Vad är otrohet och hur hantera svartsjuka?
Hej!
Jag har ett förhållande med en underbar man. Vi har känt varandra i många år, och med åren kommit varandra allt närmare och blivit mer och mer som ett kärlekspar. För ca ett år sedan blev vi ett par offentligt och flyttat ihop. Vi är runt 40 båda två. Han är den mest omtänksamma, snälla, intelligenta, roliga och fina man jag någonsin haft ett förhållande med. Jag är så lycklig med honom! Och han verkar vara lycklig med mig! Vi har en härligt liv ihop, är båda akademiker och tjänar ganska bra, reser mycket och hittar på mycket kul tillsammans.
MEN... sen drygt ett år tillbaka har han blivit kompis med en mycket yngre kvinna, som han dessutom är chef över. Jag upptäckte av en slump att de umgicks, och att det pågått ett tag. Jag har läst deras chat, och där är det uppenbart att hon är attraherad av honom. Framför allt verkar hon vara attraherad av hans makt och status, och hon tycker det är så coolt att hänga med honom så att andra kan se. Han verkar mycket smickrad av hennes uppmärksamhet, och de snackar en hel del sex och så. Inget om att de vill ha sex med varandra, men om erfarenheter och preferenser.
Hon verkar vara ganska bossig och ställa krav på honom, och hon verkar inte acceptera när han har sagt att han inte vet om de kan umgås för att det gör mig ledsen. Hon vill INTE bli dissad! Hon är en sån som tar för sig av män och gillar rollen som dominant, framgångsrik kvinna. Hon har flera gånger föreslagit att de ska åka bort och gå på fin restaurang, eller ses och dricka vin och snacka, eller ha fest ihop. Hittills har han aldrig nappat på det (så vitt jag vet...). Och jag är övertygad att de inte haft sex och att han inte kommer ha det med henne.
Jag tänker på det här dagligen, och har mycket ångest över det. Så vad ska jag ta mig till?
Min grundprincip är att varje människa är en fri individ, och självklart ska män i förhållanden kunna ha tjejkompisar och vice versa. Så jag vill kunna acceptera att de är vänner! Men det känns så fel. Det är ju inte så att de är gamla vänner sen hundra år tillbaka. Och jag är mycket tveksam till om hon ens hade sett honom om han hade varit en vanlig knegare på golvet, och inte en snubbe i kostym som reser över halva världen på viktiga möten.
Har jag rätt som hans partner att be honom att inte umgås med henne? Har jag rätt att berätta hur förtvivlat ledsen och rädd jag blir av deras relation? Har jag rätt att be honom att berätta för mig när han ska träffa henne?
Eller ska jag bara bita ihop och vara den duktiga snälla sambon och hålla all ångest inom mig tills jag inte orkar mer...?
Att lämna honom finns inte på världskartan! Jag har aldrig varit så sedd, respekterad och förstådd i ett förhållande, och jag har aldrig känt mig så trygg och lycklig, trots allt.
Men detta äter upp mig inifrån, och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Hoppas någon har några bra tankar kring detta!
Framför allt kring var gränsen för otrohet går, och hur mycket jag har rätt att be eller begära av honom.
//Ledsen och rädd