Hjälp! Barnen vill aldrig göra något med oss.

Hur gamla är barnen?

5 och 7

Brukar de umgås med folk i sitt andra hem? I så fall tycker de sannolikt inte om dig helt enkelt, och/eller vantrivs med hela situationen som sådan

Grejen är den att när det kommer folk och hälsar på så kommer de mer än gärna och kramas och ska sitta i knä på oss.

Jag kännermig ledsen över denna situation och det har helt enkelt blivit på detta vis nu sista tiden. Tidigare har vi varit en familj som umgås och gör saker tillsammans, men de vill liksom inte göra något. Vi försöker locka med att de får välja precis vad de vill men de enda svaret vi då får är "jag vet inte".

Osaliga gånger har jag tänkt att de inte gillar mig eller så, men de visar en helt annan sida så är det inte så.

varför inte prata med barnen (på deras nivå)?

I så fall hade det självklara för mig varit att sätta mig ned med dem då ingen är under någon som helst tidspress och lugnt och vänligt fråga om det är någon särskild anledning till att de inte vill umgås. Mycket viktigt att INTE vara påträngande och få dem att känna att du vill tvinga dem till något, utan klargöra att de kan vara ärliga ifall det är något och att du låter dem vara ifred ifall de så önskar, men att du helt enkelt vill förstå varför de känner som det gör.

Förklara även varför situationen gör dig ledsen.

Vi pratar med dem och vi får inte ut något, vi frågar om de inte trivs ( de säger att de trivs) vad de helst av allt vill göra (vet inte, får vi som svar. ) om något är på tok eller fel (nej det är det inte), vi pratar med de om de vill åka till mamma (men de vill de inte heller, för där är mammas kille elak och nyps, men inte enligt deras mamma eller hennes kille).

Det är lite därför jag skriver denna tråd, för att få tips på hur man kan göra, vad vi ska göra för att kanske få ur de vad felet är. Något råd..

Kan mycket väl vara elefanten i rummet. Skulle reda ut detta närmare om jag var du. Även ringa misshandel kan vara förödande för barns psyken.

Ni har frågat vad de vill göra och de har inga förslag. Då är det bättre ni hittar på saker och säger tex nu ska vi ut och plocka svamp och ha picknick, nu ska vi åka och titta på xx, osv. Fråga inte om de vill utan ta det för självklart att de vill göra utflykter eller annat.

Beroende på hur barnen är som personer kan ni välja mellan att berätta någon dag innan eller komma med det som en överraskning.

Likadant hemma, nu ska vi spela detta sällskapsspelet, pyssla med detta, baka ihop osv.

Det är jättebra att de kan leka på egen hand i lekrummet, men det får inte gå till den gräns att ni känner det som att de avskärmar er.

Skulle de protestera vilt inför något ni säger att ni ska göra får de helt enkelt komma med ett eget förslag som innefattar hela familjen.

Om det är stökigt i det andra hemmet,så kanske de bara vill ha lugn och ro.Dagens barn är ganska pressade med långa dagar på skola  plus fritids.

Känns rätt sannolikt att det är så det förhåller sig i detta fall

Vad gör de i lekrummet då?

Gå dit och va med på vad barnen gör. Bygga lego är jättekul och man kan prata massor under tiden. Är det skärm som drar kan det vara på sin plats med någon form av begränsning kring det.

Jag tror också som någon annan föreslog -bestäm grejer och fråga inte barnen så mycket. De har kanske inte varit på så många ställen som de kommer ihåg som roliga. Då blir det svårt att svara. De är fortfarande rätt små så det är lätt att ta med dem. Värre med en 15 åring tänker jag.

var med i lekrummet, sitt och observera, var med i leken om de visar att de vill att ni ska vara med.