Ensam för alltid, gör så ont!

Ja vart ska man börja.

Är en tjej på snart 26 år och har varit singel så länge jag kan minnas.

Jag får ofta komplimanger om mitt utseende av folk och vet själv att jag ser bra ut.

Är 169cm väger 62kg tar hand om mig och klär mig bra. Med åren har jag självklart pratat med olika killar, påbörjat någon form av relation som senare inte blivit av pga olika anledningar. Oftast jag som avslutat då jag inte haft tillräckligt mkt känslor osv. Det var helt enkelt inte rätt och därav hände det inget. Inget mer med det.

Det som skär i en är att de flesta nu börjat hitta partners och har seriösa förhållanden osv..

Känns som att just jag är stämplad för att bli förbli ensam. Dejtar inte vem som helst hur som helst heller och jag är inte överdrivet kräsen.

Jag tänker inte ändra på mig själv för att träffa någon. Jag är redan social, glad, öppen osv och har inte svårt att prata med människor i överlag. Problemet är bara att jag inte vet hur och vad jsg ska göra. Jag letar inte runt eller så heller. Krogen osv det är inget för mig.

Finns det några som har haft samma problem som mig, förändrades något för dig och vad gjorde du isf?

// förvirrad

Ja jag är också ständigt singel. För mig är det främsta problemet att jag har väldigt svårt att attraheras och få känslor för någon. Det händer i stort sett aldrig. Det är jättetråkigt men jag orkar inte bry mig längre. Har liksom accepterat att jag antagligen kommer vara singel VÄLDIGT lång tid framöver och planerar mitt liv utifrån det. För att bli tillsammans med någon jag inte är attraherad av och har känslor för är inget alternativ. Ska det vara så ska det vara riktigt, annars är jag hellre singel.

Du är 26 år. Vissa träffar kärleken senare i livet! Inget du vill höra just nu men bättre Ha det som är äkta och speciellt eller hur? Kärleken kommer när den själv vill.. Bara för du är ensam just nu betyder det inte att du kommer vara det resten av ditt liv.

Du är ensam för att du är så panik över din ensamhet.

Kärlek kan man träffa sent i livet. Så lev nu! Livet går inte i repris.

Men du måste ju anstränga dig lite själv också, eller trir du att han du vill träffa bara kommer hitta dig av en slump och fixa allt?

Du kanske ska börja nätdejta och vara tydlig med vad du är ute efter?

Du måste ju våga öppna dig om något ska hända.

Och kanske tänka lite utanför ramarna.

Det känns som att du har en klar och tydlig bild vilken typ av man du söker, kanske lite FÖR detaljerad? Det blir sällan bra.

Tänker att du ska fundera i stora drag vad du vill ha, dvs en introvert eller extrovert man, vilka värderingar du absolut inte vill kompromissa med, lite grann hur du tänker dig framtiden... vill du upptäcka världen eller slå dig till ro, vill du ha en man som har tusen järn i elden någon som helst bara sitter hemma och läser och spelar tevespel?

Vill du att ni ska förenas i ett stort intresse, t ex natur och friluftsliv, sport, resande, dans, barn?

Fundera lite vad du vill ha och sen börjar du leta själv, antingen via nätet eller i vardagslivet.

Räkna aldrig med att du bara kan sitta och vänta och vara passiv.

Kanske är du en sån som omedvetet är rädd för närhet och därför försvarar dig genom att hitta fel hos alla killar du möter. Det är ganska vanligt beteende hos eviga singlar. Googla anknytningsteorierna, mkt intressant!