 följande:

    För min del kom förändringen i vecka 20, lagom när vår bebis började bli en liten märkbar kula. Han ville fortfarande bli pappa men ville plötsligt inte fortsätta med mig ?och då är det bättre för vår son att vi går skilda vägar nu?.

    Som en blixt från klar himmel. Över en natt hade han bestämt sig för att vi inte var rätt för varandra, utan att vilja prata om det eller försöka lösa det.

    Så ja. Vi är fler som varit med om snabba förändringar när graviditeten pågått ett tag. Tyvärr. :(


    Tack för svar ????

    Jag beklagar verkligen och känner med dig! Hur klarade du dig igenom sorgen, graviditeten och förlossningen? Har ni någon kontakt idag?

    Tycker själv det är så svårt att ta in. Känner mig extra sårbar i graviditeten just nu och med denna käftsmäll känns ju livet inte enklare direkt..
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll