• OJA77

    Trakasserade av skolan

    Hej
    Jag har en situation där skolan och vi föräldrar inte är överens om vad gäller sonens fortsatta studier vilket har föranlett till att skolan nu har beslutat i all hast att flytta vår 8-åriga son till en annan skola och en specialundervisningsklass. beslutet har inte verkställts ännu och vi har även bestämt oss för att söka andra alternativ i form av annan skola. Vi har anmält skolan till Skolinspektionen för brister i utredningar och åtgärdsplaner och vi har givetvis överklagat beslutet om flytt av sonen. Dessa processer är nu igång men kommer ta några månader innan vi får veta om vi har fått rätt eller inte. Vi har informerat skolan om att vi motsätter oss beslutet och att det är överklagat men att vi under processens gång vill se att sonen går kvar där han är i väntan på beslut eller att han kommer in på en annan skola som vi föräldrar har valt. Vårt problem nu är att vi hela tiden får mail från skolan där de ifrågasätter vilka skolor vi har sökt och hur det går med sökandet av andra skolor. Vi blir kontaktade för minsta lilla sonen gör utan att ta reda på bakomliggande orsaker till beteendet. Det har gått så långt att vi känner oss trakasserade då vi har redan besvarat alla deras frågor och förklarat hur det ligger till men det är nästan som att de har tagit det som en grej nu att varje vecka hålla på att stressa på oss föräldrar. Vi har efter otaliga samtal med olika instanser fått till oss att skolan i princip har rätt att göra som de vill och vi föräldrar har inget att säga till om.

    Det jag undrar över nu är om nån här har tips eller ideer att komma med som vi kanske inte känner till eller har missat? Det har gått så långt att vi överväger att hålla sonen hemma om skolan bestämmer sig för att verkställa beslutet om flytt innan överklagandet har haft sin gång. Har någon här gjort detta och hur har det gått? Blev ni lyssnade på efter att ni gjorde nåt sånt?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2018-10-22 14:43
    Nu har skolväsendets överklagandenämnd bestämt att sonen INTE får gå kvar i sin skola under handläggningstiden och han ska härmed tvångsförflyttas till en annan skola på andra sidan stan. Känner mig så fruktansvärt maktlös som förälder! Helt utan rättigheter och skolan har ljugit sig blå för att slippa oss och vår son och den som kommer betala priset för detta är vår son.

  • Svar på tråden Trakasserade av skolan
  • Hararochkaniner

    Menar du att de vill flytta honom till en VANLIG skola med speciella undervisningsklasser för barn med ert barns funktionshinder? Eller menar du särskola?

  • AndreaBD

    Det låter inte som om ni seriöst försöker samarbeta, utan jag får snarare intrycket att ni letar efter fel för att kunna sätta dit skolan. Och för vad? Brister i åtgärdsprogram och utredningar? Är det något som verkligen påverkar barnet, eller är det bara en massa papper ? Utredningar brukar skolor inte ens göra, så då undrar jag vad det är för utredningar. Åtgärdsprogram - som sagt, det viktiga är ju vad man gör, inte om allt finns dokumenterat helt perfekt.

    I ett sånt läge skulle jag prata med klassföreståndaren (efter att ha sett till att ha en bra relation med denne). Det brukar inte gå till så att skolor kör över föräldrar, utan de pratar en hel del med föräldrarna. Men ni störs uppenbarligen av att bli uppringda av dem?

  • OJA77
    Hararochkaniner skrev 2018-10-08 13:05:40 följande:

    Menar du att de vill flytta honom till en VANLIG skola med speciella undervisningsklasser för barn med ert barns funktionshinder? Eller menar du särskola?


    Detta är en skola med barn som har någon form av npf-diagnos men som inte är en del av någon annan skola utan de sitter helt för sig själva. Mitt barn har inget funktionshinder däremot har det funnits en del problem då han inte velat vara kvar i klassen pga många lärarvikarier och barn som har bråkat, skrikit och slagits. Vi har fått till oss av skolpsykologen att sonen har stora läs- och skrivsvårigheter men detta har han inte fått nåt gehör för i skolan som hävdat att det finns annan problematik..
  • OJA77
    AndreaBD skrev 2018-10-08 13:15:39 följande:

    Det låter inte som om ni seriöst försöker samarbeta, utan jag får snarare intrycket att ni letar efter fel för att kunna sätta dit skolan. Och för vad? Brister i åtgärdsprogram och utredningar? Är det något som verkligen påverkar barnet, eller är det bara en massa papper ? Utredningar brukar skolor inte ens göra, så då undrar jag vad det är för utredningar. Åtgärdsprogram - som sagt, det viktiga är ju vad man gör, inte om allt finns dokumenterat helt perfekt.

    I ett sånt läge skulle jag prata med klassföreståndaren (efter att ha sett till att ha en bra relation med denne). Det brukar inte gå till så att skolor kör över föräldrar, utan de pratar en hel del med föräldrarna. Men ni störs uppenbarligen av att bli uppringda av dem?


    Nu har jag inte ställt frågan här huruvida vi som föräldrar har samarbetat eller inte men om du är intresserad av mer detaljer kring detta kan du läsa min tidigare tråd www.familjeliv.se/forum/thread/79046401-specialklass-eller-inte-for-sonen

    Med tanke på att skolans utredningar ligger till grund för en åtgärdsplan samt beslut som de tar är det rätt relevant att utredningen har gjorts på rätt sätt samt att skolan har provat allt som går att prova innan man fattar ett beslut om att flytta på ett barn från en för honom trygg och van miljö. Skolan är första instansen att göra en utredning så jag förstår inte hur du kan påstå att de inte gör det?! Det som står i åtgärdsprogrammet är de åtgärder som ska vidtas av skolan men om man inte skriver exakt vad det är som ska göras så kan all information omöjligt nå den personal som det berör eller hur? 

    Vi är redan förbi sen länge vad gäller samtal med lärare. Vi har kommit till ett läge där kommunikationen inte fungerar då vi har hållit på att prata i över ett år. Det du pratar om är där vi var för över ett år sedan. Läget är annorlunda nu och vi har en situation där vi och skolan inte är överens då de redan har fattat ett beslut som vi anser är fel då hela utredningen och implementeringen av åtgärdsplanerna inte har gått rätt till och min son har inte fått chansen att visa vad han klarar eller inte.

    Jag störs av att bli jagad av en rektor som redan vet vår ståndpunkt gällande beslutet om att flytta min son och vet vilka åtgärder vi har vidtagit men som uppenbarligen inte anser att det går fort nog att bli av med min son och oss. Tyvärr så har du fel! Skolan har rätt att flytta på ett barn från skolan oavsett vad jag som förälder tycker om det. Därför ställde jag mina frågor i forumet för att se om andra varit i samma situation och hur de har löst det!!
  • AndreaBD
    OJA77 skrev 2018-10-08 17:27:19 följande:
    Nu har jag inte ställt frågan här huruvida vi som föräldrar har samarbetat eller inte men om du är intresserad av mer detaljer kring detta kan du läsa min tidigare tråd www.familjeliv.se/forum/thread/79046401-specialklass-eller-inte-for-sonen

    Med tanke på att skolans utredningar ligger till grund för en åtgärdsplan samt beslut som de tar är det rätt relevant att utredningen har gjorts på rätt sätt samt att skolan har provat allt som går att prova innan man fattar ett beslut om att flytta på ett barn från en för honom trygg och van miljö. Skolan är första instansen att göra en utredning så jag förstår inte hur du kan påstå att de inte gör det?! Det som står i åtgärdsprogrammet är de åtgärder som ska vidtas av skolan men om man inte skriver exakt vad det är som ska göras så kan all information omöjligt nå den personal som det berör eller hur? 

    Vi är redan förbi sen länge vad gäller samtal med lärare. Vi har kommit till ett läge där kommunikationen inte fungerar då vi har hållit på att prata i över ett år. Det du pratar om är där vi var för över ett år sedan. Läget är annorlunda nu och vi har en situation där vi och skolan inte är överens då de redan har fattat ett beslut som vi anser är fel då hela utredningen och implementeringen av åtgärdsplanerna inte har gått rätt till och min son har inte fått chansen att visa vad han klarar eller inte.

    Jag störs av att bli jagad av en rektor som redan vet vår ståndpunkt gällande beslutet om att flytta min son och vet vilka åtgärder vi har vidtagit men som uppenbarligen inte anser att det går fort nog att bli av med min son och oss. Tyvärr så har du fel! Skolan har rätt att flytta på ett barn från skolan oavsett vad jag som förälder tycker om det. Därför ställde jag mina frågor i forumet för att se om andra varit i samma situation och hur de har löst det!!
    Jaha, okej, den där tråden. Ja, det finns nån slags utredning som rektorerna gör, det brukar inte lärarna se så ofta, men nu minns jag att det nog heter utredning också. Det innebär väl bara att man skriver ner lite kort vad situationen är.

    Du säger på ena sidan att ditt barn inte har någon funktionshinder, ingen NPF. Dyslexi kanske, men det är ju ingen anledning att bete sig illa, tycker jag. Så, istället för att hitta små fel med lärarnas eller skolans agerande (vad vill du att de ska göra???), tycker jag att ni bör försöka påverka ert barn till att bete sig lugnt och sansat i skolan.
  • Hararochkaniner
    OJA77 skrev 2018-10-08 17:16:55 följande:
    Detta är en skola med barn som har någon form av npf-diagnos men som inte är en del av någon annan skola utan de sitter helt för sig själva. Mitt barn har inget funktionshinder däremot har det funnits en del problem då han inte velat vara kvar i klassen pga många lärarvikarier och barn som har bråkat, skrikit och slagits. Vi har fått till oss av skolpsykologen att sonen har stora läs- och skrivsvårigheter men detta har han inte fått nåt gehör för i skolan som hävdat att det finns annan problematik..
    Han kanske har någon annan problematik. Aspergers brukar inte visa sig förrän barnet börjar i skolan. 

    Om det är så dålig studiemiljö i skolan så hade jag bytt oavsett. Mitt förslag är att ni letar efter en kommunal skola med autismkompetens i ett bra område och även begär en autismutredning på sonen. Ifall han skulle ha någon form av autismdiagnos så kan en bra skola erbjuda honom anpassade lektioner där han kan vara halvtid i klassrummet med sin klass och hälften i en separat och lugn lokal där han kan få lugn och ro och studera efter sina egna förutsättningar.
  • OJA77
    AndreaBD skrev 2018-10-08 18:42:55 följande:
    Jaha, okej, den där tråden. Ja, det finns nån slags utredning som rektorerna gör, det brukar inte lärarna se så ofta, men nu minns jag att det nog heter utredning också. Det innebär väl bara att man skriver ner lite kort vad situationen är.

    Du säger på ena sidan att ditt barn inte har någon funktionshinder, ingen NPF. Dyslexi kanske, men det är ju ingen anledning att bete sig illa, tycker jag. Så, istället för att hitta små fel med lärarnas eller skolans agerande (vad vill du att de ska göra???), tycker jag att ni bör försöka påverka ert barn till att bete sig lugnt och sansat i skolan.
    Nej han har ingen diagnos då BUP anser att det inte behövs då hans problem endast uppstår i skolan och inte i någon annan miljö. Enligt psykologen som skolan skickade honom till kom hon fram till att det dels är en mognadsfråga samt att han hade läs och skrivsvårigheter. Dyslexi-diagnos kan man inte få förrän han uppnått en viss ålder. Han är trots allt bara knappt 8 år. 

    Jag ber dig vänligen att läsa länken en gång till för om du hade gjort det så hade du vetat att han inte fått någon nämnbar hjälp av skolan, han har varit i en klass där det har varit väldigt turbulent och där han INTE var orsaken till nåt av det, han har blivit mobbad och slagen av vissa i skolan utan att skolan ingripit, skolan har inte fullgjort sina åtaganden enligt skollagen vilket har gjort att sonen inte kunnat delta i skolarbetet på samma villkor som andra barn, skolan har inte vidtagit åtgärder utifrån skolpsykologens uttalande om vad som kan vara problemet m.m m.m....Min son har inte betett sig illa i brist på annan sysselsättning utan reagerat när han har blivit retad, visat på frustration när han inte fått hjälp och stöd och blivit arg när han inte blivit lyssnad på av de vuxna i skolan. Vad jag hade velat är att skolan skulle ha tagit sitt ansvar och sett till att han fått rätt stöd och hjälp utifrån det lagen säger om särskilt stöd.

    Jag tycker att du ska tänka dig för innan du utan att ha alla fakta tillgängliga lägger skulden på ett barn för skolans tillkortakommanden! Du har ingen aning om min och sonens situation och att skriva om att det är en fråga om uppfostran är ett väldigt snävt synsätt och inte ett dugg till hjälp. Jag har en väluppfostrad och intelligent kille som fungerar hemma och i alla andra miljöer utom skolan....då är det nog något där som inte funkar eller hur???!

    Om du inte har en tanke på några konstruktiva svar på de frågor som jag önskat svar på i min trådstart, behöver du inte skriva mer i min tråd!
  • OJA77
    Hararochkaniner skrev 2018-10-08 18:49:19 följande:
    Han kanske har någon annan problematik. Aspergers brukar inte visa sig förrän barnet börjar i skolan. 

    Om det är så dålig studiemiljö i skolan så hade jag bytt oavsett. Mitt förslag är att ni letar efter en kommunal skola med autismkompetens i ett bra område och även begär en autismutredning på sonen. Ifall han skulle ha någon form av autismdiagnos så kan en bra skola erbjuda honom anpassade lektioner där han kan vara halvtid i klassrummet med sin klass och hälften i en separat och lugn lokal där han kan få lugn och ro och studera efter sina egna förutsättningar.
    Jag och hans pappa har övervägt att göra en utredning privat då BUP inte anser att han har någon diagnos då problemen endast uppstår i skolan och ingen annan stans. 

    Vi har ställt oss i kö till flera skolor som vi hört har bra rykte om sig men nu har vi varken närhetsprincipen eller syskonförtur att förlita oss på och väntan kan bli lång. Var kan man läsa sig till de specialkompetenser som viss skolor har? Har kollat på en hel del skolor i hela staden och vi har bara hittat specialskolor som är renodlade npf-skolor så att säga?!

    Vår oro är att de ska försöka verkställa beslutet om att tvångsförflytta honom till en annan skola med specialundervisningsklasser innan vi har fått plats någon annan stans....därav att vi har nu lekt med tanken på att i värsta fall hålla honom hemma om detta blir verklighet.
  • Anonym (Stackars barn)

    Har jobbat på en skola med föräldrar som du, som vägrar se sitt barns behov. Skolan får inte flytta barn hur som helst, tyvärr. Det behövs ordentlig kartläggning före. Barnet jag jobbafe med är på en treårings nivå kunskaosmässigt, kan inte leka eller samtala. Men då föreldern är högt upp i skolans värld vågar ingen agera.

    Nä ts låt din son prova den nya skolan för att sedan utvärdera hur han mår där. Sen npf kan visa sig i skolan pga många barn, höga krav och ständig förändring. Hjälp ditt barn att bli sitt bästa jag i stället för att gorma på skolan. Hoppas ni vaknar upp innan det är för sent och han kommer långt efter.

  • Anonym (A)

    En privat utredning är nog inte helt fel, både för att få bättre förståelse för hur man kan hjälpa sonen och faktiskt få bättre koll om han faktiskt har dyslexi, eventuella drag av NPF eller annan problematik. Visar utredningen att han bara har dyslexi och dåligt arbetsminne får ni förhoppningsvis bättre möjlighet att hjälpa honom, och lite mer kött på benen i diskussionen med skolan. Skulle han visa sig ha drag av NPF så vet ni det också.

    Se under tiden till att sonen faktiskt inte kommer efter mer i läsning, skrivning och matte. Idealiskt vore om ni kan hjälpa honom att till och med ligga före. Då avväpnar ni skolan rätt så effektivt, samtidigt som sonen faktiskt kan känna att han kan.

Svar på tråden Trakasserade av skolan