liten i växten

En av mina klasskamrater (kille) var väldigt kort när vi gick i grundskolan. Kommer inte ihåg hans längs i din sons ålder men han var absolut kortast. Sen kom gymnasiet och *poff* så hände något och han växte som ogräs och blev väl runt 175cm lång.

Om din son börjar lida av sin längd så är det självklart jobbigt men då får ni ta tag i det på annat vis. Om ni gjort flera tester på honom som visar att allt ser bra ut så får ni nog acceptera det. Att fortsätta att göra utredningar som inte visar något fel kommer ju bara få honom att tro ännu mer på att det faktiskt är något fel på honom.

Håller med, killen ligger förvisso en bit under medel, men fortfarande inom "det normala".

Pappan kommer absolut förstärka sonen i hans tänk att det är något fel på honom genom att söka olika kliniker som ska "rätta till det"

Det kan skilja sig även inom familjer, min farfar var 170 cm, hans storebror var 190.

Pappan får stärka honom istället och försöka få killen att vara nöjd med det han inte kan ändra på.

Bor ni i Västerås så har ni ju inte så långt till Stockholm och där kan det finnas alternativ. Vet att en del allergiker sökt privat vård på Martina (privat alternativ för barn) när de inte fått önskad respons i Västerås.

Har själv en 10-åring (10,5 om man ska vara petig) på kanske 134 cm, 25 kg och 31-32 i skor.

Han har alltid varit liten också och precis som i ert fall har vi fått höra att vi föräldrar är små. Främst min man som är ännu snäppet kortare än dig.

För ungefär ett år sen hade jag precis lyckats tjata till mig en tid på barnmottagningen och där tyckte de initialt att längden inte var ett problem, men vikten. Long story short så kom vi mest av en slump fram till att ungen levt hela livet med mjölk-allergi som eg inte givit andra symtom än dålig aptit, sura uppstötningar och ett lite väl kasst humör ibland. Med medicin mot sura uppstötningar och mjölkfri kost började ungen äta och växa och som bonus betydligt bättre humör och uthållighet/fokus i skolan. Värt att tillägga är att hans problem med mjölk inte syns på några prover.

Hade inte räknat med att han skulle fixa 130 cm gräns på karuseller i år men det gjorde han med marginal när han väl började växa. Förra årets vinterskor var strl 30 och nu har jag köpt 33 i år. Han har aldrig förut hoppat över en enda storlek från ett år till ett annat.

Om din son börjat sjunka på sina kurvor är det ju något de bör kolla upp men annars förstår jag att ni jobbar i motvind eftersom vi sökt för precis samma sak och det enda som eg bekymrat läkarna var sonens låga vikt. Längden ansåg de vara normal med tanke på generna men när han väl började äta så visade det ju sig att jag hela tiden haft rätt i min känsla att han borde varit större.

Kan tillägga att även storebror (normallång) tappade på båda sina kurvor under en period och det bekymrade inte heller läkarkåren, trots att han rätt tydligt dippade på längd och vikt. När det sen visade sig att han inte tålde ett antal livsmedel och började få anpassad kost i skolan så tog han ikapp på både längd och vikt. Räddningen där var att vi själva lyckades lista ut vad han inte tålde och kunde bevisa det.

Hur äter han? Min 12åring är 135 cm, 26 kg men har dock 35 i skor. Han äter väldigt selektivt. Allergier, glutenkänslighet, stress kan påverka längd. Även förstås ärftliga faktorer.

Naturligtvis så försöker vi förstärka hans självförtroende på flera olika sätt men det finns andra som mobbar honom, och både hans mamma och jag resonerar att det är bättre att söka ett andra utlåtande ifrån en privatklinik för att se om det finns något vi kan hjälpa honom med. som det är just nu så ser vi verkligen hur han lider och är väldigt ledsen över detta bekymmer! men det kan ju vara så att han har någon form av allergi som inte syns på de prover som har tagits och då är det ju bra att få det utrett.

Han äter varierad kost och han äter väldigt mkt men det bara rinner av honom

Tyvärr så hade mobbarna hittat något annat än längden om de ville. Nu är längden tacksam eftersom de vet att det känns.

Jag förstår att det är skitjobbigt när ni ser att sonen mår dåligt och hoppas att det är så "enkelt" som att han har någon allergi som inte riktigt syns.

självklart så hittar mobbare alltid något att mobba en för så är det MEN det är också mitt ansvar som förälder att undersöka ifall man misstänker att något kan vara fel, det handlar inte om att jag som förälder inte stärker min sons självförtroende, det handlar inte om att jag får han att känna sig annorlunda utan det handlar om att ge honom en ärlig chans, likaväl som om barnen är sjuka och man går till en läkare likaväl så måste man ju göra samma sak om det är fel som i detta fall! som jag skrev i starten så var jag intresserad av att hitta en bra klinik som kunde hjälpa till att utreda och inte att folk skulle skriva att vi sabbar hans självförtroende.

Jag känner min son så pass väl att skulle det nu vara något galet så kommer han att tacka oss som inte gav upp.

Är det inget fel så säger vi bara, gud vad skönt att allt är ok!

Mitt ena syskonbarn växte dåligt trots god aptit, efter flera år kom man fram till att hon har celiaki. Jag skulle kräva ytterligare utredningar. Jag skulle också försöka se till att sonen går upp i vikt. Vikt driver längd brukar barnläkarna säga. Förstärk kosten med mer detta tex rapsolja. Det finns också näringsdrycker på apoteket som är jättebra som komplement, kan man köpa själv men det blir billigare med recept.

Har också en liten son. Två olika barnläkare säger att det är inget problem så länge han följer sin kurva.

Sonen tycker det är jättejobbigt att vara mindre och se yngre ut än sina jämnåriga. T ex har klasskompisar inte velat visa sig med honom utanför skolan för de tycker det är pinsamt om andra tror att de umgås med yngre barn. Han tränar badminton och det blir mindre kul när jämnåriga har större räckvidd och blir bättre.

Om din son tycker det är jobbigt att vara kort tycker jag absolut att ni ska söka vidare. Man kan t ex undersöka om tillräckligt med tillväxthormon utsöndras.

Det är inget fel att vara kort.

Men man bör ju självklart hjälpa alla barn att få en så frisk och hälsosam barndom som möjligt, det ger också möjlighet för barnet att nå sin maximala genetiska längd.

Utöver att kolla hormoner skulle jag också vara uppmärksam på möjligheten till allergi eller intolerans.

Det missas ofta av läkare i flera år för vissa barn, kan göra att barnet tappar i längd. Finns inga tecken på allergier? Magont, eksem, utslag någonstans?

Vikten är den tillräcklig? Att gå upp lite i vikt kan underlätta för barnets kropp att våga växa, kan ni få hjälp av en dietist?

Psykosociala faktorer som mobbing och annan stress påverkar också den fysiska hälsan och därmed även tillväxten, är självklart viktigt att komma till rätta med.

Det är ni som ser ert barn hela tiden som känner det bäst, inte en läkare som träffar barnet korta stunder.

Äter han mellanmål också? Viktigt i denna ålder.

han har den senaste tiden avvikit nedåt på sin tillväxtkurva och det är just därför vi nu försöker hitta en lämplig klinik för utredning. Personligen har jag gett upp hoppet när det gäller att få hjälp inom landstinget.

Han kan vara en periodväxare. Min äldsta son var alltid kort ovh smal när han var liten grabb. Fram tills sexan var han nästkortast i sin klass på 32 elever. I sexan växte han 15 cm på ett år. Idag är han 173.5, 59 kg med skägg och han fyller 15 år i november. Det behöver inte vara något fel. Alla har sina växtperioder.